Hoppa till huvudinnehåll

Från fästingar till fossilfritt: Lundaforskare prisas för sina insatser – Himani Garg vid LTH en av dem

Det är en högtidlig stämning bland forskarna som strax ska gå upp på scen och berätta om sin forskning. De är alla stipendiater hos en av Hains fyra stiftelser som fördelar medel till Lundaforskning. I år delar 17 forskare på 13,5 miljoner kronor.

Jessika Sellergren – Publicerad den 15 December 2025

Himani Garg. Foto.
Himani Garg är en av forskarna som får medel från Hains stiftelser i år. Hon är forskare i energivetenskaper vid LTH och arbetar med vätgas för klimatneutrala bränslen. Foto: Jessika Sellergren

Den ena presentationen tar vid där den andra slutar. Tillsammans ger de publiken en inblick i stipendiaternas forskning vars ämnen rör allt från fästingsmittor och fossilfri framtid till hur AI påverkar vår syn på vår kropp. Bland åhörarna finns intresserad allmänhet, forskarkollegor, flera av Lunds universitets dekaner och universitetets rektor Erik Renström.

– Den här dagen bjuder på storartad vetenskaplig underhållning och är också givande för den som vill utveckla sitt tvärvetenskapliga tänkande, säger Erik Renström, som själv blev tilldelad medel från Hains stiftelser för sin forskning inom endokrinologi i början av 2000-talet.

Erik Renström menar att stipendierna betyder mycket, både för forskningen vid universitetet och för det samhälle som ska formas för framtiden.

– Genom sitt val av stipendiater visar stiftelserna vår mångsidiga forskning som har potential att förbättra människors livsvillkor och bidra till lösningar på globala utmaningar.

"...kunskap om det förflutna kan guida oss om framtiden..."

En av de senaste stiftelserna är ”Jan Hain stiftelse för vetenskaplig teknisk forskning inom miljö och klimat” som grundades 2022.

– Tack vare stiftelsens klimat- och miljöfokuserade medel får forskare frihet att utforska nya klimatsmarta lösningar på samhällets utmaningar. Stipendierna bidrar samtidigt till att upprätthålla Lunds universitets redan starka position inom hållbarhet, säger LTH:s rektor Annika Olsson, och syftar på att universitetet nyligen har rankats etta i världen inom hållbarhet.

Rankningen, som involverar 2000 lärosäten från 100 länder, används internationellt som ett mått på akademisk kvalitet, genomslag och hållbarhet.

– Årets LTH-stipendiat, Himani Garg, forskare inom energivetenskaper, blir med sitt forskningsfokus en betydelsefull del av det arbete som för oss närmare ett fossilfritt och hållbart samhälle, fortsätter Annika Olsson.

Ännu en stipendiat inom klimatområdet är Helena Filipsson som är professor i miljö- och geovetenskap.

– Hennes forskning ger oss en djupare förståelse för hur klimatförändringar påverkar våra hav och hur kunskap om det förflutna kan guida oss om framtiden. Med avancerad teknik och samarbeten studerar hon marina miljöer på helt nya sätt,” säger Per Persson, dekan vid Naturvetenskapliga fakulteten.

Helena Filipsson. Foto.

Helena Filipsson, professor i miljö- och geovetenskap, får medel för sin forskning om hur klimatförändringarna påverkar våra hav. Foto: Jessika Sellergren


Forskning för bättre vård och behandling belönas

Hains två stiftelser inom medicinområdet har som mål att forskningen ska öka kvaliteten i vården, förbättra patientvården, samt leda till nya medicinska behandlingar. I år tilldelas 12 forskare medel.

Deras forskning handlar om allt från demens, depression och barn- och ungdomspsykiatri till diabetes, leukemi, infektioner och miljöpåverkan på hälsa. Forskarna utvecklar nya behandlingar, kartlägger sjukdomsmekanismer och arbetar för att förbättra vård och livskvalitet, samtidigt som de studerar hur barn och vuxna påverkas av både genetiska, miljömässiga och sociala faktorer.

En bred palett av forskning, konstaterar Maria Björkqvist, dekan vid Medicinska fakulteten.

– Forskningsmedel som kan användas till nyfikenhetsdriven grundforskning, det är idag en bristvara. Genom stipendierna får våra forskare en fantastisk möjlighet att fördjupa sina studier och bygga vidare på lovande forskningsspår, säger hon.

"...en viktig katalysator för humanioraområdet..."

Hains stiftelser delar också ut medel till humanistisk forskning sedan början av 1990-talet.

– Stipendierna är en viktig katalysator för humanioraområdet vid Lunds universitet, och har gett både seniora och yngre forskare möjlighet att utveckla sina projekt, säger Johannes Persson, dekan vid Humanistiska och teologiska fakulteterna.

En av årets stipendiemottagare är ”Lund Humanities in War and Conflict”. Forskningsplattformen samlar och utvecklar kunskap om krig, konflikt, försvar och beredskap för att bidra till en nyanserad analys och mänskliga perspektiv på aktuella samhällsutmaningar.

Stiftelserna uppmärksammar även tvärvetenskapliga initiativ, bland annat genom forskningsbidrag som kopplar ihop medicin och humaniora. Så även i år genom medel till narrativ medicin och Katarina Båth. Hon är forskare i litteraturvetenskap och belönas för sin forskning om berättande i medicinsk utbildning och klinisk praktik.

Ett tjugotal människor på en scen. Foto.

Alla Lundaforskare som tilldelas medel från en av Hains stiftelser samlas på scen. Foto: Jessika Sellergren

Hains stiftelser

Hains stiftelser består av fyra stiftelser som varje år utser en eller flera stipendiater från Lunds universitet för att deras forskning ska ges möjlighet att utvecklas mot nya rön och resultat.

Tor Hedendahl är ordförande för stiftelserna sedan 2024. Han säger:

– Stiftelserna bär ett arv av filantropi som går långt tillbaka i tiden med familjen Hain och deras ambition att stödja forskning som gör verklig nytta. Genom stiftelsernas arbetssätt kan vi ofta bidra i avgörande skeden där finansiering annars är svår att få och på så sätt hjälpa forskningen att ta nästa steg.

Läs om Hains stiftelser på deras webbplats

Stipendiater 2025

Inga och John Hains stiftelse för vetenskaplig humanistisk forskning

Inga och John Hains stiftelse för vetenskaplig medicinsk forskning

  • Laura Wisse – Hjärnavbildning vid demenssjukdom
  • Malin Wennström – Molekylära och vaskulära mekanismer vid Alzheimers sjukdom: Från systemisk påverkan till translationell behandling
  • Daniel Lindqvist – Nya skräddarsydda behandlingar mot depression
  • Sebastian Albinsson – Blodkärlens sträcksensorer: En nyckel till att förstå och förebygga kärlsjukdom och demens
  • Charlotta Böiers – Kartlägga nyckelfaktorer som bidrar till leukemidebut hos barn
  • Ola Hansson – Från molekyl till behandling: Forskning om muskler och diabetes

Jan Hains stiftelse för vetenskaplig klinisk medicinsk forskning

  • Emma Claesdotter-Knutsson – Örat mot marken, blicken i skyn: Modern barn och ungdomspsykiatrisk forskning
  • Joakim Esbjörnsson – Varför blir vi olika sjuka av virusinfektioner?
  • Christel Nielsen – Barns hälsa och utveckling efter hög PFAS-exponering
  • Kristina Persson – Babesia och borrelia: Vad händer när man får två fästingsmittor samtidigt?
  • Katarina Fagher – Diabetesrelaterade komplikationer: Riskfaktorer, prevention och individualiserad behandling
  • Eva Månsson Lexell – Möjliggöra vardagliga aktiviteter för personer med funktionsnedsättning

Jan Hains stiftelse för vetenskaplig teknisk forskning inom miljö och klimat

  • Himani Garg – Vätgas för klimatneutrala bränslen: Ett strategiskt initiativ för Sveriges energiomställning
  • Helena Filipsson – Havens minnen: Spår av klimatförändringar i mikroskopiska skal

Länkarna leder till Lunds universitets forskningsportal.

Om hållbarhetsrankningen

Bakom hållbarhetsrankningen, som mäter både miljömässig och social hållbarhet, står det Londonbaserade analysföretaget Quacquarelli Symonds (QS). QS är en av världens mest inflytelserika universitetsrankningar och används globalt som mått på akademisk kvalitet, genomslag och hållbarhet.

Lunds universitet rankas som bäst i världen inom hållbarhet – artikel på lu.se