Hoppa till huvudinnehåll

Nytt projekt ska identifiera de bästa bioenergisystemen

Hur ska bioenergi användas på bästa sätt i takt med att tekniker, produktion och behov utvecklas? Det ska forskare vid Lunds universitet undersöka i ett nytt stort projekt som ska identifiera de bästa bioenergisystemen i takt med att tiden förändrar möjligheter och förutsättningar.

Jonas Andersson – Publicerad den 3 February 2022

Örtoftaverket använder biomassa, framför allt skogsråvara, för att producera el och fjärrvärme men undersöker nu även möjligheterna att producera bio-olja och biodrivmedel. Foto: Leif Ingvarsson/Mostphotos

– Omställningen till fossilfritt kommer genomgå många förändringar med tiden, och vi vill identifiera hållbara och flexibla bioenergisystem med liten risk för inlåsningseffekter, säger Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid LTH och ledare för projektet.

Målet är att lyfta och bredda perspektivet och arbeta tvärvetenskapligt för att på så sätt kunna integrera olika perspektiv som tekniska, miljömässiga, ekonomiska, konsumtions- och behovsmässiga samt politiska, för att på så sätt kunna få fram effektiva strategier för att utnyttja bioenergi på bästa sätt för att nå våra energi- och klimatpolitiska mål.

– Vi hoppas kunna ge rekommendationer till industriella aktörer, politiska beslutsfattare och myndigheter avseende såväl affärsmässiga strategiska beslut som nya styrmedel och forsknings- och utvecklingsstrategier, säger Pål Börjesson.

Tidsaspekten avgörande

En viktig faktor är tidsaspekten. Det som fungerar bäst i dag kanske inte gör det 2030, 2040 eller 2050, då målet är att Sverige ska vara klimatneutralt. Under perioden kan man vänta sig stora förändringar inom energisystem, konsumtionsmönster, nya styrmedel, förändrade produktionssystem och annat.

– Det mest klimateffektiva i dag kanske inte är det om 10 eller 20 år, säger Pål Börjesson.

Eftersom det handlar om framtiden handlar det inte om exakta råd, men däremot strategier för hur biomassa bäst produceras och utnyttjas under olika tidsperioder. Eftersom det handlar om stora investeringar så är det viktigt att vara förutseende och flexibel. För att lyckas med detta behövs en helhetssyn.

Nytta för företag och politiker

Han tror att de ganska väl kommer att kunna beskriva vilka typer av produktionssystem eller användningsområden som har framtiden för sig, baserat på nya innovativa angreppssätt och forskningsmetoder, och avråda från dem som riskerar att drabbas av inlåsningseffekter eller konkurreras ut av andra effektivare system.

– Vi tar vid där andra forskat kring tekniska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga kritiska faktorer, vi tittar på olika forskningsrön, samlar ihop och sätter samman i breda tvärvetenskapliga systemanalyser som kan ge nya insikter och ny kunskap. Vi vill vända oss både till kommersiella aktörer och politiska beslutsfattare. Det vi gör ska vara till nytta för företag och politiker, säger Pål Börjesson.

Det kan till exempel handla om att hitta de bästa omvandlingssystemen för att möta de aktuella behoven. I dag används biomassa för att producera el och värme men också drivmedel. I takt med elektrifieringen kan det bli effektivare att producera alltmer bioflygbränsle, att producera mer el i kraftvärmeverk samt att använda biomassa i kemiindustrin. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att råvaran produceras så miljömässigt som möjligt och uppfyller alla kritiska hållbarhetskrav.

Optimera nyttan

I dag står bioenergi för ungefär 30 procent av energianvändningen i Sverige, men Pål Börjesson ser möjligheter att öka den andelen på ett hållbart sätt, även om man inte kan ersätta hela dagens mängd av fossila bränslen med biomassa. Eftersom tillgången på hållbar biomassa är begränsad måste man utnyttja den så resurs- och klimateffektivt som möjligt ur ett systemperspektiv, exempelvis genom att utveckla dagens kraftvärmeverk till bioraffinaderier där också nya produkter och energibärare framställs.

– Det gäller att få ut så mycket som möjligt, att optimera nyttan med biomassan ur ett brett perspektiv.

Fakta

Projektets namn är "Bioenergins roll för att nå de energi- och klimatpolitiska målen – en analys av en föränderlig funktion i ett dynamiskt energisystem".

Projektet är på fyra år och har tilldelats 12,1 miljoner kronor. Finansiär är Energimyndigheten. Tanken är att anställa minst två postdocs förutom befintliga forskare på miljö- och energisystem, knyta samman institutionens olika kompetenser för att kunna sätta in framtida bioenergisystem i ett brett systemperspektiv, samt ännu bättre tillvarata våra externa samarbeten både inom och utanför Lunds universitet.

Porträtt Pål Börjesson

Pål Börjesson

Pål Börjesson är professor i miljö- och energisystem vid LTH.

Mer om hans forskning i Forskningsportalen