Medel till planering av framtida excellenskluster
Vetenskapsrådet har beviljat medel för planering av excellenskluster för banbrytande teknik. Av 40 beviljade nätverk finns fyra vid LTH.
Jessika Sellergren – Publicerad den 1 October 2025
Utlysningen av nätverksbidrag är ett första steg i regeringsuppdraget att satsa på excellenskluster för banbrytande teknik.
Ansökningarna rör många olika forskningsområden, till exempel medicinsk bioteknologi, elektroteknik och elektronik, den kondenserade materiens fysik, materialkemi, neurovetenskaper och nanotekniska livsvetenskaper och medicin.
Av 191 ansökningar från 17 universitet och institut beviljades 40 nätverk medel. Åtta av dem kommer från Lunds universitet av vilka fyra hör till LTH.
– Ett framgångsrikt utfall, säger Margaret McNamee, prorektor vid LTH med ansvar för forskning och infrastruktur, och fortsätter:
– Tilldelningen visar att vi är ledande inom flera viktiga framtidsområden. Genom samtliga initiativ är vi väl placerade att påverka framtidens svenska forskningsprioriteringar.
LTH:s beviljade nätverk är:
- Christer Fureby, professor i värmeöverföring vid Institutionen för energivetenskaper:
Hypersoniska system för banbrytande excellens och forskningsutbyte - Martin Leijnse, professor i fasta tillståndets fysik vid Fysiska institutionen:
Kvantavkänning, metrologi och kontroll - Lars-Erik Wernersson, professor i elektromagnetism och nanoelektronik vid Institutionen för elektro- och informationsteknik:
Avancerade Halvledare: Innovation, testning och värdekedjor - Karl Åström, professor i datorseende och maskininlärning vid Matematikcentrum:
Svenska Excellensklustret för Spatiell-AI och Positionering, datorseende och lärande system
Varje nätverk får 1,2 miljoner kronor för att under sex månader ta fram en detaljerad rapport över det framtida excellenskluster man vill driva. Rapporten ska innehålla en analys av forskningsområdet, en strategi för samverkan och en bedömning av teknikens långsiktiga samhällspåverkan, inklusive säkerhetspolitiska aspekter. Rapporten ska skickas till Vetenskapsrådet senast i mars 2026.
Christer Fureby, som ansvarar för ett av nätverken, säger:
– Hypersoniska system är viktiga för framtida svensk och europeisk flyg- och rymdfart. Snabbt, säkert och mindre miljöbelastande är ledorden. Vi kommer med detta nätverksbidrag att lägga grunden till banbrytande tvärvetenskaplig forskning och kunskap i samverkan med Sveriges ledande forskare och industrier inom flyg- och framdrivningssystem. Resultaten inom ett framtida excellenskluster kommer stärka Sveriges civilsamhälle och försvarsförmåga, och ha effekt på flera vetenskapsområden.