Framtidens flygbränsle får eget labb
Nu är labbet som tar oss närmare framtidens bioflygbränsle invigt. Jetmotorlabbet vid LTH gör det möjligt att i fullskala studera hur motorer påverkas av nya bränslen – kunskap som blir allt viktigare när fossila flygbränslen fasas ut och ersätts av mer hållbara alternativ.
Jessika Sellergren – Publicerad den 22 September 2022
Jetmotorlabbet finns vid LTH:s Trafikflyghögskola i Ljungbyhed och ska användas av forskare inom Trafikflyghögskolan, Energivetenskaper, Fysik och Kemiteknik. Det har också en nära koppling till näringslivet som producerar flera av bränslena som testas.
En av forskarna som har stor nytta av det nya labbet är Elna Heimdal Nilsson. Hon är universitetslektor i förbränningsfysik vid LTH och biträdande koordinator för kompetenscentrumet CESTAP som arbetar med hållbara turbinbränslen för luftfart och kraftproduktion.
Elna Heimdal Nilsson har studerat biobränslen de senaste femton åren.
– Våra flygplan ska drivas av förnybart bränsle år 2045. För att klara det måste kunskapen om både flygplansmotorer och bränslesammansättning öka. Jetmotorlabbet gör det möjligt att studera interaktionen mellan bränslet och motorn i realistiska sammanhang och i autentisk skala – något vi inte kunnat göra tidigare, säger hon.
Nya bränslen ska funka även med äldre motorer
Jetmotorlabbet finns på Ljungbyheds flygplats i ett så kallat motorkörningshus som nu utrustas med kompletta flygplansmotorer för att testa nya bränslen. Föreståndare för labbet är Trafikflyghögskolans prefekt Johan Bergström. Han säger:
– Ett bränsle påverkar motorns material, och om bränslet förändras så kan motorn också behöva ändras. Hur motorn påverkas och vilka justeringar som behöver göras kan vi testa i labbet.
Att justera flygplansmotorerna efter bränslet är nödvändigt. En motor förväntas hålla i minst trettio år, och att byta ut en hel flygplansflottas motorer är därför varken miljömässigt eller ekonomiskt hållbart.
Livscykelanalyser behövs
Ett nytt bränsle som tas fram nu kan användas tidigast om tio år. Certifieringsprocessen för flygbränsle tar särskilt lång tid eftersom säkerhetsnivån är mycket hög. Utvecklingen av nya flygbränslen hänger också ihop med flera andra utmaningar som behöver lösas synkroniserat – faktorer som påverkar vid vilken tidpunkt vi faktiskt kan flyga på våra nya bränslen, berättar Elna Heimdal Nilsson.
– Samtidigt som bränslets förbränning och utsläpp analyseras behöver produktion, lagring och distribution hanteras parallellt, säger Elna Heimdal Nilsson, och nämner behovet av livscykelanalyser av förnybara bränslen:
– Vi behöver en helhetsbild av hur ett nytt bränsle interagerar med ekosystemet och klimatet samt hur det påverkar hälsan. Förståelsen för hur ett bränsle som har liten påverkan på klimatet kanske samtidigt har en påverkan på hälsan måste öka.
Stort intresse för nya labbet
När Jetmotorlabbet öppnar upp portarna under invigningen så är det ett femtiotal personer från akademi, näringsliv, kommuner och myndigheter som är på plats. En av dem är Annika Olsson, rektor för LTH. Hon säger:
– Vad kan vara mer rätt nu än att satsa på biobaserat flygbränsle i en samverkan mellan näringsliv och akademi?
Jetmotorlabbet
Jetmotorlabbet finns vid Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed som är en institution vid LTH. Labbet, som är en resurs för forskare, studenter och näringsliv, är utrustat med tre flygplansmotorer utlånade av Försvarsmakten. Föreståndare är Johan Bergström, universitetslektor i risk och säkerhet samt prefekt för Trafikflyghögskolan.
Utöver Johan Bergström är följande forskare kopplade till labbet idag: Sara Blomberg, biträdande universitetslektor i Kemiteknik, Christer Fureby, professor i Värmeöverföring, Magnus Genrup, professor i Kraftverksteknik, Elna Heimdal Nilsson, universitetslektor i Förbränningsfysik, Mattias Richter, professor i Förbränningsfysik och Ola Wallberg, professor i Kemiteknik.
CESTAP
CESTAP är ett kompetenscentrum för hållbara turbinbränslen för luftfart och kraftproduktion som ska stimulera produktionen och användningen av fossilfria bränslen inom luftfart och kraftproduktion. En möjlig råvara för bränsleproduktion som intresserar forskarna är lignin som är en restprodukt från skogsindustrin. I massa- och pappersindustrin är lignin en av restströmmarna som hittills använts till energi och värme. Nu utforskas hur lignin också kan användas som bränsle. CESTAP koordineras av Christer Fureby, professor inom Energivetenskaper vid LTH, och finansieras av Energimyndigheten.