Hoppa till huvudinnehåll

Bränsleceller får fart på framtidens bilar

– Publicerad den 17 December 2012

Patric Jannasch

Efter elbilarna och laddhybriderna kommer bränslecellerna. Det tror Patric Jannasch, professor i polymerteknologi . Tekniken som var hajpad i slutet av 90-talet men sedan gått på sparlåga, närmar sig nu kommersialisering. Fast inte i Sverige. Han är orolig för att Sverige tappar kompetens och missar tåget.

– Den internationella bilindustrin investerar stort i bränsleceller just nu. Det hade inte skett om de inte trodde på tekniken, säger Patric Jannasch som deltagit i flera stora EU-projekt om bränsleceller. Mycket av den forskning som bedrivs i Sverige äger rum i dels den egna forskargruppen på sju personer på LTH, dels i en grupp på KTH.

Patric Jannaschs doktorand Shogo Takamuku har i flera år jobbat som bränslecellsutvecklare på bilföretaget Nissan i Japan. Han kom till Lund för knappt fyra år sedan för att ta del av Kemicentrums framgångsrika forskning om polymermembraner, ett slags plastfilm vilken har en nyckelroll i bränslecellen. Han beskriver bränslecellerna som en vidareutveckling av elbilstekniken.

– I och med elbilarna lär sig bilföretagen att hantera elektricitet. Då blir det lättare att sedan ta steget till bränslecellstekniken, säger Shogo Takamuku.

Också en bränslecellsbil drivs av elmotorer. Men istället för att få energi av ett laddningsbart batteri tankas bilen med vätgas. Ur avgasröret kommer - vanligt vatten! Vätgasen hamnar först i bränslecellen som ser ut som en strimmig metallåda i storlek av en resväska. Där separeras elektronerna fram för att sedan skickas vidare för att sätta fart på motorn. Protonerna tar polymermembranet hand om. Det är plastfilmen som jämte katalysatorskikt och gasflödesplattor ger bränslecellen dess skiktade utseende.

Nu har Shogo Takamuku tillsammans med Patric Jannasch hittat ett nytt sätt att tillverka billigare, effektivare och miljövänligare plastfilmer. Det är en välkommen nyhet, eftersom framställningskostnaden länge varit den största invändningen mot bränslecellstekniken.

Med lundaforskarnas uppfinning kan membranets råmaterial ersättas med ett billigare, samtidigt som tillverkningsstegen minskar från tolv till fyra. Dessutom tål plastfilmen högre temperaturer, vilket gör hela bränslecellssystemet effektivare och biligare.

Läs hela artikeln i Lunds universitets magasin, LUM