Bra bostadsbyggande är lätt att renovera

Hur vi bygger förändas alltid över tid, men kanske extra snabbt just nu. Två faktorer spelar in. Den första handlar om vårt beteende. Aldrig hade snickare från 1950-talet kunnat ana att vi skulle duscha och bada så ofta som idag – exempelvis – och därför ställde de inte samma fuktsäkerhetskrav idag. Den andra handlar om kraven på att våra byggnader ska vara så kallade nära-noll-energi-hus med minimal energianvändning.

När det gäller osäkerheten om framtida krav och beteenden, hur hanterar byggsektorn denna?

Ett sätt är att se till att bostäderna som byggs framöver blir lättare att renovera än dagens. Boverket uppskattar att Sverige behöver mer än 700 000 nya bostäder de tio närmaste åren. Då gäller det att dessa bostäder håller hög kvalitet och går att renovera och uppdatera när ny teknik utvecklas, så att de kan brukas under lång tid, helst längre än de från förra miljonprogrammet på 1960-talet.

– Det kan handla om att rör ska vara lättåtkomliga så att inte golv och väggar behöver brytas upp. Eller att fönster som behöver uppdateras lätt ska kunna bytas ut, säger Hans Bagge, forskare i byggnadsfysik, som leder flera forskningsprojekt på området tillsammans med kollegan Dennis Johansson, avdelningschef för Installationsteknik på LTH.

Tillsammans med doktoranden Dan Jönsson analyserar de båda just nu resultat från ett forskningsprojekt i Kiruna, där de undersökt bostadshus som måste rivas på grund av gruvbrytningen. Forskarna har fått en unik möjlighet att studera hur normala lägenheter ser ut bakom ytskikt i badrum, inuti väggar, på reglar och så vidare.

Det kan handla om att rör ska vara lättåtkomliga så att inte golv och väggar behöver brytas upp. Eller att fönster som behöver uppdateras lätt ska kunna bytas ut.

– Det som slår oss är hur svårtillgängliga många byggdelar och installationer är. Eftersom installationerna har kortare livslängd än skalet skulle installationerna behöva vara lättare att byta ut, och då måste detta tas hänsyn till när byggnaden projekteras. Det finns lösningar men fler behöver utvecklas, säger Dennis Johansson.

Och så det här med miljökraven. Passivhus, nollenergihus, plusenergihus – den bärande tanken är samma för alla nya byggnader numera, nämligen att bygga välisolerat och tillvarata den värme som ändå finns; från diverse elektriska apparater, från solvärmen genom fönstren och från brukarna (en människa avger cirka 100 watt). Med solpaneler på taket kan bostadsinnehavaren numera till och med bli elförsäljare till det allmänna kraftnätet, något som väntas bli allt vanligare.

Hur mycket av denna extravärme ska de som projekterar byggnader räkna med?

I ett pågående projekt samlar Hans Bagge och Dennis Jönsson in mätdata från flera tusen brukare i 1 500 lägenheter och 150 småhus för att få svar på frågan.

– Hur uteklimatet påverkar byggnaden har studerats i mer än hundra år. Men hur människors beteende påverkar energianvändning och effektbehov finns väldigt lite systematiska erfarenheter kring, särskilt i välisolerade byggnader, säger Hans Bagge.

Redan nu kan forskarna konstatera att det inte finns någon standardbrukare. I ett och samma hus kan en småbarnsfamilj flytta in – lika väl som en person som bara är hemma helt kort mellan jobbet och kvällens restaurangbesök, och sedan på natten. Husets energieffektivitet och möjlighet till ett bra inneklimat måste kunna fungera för båda hushållen.

– Med tanke på att framtida hus måste vara nära-noll-energihus enligt EU-krav kommer vi att behöva ändra vår syn och kunskap kring hur vi bygger på bästa sätt. Vi har verkligen inte forskat klart, säger Hans Bagge.

KRISTINA LINDGÄRDE