Vill skapa brygga mellan molekyl och patient

Sara Eks blick för nyanser har lett till en banbrytande forskningsresa. Nu har hon fått ett stort anslag för att bli ännu vassare på att fastställa hur immunförsvaret samverkar med olika typer av lymfom. Förhoppningen är att ett enkelt blodprov ska kunna identifiera vilka patienter som har nytta av en skräddarsydd immunstimulerande behandling.

STEFAN DANIELSSON – Publicerad den 4 March 2019

Sara Eks forskning om lymfom bygger på en ingenjörs­konst som ger patienter rätt ­diagnos och behandling. Foto: Kennet Ruona

I ett svindlande ögonblick händer något stort. Efter eviga timmar vid mikroskopet gör professor Sara Ek en upptäckt. En av alla testade antikroppar binder till just den cancerform hon studerar, mantelcellslymfom, och inte till någon annan vävnad, varken frisk eller sjuk. Det innebär att antikroppen kan identifiera denna ovanliga och svårdiagnosticerade cancerform. Resan mot att finna lindring och bot har inletts.

När detta avgörande ögonblick inträffade var Sara Ek i slutet av sina doktorandstudier. Hon hade läst bioteknik, ekonomi och immunteknologi parallellt på fristående kurser.

– Jag blev helt uppslukad av frågor om immunförsvaret – hur det fungerar normalt och hur sjukdomar ger ett överaktivt eller inte alls fungerande immunförsvar, förklarar Sara Ek, som idag är professor i immunteknologi på LTH.

Beslutet att disputera var inte självklart, utan en konsekvens av att hon blev betagen av ämnet och ville veta mer.


Förlängt överlevnaden

Sara Eks forskning om mantelcellslymfom har servat studenter, kollegor, läkare och företag med ingenjörskonst som genererat ny diagnostik. Verktyg som möjliggör precisa behandlingsval har – tillsammans med nya behandlingar i sig – förlängt överlevnaden i denna obotliga cancer från två till tre år till dagens sju till åtta år.

– Eftersom det var en stor upptäckt inte bara för mig utan inom hela fältet ändrades synen på tumörformen, vad som driver den och hur den ska diagnostiseras. Vi var tidigare helt övertygade om att ett annat protein var avgörande för utvecklingen av mantellymfom, säger Sara Ek.

Efter upptäckten började jobbet. De första förädlade antikropparna togs fram i samarbete med KTH. I ett andra steg började LTH utveckla antikroppar från hybridomceller, det vill säga celler som odlats för att tillverka en viss sorts antikropp.

Detta ledde till att nya standardiserade läkemedel kunde tas fram i stor skala, eftersom hybridomcellerna producerar antikroppar som är både beständiga och reproducerbara. Genom dem kan produktionen ske utan djurförsök, vilket är viktigt både etiskt och ekonomiskt.

– Jag älskar akademin där fokus är på kunskap. Här finns inte så mycket yta, utan ett genuint intresse av att förstå mer och göra världen bättre. För mig är det viktigt att min forskning gör skillnad och jag är en ganska otålig person.


Startade Immunovia

2007 var Sara Ek med om att starta bioteknikföretaget Immunovia. Idag ett börsnoterat företag med ett 30-tal anställda. Hon driver dessutom ett doktorandprogram med fokus på cancer och entreprenörskap (canfaster.se) och är involverad i NOME, ett mentorsnätverk för startupbolag.

Kanske är det denna initiativkraft och otålighet som gör hennes ögon känsliga för avvikelser.

– Många tänker att en upptäckt måste vara stor och iögonfallande. Att man plötsligt ser fyrverkerier och raketer. Så är det inte. Färgskiftningen på en gel kan vara den avgörande skillnaden.

Vi talar om intuitionens roll i forskning. Sara Ek funderar en stund. Säger sedan att hon litar till sin intuition i privatlivet, men håller den på avstånd i sin forskning.

– Jag drivs av kunskap, kunskap, kunskap. Men OK, i ett hav av oändliga möjligheter och problemkomplex väljer jag ändå att ställa en viss fråga. Sedan följer jag det spåret metodiskt.

Sara Ek känner en djup ödmjukhet inför sjukvården och läkarkåren, som skapar bryggan med den ”krassa verkligheten” och svårt sjuka patienter. Själv ser hon inte patienter dagligen, men tycker att det är viktigt att vara nära deras verklighet.

– Mina studenter sitter med vid patologronderna. Patologens detektivarbete är att göra molekyläranalyser och ställa en diagnos. Onkologen översätter den informationen till val av terapi. I gränssnittet mellan patologen och onkologen vill jag göra skillnad med min forskning genom att bidra med mer exakt information och bättre verktyg.


Skapa ordning

Sara Ek ser en koppling mellan sin personlighet och forskning. Hon drivs av att skapa ordning. Inte som pedant utan som strateg.

– Varje dag tar en forskare myrsteg, alla hoppas att myrstegen ska adderas samman och bli någonting stort som förklarar nya viktiga mekanismer. Men det gör man inte ensam.

Hon berättar om lagarbetet och sin roll som projektledare. Om att koordinera och entusiasmera kollegor. Få jobbet gjort. Då måste man kunna söka pengar.

– Vi är till stor del externfinansierade. Det är en källa till stress och glädje att sätta sig ner och formulera sina idéer. Bara 15–20 procent av ansökningarna blir beviljade. Du måste skicka tio, tjugo ansökningar för att få ihop forskningsmedel. Man är inte bättre än den senaste produkten man levererat.

Sara Ek drömmer om nya behandlingsformer och läkemedel som kan förlänga liv. Och får nu nya möjligheter att närma sig målet tack vare det nya anslaget på 3,3 miljoner kronor.

Det avgörande ögonblicket kan dyka upp igen. Sara Ek är beredd.

 

STEFAN DANIELSSON

 

Fakta | Mantelcellslymfom

Lymfom kallas tumörer som utgår från kroppens immunsystem, från de vita blodkropparna lymfocyter.
Mantelcellslymfom är en snabbväxande cancerform, som främst drabbar äldre män. I Sverige insjuknar årligen 80–100 personer i sjukdomen. Den bildar ofta förstorade lymfkörtlar på halsen, i armhålor eller ljumskar, men kan också ge upphov till tumörer i andra organ i kroppen.

 

Fakta | Forskningsmedel

Sara Ek har fått ett anslag på 3,3 miljoner kronor från Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggnad. Hon ska undersöka tumörvävnad och blod för se att om det är möjligt att kartlägga immunförsvarets förmåga att svara på immunstimulerande behandling baserat på ett enkelt blodprov. Det långsiktiga målet är att utveckla en kommersiell produkt för klinisk användning.