Skip to main content

Växtavfall blir mat i nya labb i Lund

Lunds universitet och Tetra Pak Processing satsar gemensamt på att bygga en av Nordens största forskningsanläggningar för precisionsfermentering. Där ska mikroorganismer väljas ut, trimmas och hårdtränas med uppdraget att omvandla oätliga rester till mat och material åt en växande befolkning.

– Published 11 December 2023

Eva Nordberg Karlsson står i ett stort labb
”Räkna med att framtidens mat görs på ett helt annat sätt än vad vi är vana vid”, säger professorn i bioteknik Eva Nordberg Karlsson, här i apparathallen på Kemicentrum i Lund. I bakgrunden Supansa Westman.

Ordet precisionsfermentering används allt flitigare bland bioteknik- och livsmedelsexperter. När resurserna sinar och konkurrensen om desamma ökar behövs nya lösningar. En är att låta mikroorganismer – jäst, svampar och bakterier – göra en stor del av jobbet. 

– Inom industri- och jordbrukssektorn uppstår otroliga mängder rester med bra näringsinnehåll som idag slängs eller i bästa fall blir djurfoder. Räkna med att framtidens mat görs på ett helt annat sätt än vad vi är vana vid, säger Eva Nordberg-Karlsson som är professor i bioteknik vid LTH, Lunds universitet.   

Så här går det till: Väl valda mikroorganismer tillsätts en hög med oaptitliga och svårtuggade växtdelar som blivit över från industri- och jordbrukssektorn. Om mikroorganismerna får aptit på ”geggan” sker två saker: mikroorganismerna tuggar i sig massan och spottar ut sig nyttiga (prebiotiska) kolhydrater som vi människor gillar. 

Samtidigt förökar sig antalet mikroorganismer vilket ökar proteinhalten då mikroorganismer vanligtvis består till hälften av proteiner. Vissa bakterier växer också till sig på koldioxid från luften. När mikroorganismerna ”ätit” klart finns grunden till ett näringsspäckat och förhoppningsvis välsmakande livsmedel! 

Urgammal metod i ny tappning

Metoden är i grunden urgammal. Syrade, eller fermenterade grönsaker, utgår från samma jäsningsprincip.  Skillnaden här är att processen inte uppstår av sig självt utan kontrolleras in i minsta detalj. 

– Ett problem idag är effektiviteten. Organismerna ger ofta för utspädda, eller för många produkter med höga tillverkningskostnader som följd, säger Eva Nordberg-Karlsson.

För att göra modern fermentering till ett realistiskt alternativ behöver man få bättre koll på hela tillverkningskedjan. Från att hitta och optimera de bästa organismerna till att skapa en miljö som de trivs i, samt få koll på hur slutresultatet kan skalas upp till sådana volymer som gör dem attraktiva på en marknad. 

Flera mikroorganismer genmodifieras för att spara tid och träffa mera rätt. Men forskarna jobbar också med vilda, ursprungliga varianter. 

På LTH har man i decennier forskat på att omvandla restprodukter till såväl bioetanol som plattformskemikalier, det vill säga byggstenar till nya material från förnybara råvaror. På förpackningsföretaget Tetra Pak Processing med huvudkontor några hundra meter bort finns expertis inom uppskalning och förpackning. 

Eva Nordberg Karlsson

Eva Nordberg Karlsson studerar en fermentor där mikroorganismer odlas.

Ska kunna användas av många

Därför satsar båda verksamheterna nu på att tillsammans bygga stora labb som kan hantera stora volymer med olika typer av tankar, separatorer, filter, centrifuger, spraytorkar och andra utrustningar. Satsningen har fått namnet Biotech Heights. Labben hamnar någonstans mellan LTH och Tetra Pak, kanske på Kemicentrum. Faciliteterna ska vara öppna för att kunna användas av andra samarbetspartners. 

Hur stor finansieringen blir får framtiden utvisa. Lunds universitet och TetraPak vill ha med sig fler parter. Sedan nyheten släpptes för någon månad har tre miljoner kronor från Vinnova beviljats. Eva Nordberg-Karlsson är säker på att fler kommer att bidra:

– Lunds universitet befinner sig mitt i ett rikt jordbrukslandskap och här finns en stor en koncentration av företag som jobbar med livsmedel. 

Läs pressmeddelandet om satsningen här

LTH initierade nyligen profilområdet ”Livsmedel och Bioteknik” som stödjer forskare inom området. 

Precisionsfermentering

Mikroorganismer som programmeras för att producera proteiner, fetter, syror eller kolhydrater som i sin tur kan användas i mat och dryck. För att vara användbara bör ingredienserna vara både nyttiga och goda och tillverkningen ske på ett effektivt sätt.

Tre fördelar med precisionsfermentering

  • Använder odlad yta effektivare idag då fler växtdelar tas om hand. En konsekvens blir att mer yta kan användas till biologisk mångfald
  • Minskat behov av animalisk kost
  • Ökar chansen att få växtbaserad mat med god smak och textur