Tack till tvålen

Ett rengöringsmedel som räddat många liv. Och som just nu räddar ännu fler. Läs intervjun med Ulf Ellervik, professor vid Centrum för analys och syntes på LTH, om en trotjänare i coronavirusets tidevarv.

Tiina Meri – Publicerad den 4 May 2020

Tvålen gör jobbet, och den luktar inte längre av fiskolja och talg. Foto: Adam Radosavljevic/Mostphotos

Människans hygienhistoria följer den kemiska utvecklingen, berättar Ulf Ellervik, professor i organisk kemi. Efter en rad tekniska genombrott blev det möjligt att producera tvål till lägre priser, och efter några generationer hade större delen av mänskligheten fått tillgång till tvål. 

– Få uppfinningar har räddat så många liv som tvålen, eftersom den förbättrade hygienen har lett till kraftigt minskad spädbarnsdödlighet, säger Ulf Ellervik.


Hur fungerar tvål?

– Tvål angriper – eller omringar, tränger in i och löser upp – fett som finns i smuts, virus och bakterier. På molekylnivå består tvål av två olika delar, som har helt olika egenskaper. En del av molekylen har negativ laddning och vill förena sig med vatten, medan den andra delen som består av en kolvätemolekylkedja löser fett. I en dragkamp mellan de olika egenskaperna får tvålen smuts- eller fettpartiklar att lossna och krackelera.


Varför oskadliggörs coronaviruset när vi tvättar noga med tvål?

– Coronaviruset är en partikel som i huvudsak är uppbyggd av ett fettmembran, där proteiner ingår och ger det karakteristiska utseendet av en krona. Men man kan säga att membranet är en fettblobb, och när vi behandlar med tvål och vatten bryts fettet isär och sköljs bort.

– Viruspartikeln omsluts alltså av fett, så att den lossnar från huden och kan sköljas bort, och samtidigt krackelerar höljet eftersom partikeln blivit genomborrad av tvålens långsmala, spikliknande kolvätemolekylkedjor.


Kan man säga att tvålen kraschar viruset?

– Viruset är byggt som ett slags maskin, och maskinen är superkänslig. Tvålen fungerar som en slägga på hela virusklumpen, och när viruset har gått i delar är det oskadliggjort. Men det krävs att man tvättar sig noggrant med tvål och vatten, om vi ska se till att händerna blir ordentligt tvättade och fria från virus. Ett bra sätt att illustrera det är filmerna som visar hur noga man måste gnugga – också tummar och ovansidor, naglar, fingertoppar och mellan fingrarna – för att få bort färg från alla delar av händerna.


Vad är fördelen med industriellt tillverkad tvål, utöver att den är en livräddare?

– Den luktar inte as! Allvarligt talat var det inte förrän vid mitten av 1800-talet som natriumhydroxid, som är en god bas för tillverkning av tvål, blev allmänt tillgänglig. Det betydde att vi åtminstone här i norr var hänvisade till pottaska, eller kaliumkarbonat, som man tillverkade genom att förbränna exempelvis björkved och blanda med vatten. Denna blandning var inte tillräckligt basisk för att kunna förtvåla allt fett. 

– När det gällde fettet tog man det som fanns till hands, och här i Norden hade vi gott om fiskolja och talg från slaktade djur. Tvål kunde vi med andra ord tillverka i många hundra år, men den blev både dyr och äcklig, och var för det mesta en illaluktande blandning av tvål och fett.


Men tvålen som tillverkades enligt det babyloniska receptet från 2200 före Kristus … Var det också äcklig tvål?

– I Nordafrika hade man genom stora saltträsk tillgång till bättre saltblandningar som kunde fungera som bas i tvåltillverkningen, så den tvålen kan nog ha varit fräschare. Men något sådant material hade vi inte tillgång till här uppe i norr. 


Vad väljer du själv idag – handgjord eller industriellt tillverkad tvål?

– Tvål är tvål. Den stora fördelen med en handgjord tvål är säkert att den är tillverkad så att den ska dofta gott och upplevas som en exklusiv produkt. Men när det gäller tvålverkan är det ingen skillnad, möjligen ser jag handtvål som lite mindre hygienisk i och med att alla pillar på samma bit, till skillnad från pumptvål.


Borde vi i coronatid tvätta hela kroppen med tvål?

– Rent allmänt ska vi vara rädda om vårt fettlager på huden. Jag ser ingen fördel med att använda tvål över hela kroppen, vi är ganska självrengörande på stora delar av huden, om vi ska vara helt ärliga. Men händerna är det viktigt att tvätta noga eftersom vi rör en massa saker med dem och sedan petar oss i ansiktet.


Ska handsprit vara ”efterrätten”?

– De flesta av oss har inte något behov av handsprit när vi har tillgång till tvål och vatten. För sjukhuspersonal är det annorlunda, de behöver snabbt kunna få bort virus och bakterier. Det är de som ska ha handspriten, när brist råder.

– Att det är bra att tvätta händerna är tydligt eftersom vi sett en nedgång för en massa andra virus, nu när vi blivit noga med bland annat handhygien. Vinterkräksjukan har ju exempelvis inte grasserat i år. Så det är uppenbart att vi ska fortsätta tvätta händerna ordentligt med tvål och vatten. 

 

 

FAKTA | Tvål till alla

Även om det första kända receptet för tillverkning av tvål tecknades ned i Babylonien kring 2 200 år före vår tideräkning var det inte förrän i mitten av 1850-talet som den fasta tvålen antog en form som liknar dagens och började spridas över världen – för att inom några generationers lopp ha nått i stort sett alla hushåll.

För att göra tvål krävdes, fram till att den industriella tillverkningen kom igång, fett och någon form av lut, alltså basiska vattenlösningar som kunde tillverkas av olika typer av aska. En medeltida tvål i Norden lär ha luktat fasansfullt illa – eftersom den troligen innehöll inte bara talg från slaktade djur utan även fiskolja. 

I mitten av 1800-talet gjordes fyra tekniska upptäckter som förändrade människans hygienhistoria, berättar Ulf Ellervik i sin bok "Njutning – berättelser om kärlek, känslor och kemi":

  • Kemisten Michel Eugène Chevreul lyckades förklara vad som händer under ”förtvålningen” (tvålbildningen), vilket gjorde det möjligt att förbättra tillverkningsprocesser. 
  • Metoder utvecklades för att framställa den effektiva, basiska tvålkomponenten natriumhydroxid – även kallad kaustiksoda. 
  • 1857 upptäckte den italienska kemisten Ascanio Sobrero det extremt explosiva nitroglycerinet, som bildas av salpetersyra och glycerol. När nitroglycerinet senare kom till användning i dynamiten som utvecklades av Alfred Nobel ökade efterfrågan på glycerol, tvåltillverkningens tidigare värdelösa biprodukt. På så vis blev det lönsamt att driva tvåltillverkningen mot en större, industriell skala. 
  • Slutligen började fabrikörer att använda ånga för att värma upp reaktionskärlen där tvålen producerades, med ökad effektivitet som följd. 
Tvål och coronavirus

Tvål och coronavirus

I coronavirusets fall bryter tvålen efter cirka 20 till 30 sekunders omsorgsfull handtvätt upp virusets fetthölje, så att viruset ramlar sönder och kan sköljas bort med vattnet.

 

Foto: Ivonne Wierink/Mostphotos