Pengar för att skärskåda underjorden

Hallandsåsen må vara en dyrköpt historia, men för LTH-forskare på teknisk geologi har den varit ett värdefullt studieobjekt. Bland annat har den gett Nils Rydén idén att testa en egenutvecklad, icke förstörande metod att med hjälp av ljud säkerställa att fogmassan mellan betongtunneln och berget blir rätt. Metoden skulle innebära en rejäl kostnadssänkning för industrin och dessutom bättre kvalitet på fyllningen. Nyligen fick Nils Rydén och Andreas Jacobsson på matematisk statistik 2,1 miljoner kronor från Formas och SBUF för att färdigställa tekniken.

Också kollegorna Torleif Dahlin och Peter Ulriksen får 6,9 respektive 3,6 miljoner kronor från Formas Geoinfra-utlysning.

Torleif Dahlin kommer att utveckla geofysiska metoder som ger tredimensionella bilder av berggrund och undermarkskonstruktioner.

– På så sätt kan man kartlägga markens jord- och bergkvalitet på ett förhållandevis tids- och kostnadseffektivt sätt, säger Torleif Dahlin.

Det är viktigt att ha en bra bild av jord, berg och befintliga konstruktioner när man bygger under mark för att undvika skador, förseningar och miljöproblem som leder till stora extrakostnader. Stadsmiljön är dock mycket komplicerad att undersöka och därför finns det behov av förbättrade metoder.

Det ingår också teknik för att undersöka deponier och förorenad mark som är ett stort problem i Sverige och utomlands.

– Allteftersom städerna vuxit har dessa gamla soptippar hamnat inom den bebyggda zonen. Att bygga på gamla soptippar är förenat med risker och kräver grundlig förundersökning.

En tredje variant, också den icke förstörande, utvecklar Peter Ulriksen. Denna gång för att upptäcka områden i bergrunden där vatteninläckaget kan bli omfattande vid tunnelbyggnad.

– Upptäcker man sådana områden innan tunnelkonstruktionen påbörjas kan man undvika oplanerade och därmed mycket dyrbara driftstopp, säger han. Att ha detta planeringsunderlag innebär också att tunnelarbetet blir säkrare.

Peter Ulriksens teknik utnyttjar fenomenet att när en seismisk vågrörelse alstrad på markytan sätter vatten i en spricka nere i berget i rörelse, så uppstår en elektrisk ström. Denna elektriska ström kan sedan en apparatur på markytan fånga upp.

Peter Ulriksen har dessutom fått 4,8 miljoner kronor från Formas för att utveckla teknik för att övervaka stora betongkonstruktioners säkerhet samt 1,8 miljoner kronor från Elforsk och SBUF för utveckling av metoder för tillståndskontroll av sådana konstruktioner.

Torleif Dahlin och Nils Rydén har också fått 3,1 miljoner kronor från BeFo och SBUF för ett projekt om integrerad användning och tolkning av data från geofysiska och icke-geofysiska metoder för planering och byggande i berg.

Pengarna går främst till löner och att anställa doktorander, och Teknisk geologi skall bl.a. rekrytera fyra nya doktorander inom ramen för de nya projekten.

Teknisk geologi har också nyligen beviljats ett infrastrukturanslag på 1,6 miljoner kronor från LTH för nyanskaffning av mätinstrument som kommer vara till nytta i de nya projekten. Vidare har man tilldelats stora anslag för drift av och borrning med den nationella resursen i form av en borrigg för kärnborrning till stora djup som man förvaltar åt landets forskare.

Vad gäller de inledningsvis nämnda Geoinfra-anslagen till Torleif Dahlin och Peter Ulriksen på 6,9 respektive 3,6 miljoner kronor så kan nämnas att anslagen kräver lika stor medfinansiering, vilket gör projektbudgetarna dubbelt så stora. Därför har bl a BeFo, SBUF och Sven Tyréns Stiftelse ställt upp med medel. Arbetet kommer ske i samarbete med bl.a. Geologiska institutionen vid LU, de andra tekniska högskolorna inom ramen för Sveriges Bygguniversitet, Århus Universitet, Tyréns AB, SGU, m.fl. Teknisk geologi är också medsökande i två andra Geoinfra-projekt som beviljats anslag.