Skip to main content

Lokala skyfall ska inte gå under radarn

För att få en bättre bild av var och när himlen öppnar sig och regnet öser ner undersöker forskare vid LTH om universitetets radar­teknik och privatpersoners regnmätare kan komplettera nationella väderstationer.

Jessika Sellergren – Published 7 November 2022

Regnmoln. Foto.
För att bedöma konsekvenser vid lokala extremregn borde mätpunkterna för regn vara fler och geografiskt tätare. Foto: Mr.Prawet Thadthiam/Shutterstock

Lokala skyfall är något de flesta hört talas om – att det vräker ner regn på ett ställe men inte faller en droppe på ett annat. Väderstationer som registrerar regn brukar fånga det mesta, men ibland saknas en mätare där det just då regnar som mest. Dessutom har regn­oväder som en följd av att klimatet förändras blivit allt vanligare.

Att extrema regnoväder inte alltid uppfattas av de nationella mätstationerna är problematiskt enligt Rolf Larsson, universitetslektor i teknisk vattenresurslära vid LTH.

– Om kraftiga skyfall inte detekteras kan det bli svårare att vidta förebyggande åtgärder, säger han.

Rolf Larsson med ett paraply. Foto.

Kraftiga skyfall som leder till översvämningar skadar både människor och städer. En plats som drabbades hårt av ett extremt skyfall i somras var Båstad. Under ett par timmar regnade det lika mycket som det vanligtvis gör under en hel sommar.

Båstad saknar nationella mätstationer, men universitetets radarutrustning registrerade 70 millimeter regn samtidigt som SMHI:s två meteorologiska stationer ett par mil bort endast uppmätte två respektive tio millimeter.

Fler mätpunkter för regn

Att identifiera ytor som är särskilt sårbara vid extrema regn kallas för skyfallskartering – information som behövs för att bedöma konsekvenser vid extrema regn. Men Rolf Larsson menar att mätpunkterna för regn skulle kunna vara fler och geografiskt tätare för en mer korrekt kartläggning.

Tillsammans med ett par kommuner i södra Sverige undersöker därför Rolf Larsson och hans forskarkollegor hur fler mätpunkter och bättre informationsutbyte mellan olika aktörers mätare skulle kunna vara ett komplement till vatten- och avlopps­bolagens mätare samt SMHI:s väderstationer.

– Trots att vi är i det inledande skedet av det här arbetet tycker vi redan att vi kan se att universitetets radarteknik och de privata mätarna är ett viktigt komplement till andra väderstationers registreringar, säger Rolf Larsson.

Lättare att analysera

Att den statistiska informationen om skyfall och geografisk variation blir säkrare med fler mätpunkter är också en fördel enligt forskarna.

– Väderdata från fler källor än de vi använder oss av idag kommer att göra det lättare att analysera extrema regnhändelser i efterhand. Den kunskapen är viktig för att kunna utföra förebyggande arbete, säger Rolf Larsson.

Extremovädret i Båstad genererade ett 50-tal larm och uttryckningsärenden.

– Kombinationen av den stora mängden regn och den korta tid som skyfallet pågick gör att regnet kan betraktas som ett hundra­årsregn. Det är, lite som det låter, ett regn som statistiskt sett inträffar i medeltal vart hundrade år. Ett alternativt, bättre sätt att definiera ett hundraårsregn är att sannolikheten för ett sådant regn är 1% under ett godtyckligt år. Men i takt med att atmosfären sakta värms upp behöver vi troligen räkna med extrema skyfall mycket oftare än så, säger Rolf Larsson.

Artikeln är publicerad i LUM (Lunds universitets magasin) nummer 5, 2022

Skyfallsmätningar

Forskningen om skyfallsmätningar utförs av Teknisk vattenresurslära vid LTH i samarbete med SMHI, Karlstad universitet, Sweden Water Research, NSVA, VA SYD, Göteborgs kommun, Trelleborgs kommun och Karlstad kommun.