Ingenjörsbrist – men LTH tvingas minska antagningen av studenter
– Published 21 January 2013
Det finns ett mycket stort behov av ingenjörer i regionen, Lunds Tekniska Högskola har det högsta söktrycket av alla tekniska högskolor i landet – och ändå tvingas LTH nu att minska antagningen av nya studenter.
-- Tyvärr går det alltför bra vilket skapar problem just nu, säger LTHs rektor Anders Axelsson som är kritisk till hur LTH missgynnats av både utbildningsdepartementet och Lunds universitet.
På måndagen fattade Lunds Tekniska Högskola beslut om att inte genomföra någon antagning hösten 2013 till den tvååriga livsmedelstekniska utbildningen i Helsingborg samt tekniskt basår.
Under 2012 minskade LTH antagningen med 100 utbildningsplatser och antagningen av studenter kommer att minska även 2013. Samtidigt arbetar LTH för att minska utgifterna och öka intäkterna.
Detta trots att LTH inför förra läsåret hade det högsta söktrycket av alla tekniska högskolor i landet och trots att det finns ett mycket stort behov av ingenjörer i regionen och att teknikföretag har haft svårt att rekrytera medarbetare med kvalificerad teknisk utbildning under en rad år.
Hur kan detta komma sig?
Vid de tekniska högskolorna i Sverige har det uppstått en överproduktion av ingenjörer i relation till det tak som ges av utbildningsdepartementet, vilket sätter gränsen för antalet utbildningsplatser. Detta innebär att utbildningarna har blivit underfinansierade med många problematiska konsekvenser för lärosätena.
Generellt beror inte detta på dålig planering eller frånvaro av insikt av de ekonomiska förutsättningarna. Istället har det orsakats av ett flertal faktorer som samverkat i samma riktning:
- År 2007 förlängdes civilingenjörsutbildningen från 4,5 till 5 år utan någon ekonomisk kompensation
- Den kraftiga demografiska uppgången av antalet sökande har skapat högt söktryck.
- I samband med att ny examensordning infördes 2007 reformerades utbildningen vid LTH med en förstärkning av matematiken och en studiegång som stärkte utbildningens pedagogiska upplägg. Detta har gjort att avhoppen blivit färre, examinationen har ökat och produktionen har nått ”all-time-high” med en verkningsgrad på över 91 % vilket är i nivå med läkarutbildningens produktion.
- Äldre studenter har valt att gå över från den gamla till den nya studieordningen vilket förlängt deras utbildning med ett halvår.
- Det höga söktrycket har gjort att antagningsbetygen ökat kraftigt på samtliga utbildningsprogram vilket också gjort att färre hoppar av och fler läser extrakurser.
- Slutligen har det konstaterats att det äntligen har påvisats ett ökat intresse för naturvetenskap och teknik. Ingenjörsyrket har åter blivit ett av de populäraste yrkena.
Hur löser man problemet?
LTH har under några år kunnat lösa problemet med underfinansiering genom att använda reserver i form av myndighetskapital. Tyvärr har vi varit tvungna att konsumera detta i högre takt än önskvärt på grund av den begränsning av myndighetskapitalets storlek som bestämts av universitetsstyrelsen.
Från och med 2013 finns inget myndighetskapital att tillgå vilket kommer att skapa underskott om inte extraordinära åtgärder vidtas. Problemet är att det är svårt att göra ryckvisa förändringar i femåriga programutbildningar. LTH minskade senaste året med 100 utbildningsplatser trots att det tillkommit nya utbildningsplatser de senaste två åren (50 + 45 platser).
-- Det är anmärkningsvärt att KTH och Chalmers har behandlats helt annorlunda än LTH. De har fått 150 + 45 nya utbildningsplatser de senaste två åren säger Anders Axelsson.
KTH och Chalmers fick dessutom extra medel för tillfälliga studieplatser motsvarande 40 och 30 miljoner medanLunds universitet totalt fick 17 miljoner, varav endast 4 miljoner kom till LTH.
-- Vi menar att LTH har missgynnats kraftigt av departementet och Lunds universitet både när det gäller tilldelning av nya platser och när det gäller tilldelning av tillfälliga studieplatser. Detta är speciellt anmärkningsvärt då LTH har det högsta söktrycket i landet och utbildar näst mest civilingenjörer i landet, säger Anders Axelsson, LTHs rektor.
Styrelsen vid LTH konstaterar att det kommer att uppstå ett mycket stort underskott inom grundutbildningen under de kommande åren. Underskottet kan hållas nere genom att göra nerdragningar på antagningen till utbildningsprogrammen. I första hand värnas de långa programutbildningarna. Det gör att det ettåriga tekniska basåret och den tvååriga livsmedelteknikutbildningen i Helsingborg drabbas hårdast. Någon antagning till dessa utbildningar kommer därför inte att ske hösten 2013.
-- Vi tycker att vår region är missgynnad i förhållande till de andra storstadsregionerna . Framtidsprognoserna visar att det stora behovet av ingenjörer kommer att finnas i Region Skåne medan det kommer att råda balans i Stockholm och ett litet underskott i Göteborg, säger Anders Axelsson, LTHs rektor.
Antagningen av studenter kommer att minska även i år. Samtidigt arbetar LTH för att minska utgifterna och öka intäkterna.
-- Det senare kräver att departementet förstår och åtgärdar problemet åtminstone så att vi behandlas på samma sätt som KTH och Chalmers. Vi hoppas att de upptäcker att det finns en mycket aktiv och framgångsrik region i den södra delen av landet – eller är det för långt från Stockholm? säger Anders Axelsson, rektor LTH. Vi får en god draghjälp från Region Skåne och Teknikföretagen, som skickat en skrivelse till utbildningsministern, där regionens behov av en stark satsning på teknikutbildning poängteras.
I skrivelsen till utbildningsminister Jan Björklund skriver Regionstyrelsen ordförande Pia Kinhult att det är särskilt nödvändigt att LTH får ökade resurser, speciellt i form av tillfälliga studieplatser. Skrivelsen är också undertecknad av VD:arna för Alfa Laval, Arjo Huntleigh, Axis, Borg Warner TTS, Gambro, Haldex, Sandvik SRP, Tetra Pak och Trelleborg AB.
Ändring av antagning till basår och livsmedelsteknisk utbildning hösten 2013