De nya soptipparna – så gick det

De senaste åren har miljölagstiftningen kring deponier skärpts, utan att lagstiftarna egentligen hade koll på konsekvenserna. Men nu har doktoranden Hanna Modin studerat dem i en ny avhandling. Överlag har de blivit miljövänligare, fast metallerna har man ännu inte full koll på ännu.

Den viktigaste skillnaden mot tidigare är att andelen matavfall och organiskt material numera får uppgå till max tio procent. Hennes resultat visar att beslutet att minska på det organiska materialet har varit positivt för miljön. Detta har man anat men tidigare saknat en samlad undersökning av.

– Detta är jättebra! Denna del av lagstiftningen har lyckats, säger Hanna Modin.

Organiskt material släpper från sig dels miljöskadliga näringsämnen såsom ammonium, dels kol och andra syreförbrukande ämnen. De senare kan leda till bottendöd i sjöar och vattendrag.

Samtidigt har Hanna Modin sett att den lilla andel syreförbrukande ämnen som trots allt sipprar ut från det organiska materialet i tippen är mer svårnedbrytbar än tidigare. Detta är också positivt, eftersom det innebär att syreförbrukningen i vattnet går långsammare vilket minskar risken för att djur och växter ska komma till skada.

Samtidigt kan det vara bra med en viss mängd organiskt material för att göra själva deponin syrefri. Då rinner inte metallerna ut i lakvattnet utan förblir i deponin.

– Detta hade faktiskt inte beslutsfattarna tänkt på, utan är en glad överraskning för dem. Anledningen är att nästan allt fokus i miljöarbetet legat på att få bukt med det organiska avfallets miljöskador, säger Hanna Modin.

Däremot känner man inte till vilka långsiktiga miljökonsekvenser tungmetallerna kan ha. Eftersom deponin rymmer mindre organiskt material än tidigare, förbrukas det organiska materialet troligtvis snabbare och metallerna släpps ut.

– Nu när vi löst ett problem bör vi fokusera på metallerna. Vi måste veta hur de lakas ut ur deponin och ur reningen bör gå till.

Forskningen har finansierats av Avfall Sverige, Sysav Utveckling AB, Renova AB, Ragnar Sellbergs Stiftelse och NSR AB.

Idag finns 70 aktiva deponier i Sverige. De flesta ligger nära städer. År 2010 deponerades totalt 1,3 miljoner ton på de kommunala deponierna. Andelen av hushållsavfall som deponeras i Sverige har minskat från 35 procent år 1995 till en procent år 2010.