Rektors blogg

2 februari

Halka, riskanalys och ledningsorganisation
I förra veckan halkade jag på väg till jobbet. Efter besök på sjukhus så är jag igång igen med kryckor och rakt ben. När jag berättar om detta känns det lite simpelt och onödigt. Det hade låtit mer spännande om jag hade fallit i en svart backe. Min backe var visserligen svart, men isbelagd asfalt med några centimeters fallhöjd.

När det händer något sådant så blir det alltid tid över för reflektion. I detta fall var det nära till hands att fundera över riskanalyser och ledningsorganisation.

Alla myndigheter är skyldiga att göra riskanalyser. Företag gör det som en del av budgetarbetet. I våra riskanalyser brukar vi först försöka uppskatta vilken sannolikhet en viss händelse har. Därefter försöker vi uppskatta hur stor påverkan blir om det verkligen skulle inträffa. För oss som passerat ”bäst före datum” ökar denna typ av risker – senorna är inte lika tänjbara längre. 

Hur allvarlig är påverkan? Mitt ben blir säkert bra så småningom. Däremot är det intressant att fundera över hur en organisation fungerar när personer med ledaruppgifter av någon anledning inte kan fullgöra sitt jobb. När det gäller rektorsfunktionen på LTH har vi ett system som minskar den negativa påverkan. I presidiet är vi fem personer som arbetar som ett team. Varje vecka planerar vi ledningsarbetet tillsammans. Vi är alltså många som är tillräckligt insatta för att inget skall hamna mellan stolarna. Vår nya prorektor Annika Mårtensson har fått en flygande start och själv är jag ”back in business”.  

Nu är det bara 5 veckor kvar innan jag kan börja träna.

Anders Axelsson
Rektor LTH

16 januari

Nystart 2012
LTH är 50+. Vi har lämnat jubileumsåret bakom oss med viss saknad, Det har medfört en hel del inspirerande utmaningar till exempel den nya jubileumsprofessuren och det stora alumniintresset för LTH. 

Jag vill återigen betona att 2012 verkligen blir ett NYTT år med en ny styrelse och en delvis ny ledning. Därtill kommer en förnyad organisation där kartan bättre stämmer med verkligheten. En delvis ny universitetsledning och en ny universitetsorganisation understryker att mycket är nytt under 2012.

Vi som arbetar i LTH:s presidium känner ett stort ansvar för att förvalta förtroendet att leda LTH. Vi har delat upp arbetsuppgifterna för att kunna täcka in så mycket som möjligt av LTH:s breda  verksamhet. Tillsammans utgör vi ”rektorsfunktionen” vid LTH. Jag själv, Anders Axelsson, har förmånen att få arbeta inom ett mycket brett fält, men jag kommer att försöka koncentrera mig mer på forskningsfrågor, eftersom dessa blir allt viktigare för LTH. Prorektor Annika Mårtensson måste också vara beredd att täcka in LTH:s bredd. Annikas erfarenhet från utbildningsorganisationen gör att hon kommer att arbeta mycket med strategiska utbildningsfrågor. Hennes erfarenhet från samhällsbyggnadsområdet kompletterar ledningens kompetens inom detta område. Per Warfvinge kommer att arbeta som vicerektor för grundutbildning och samtidigt ha ansvar för internationella frågor. Vi har sett att det är svårt att separera dessa vilket visar på att LTH har gått framåt i den internationella verksamheten. Ulla Holst kommer under ett och ett halvt år att arbeta som vicerektor med forskarutbildningsfrågor samt forskningsinfrastruktur. Båda dessa kräver en ökad uppmärksamhet. Slutligen finns vår kanslichef PG Nilsson som en garant för att LTH arbetar på ett juridiskt korrekt sätt och svarar också för att organisationen har ett väl fungerande administrativt stöd.

När arbetet med den förnyade organisationen är klart kommer eventuellt vi fem att kompletteras med ytterligare kompetens för att täcka in olika aspekter av vår forskning.

Det känns extra bra att vi kommer att ha en förnyad strategisk plan att förlita oss till. Vi vet också att väldigt många har varit med och påverkat planens innehåll. Denna utgör basen för verksamheten. Det skapar en trygghet om man följer en plan eller en princip som är känd av alla. Genom att vi strävar mot samma mål kommer vi snabbare och effektivare att röra oss i rätt riktning. Den hjälper oss att göra rätt prioriteringar. Vi kan nu arbeta mot vår vision: En gränsöverskridande teknisk högskola inom ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människans villkor.

Anders Axelsson
Rektor LTH

29 december

22 december

 

Hela havet stormar och det lackar mot jul
När vi går mot jul försöker vi under den sista veckan hinna med allt som vi inte hunnit med tidigare under året. Stundtals kan det bli lite kaotiskt. I år är det värre än det brukar vara.

Inom universitetsledningen gungar det betänkligt. Vi måste mer eller mindre samtidigt se till att vi får ny prorektor, vicerektor, förvaltningschef och planeringschef. Tre fakultetsledningar förnyas och samtidigt skall universitetsorganisationen formas och bemannas med nya ledamöter. En ny anställningsordning och arbetsordning skall implementeras.

Som om inte detta vore nog. Vi gör en hel del förändringar på LTH också. En delvis förnyad ledning, flera nya institutionsledningar och en förnyad nämndsorganisation skall etableras. För att klara av detta på ett rimligt sätt har både universitetet och LTH förlängt mandattiden för sina organisationer (se utdrag ur SLTH-beslut: ”Info om nämnder efter 1 jan 2012”)

För LTH är dock förändringarna mindre dramatiska. Det handlar mest om att rätta kartan efter verkligheten. Jag har just varit i Stockholm och träffat vår nye ordförande Michael Treschow. Det var ett mycket positivt möte - en garvad och visionär industriman som ser till väsentligheterna.

Just nu längtar vi efter arbetsro. Låt oss gå hem till jullov och ta det lite lugnt ett slag så kanske havet lugnat ner sig tills vi kommer tillbaka.

En God Jul och ett Gott Nytt År

Anders Axelsson
Rektor LTH

15 december

Nobeldikt för LTH
I dessa Nobel tider passar det bra med att citera Tomas Tranströmer:

”Två sanningar närmar sig varann.
En kommer inifrån och en kommer utifrån
 och där de möts har man en chans att få se sig själv.”

Vi pratar mycket om LTH:s synlighet. Ofta menar vi olika saker med denna. För många är den interna synligheten viktigast – att processer och beslut annonseras tydligt och synligt. För andra är den externa synligheten viktigare. Hur ser andra på oss? Hur ser potentiella studenter eller forskare på oss? 

Vid styrelsemötet i fredags beslutades att den sittande organisationen skulle förlängas med tre månader för att kunna förnya organisationen och samtidigt förse den med nya ledamöter. Det beslutades också att införa mandatperioder så att ledningsorganisation och nämndsorganisation inte tillsätts samtidigt utan med ett års förskjutning. Under de första månaderna av nästa år kan vi tillsammans se till att vi anpassar vår organisation så att den stärker det interna arbetet. Samtidigt måste vi komma ihåg att det också finns ett utifrånperspektiv speciellt när det gäller våra utbildningsprogram. Med denna sammanvägning av perspektiven kan vi hitta en bra balans mellan externa och interna krav.

Jubileet lider mot sitt slut. Vi har fått många bevis för vår synlighet och vi har gratulerats av många för hur vi lyckats nå ut till alumner, näringsliv och samhället omkring oss i övrigt. När vi lägger till vår toppranking som teknisk högskola i Sverige är det lätt att endast ta till sig utifrånperspektivet. Ett sunt inifrånperspektiv med självvärdering och kritisk analys kan göra att vi ”ser oss själva” i rätt perspektiv.

För att ingen skall sakna ett minne från jubileumsåret kan alla hämta en valfri julklapp ur vårt jubileumssortiment (Se senaste AktuelLTH). Nu har vi en dryg vecka kvar till jul då vi skall hinna med allt som vi inte hunnit med tidigare . Vi skyndar mot jul. 

Anders Axelsson
Rektor LTH

2 december

”Någonannanismen”
Jag hade den stora förmånen att få lyssna på och ställa frågor till ambassadören Jan Eliasson häromkvällen. I sin överblick myntade han begreppet ”någonannanismen” som en beskrivning av den geopolitiska och geoekonomiska utvecklingen de senaste fem åren. Han menade att nu abdikerar till och med politikerna från sitt ansvar och sätter in tjänstemän som skall lösa problemen.

Detta påminner mig om ett besök jag gjorde i somras hos professor Federico Capacco vid Harvard, hedersdoktor i år vid LTH med nanoteknik som forskningsområde. Han har levt i över 30 år i USA och vi ställde frågan till honom: Vad är det sämsta och bästa med USA jämfört med Europa? Svaret kom blixtsnabbt. Det sämsta är dödsstraffet och det bästa är att amerikanen inte skyller på någon annan. Man har själv ansvaret för de val man gör. Alltså en positiv sida av den amerikanska individualismen.

Vad har då dessa herrars reflektioner med LTH att göra?
Jo, jag har tänkt mycket på detta i samband med att vi diskuterar en förändring av organisationen. Det som diskuteras är ju inga stora förändringar utan handlar mer om att rita om kartan efter verkligheten och att skapa förutsättningar för att anpassa oss till en mycket förändrad karta som vi har om tio år.

En organisations största problem är ”vi-och–dom”-attityden. Ju mer en organisation kan samverka och arbeta med ”vi-känsla” desto framgångsrikare och enklare blir arbetet. Inom akademin är det en tradition att problematisera och ifrågasätta. Det är basen för forskningsframgång. På en tillämpad fakultet finns också ett problemlösningsfokus. Därför följs ofta problematiseringen av ett förslag till förändring. Det är tyvärr ofta så att det är ”någon annan” som skall genomföra förändringen.

Många förändringar kan vi göra på egen hand istället för att hyra in dyra konsulter. LTH:s arbete med jubileet är ett exempel på det. Det finns inte ”någon annan” som står på kö för att göra jobb åt oss.

Jag tycker fortfarande den gamla devisen ”Välkommen i LTH – välkommen i gänget” visar på vår styrka. Vi jobbar tillsammans!
Vi är ”the visionary doers”. Det är inte någon annan som gör jobbet!

Anders Axelsson
Rektor LTH

21 november

15 november

 

LTH:s synlighet på webben

”Ökad synlighet” är ett av Lunds universitets prioriterade områden. Vi arbetar med detta på många sätt både på central universitetsnivå och på fakultetsnivå. Det skapas forskningscentra, forskningsportaler, studentportaler, etc. för att understödja synligheten både internt och externt. Inte minst är en attraktiv och effektiv webb av stor betydelse. LU:s webbprojekt startade för flera år sedan och har tyvärr dragit ut på tiden. Projektet är nu i ett skede där vi kan tillföra mycket av våra erfarenheter och önskemål. Det är många saker att tänka på när vi skapar den nya webben.

För oss på LTH är synligheten extra viktig. Vi har ett mycket starkt varumärke som har mycket stor betydelse nationellt. Det har inte minst det stora intresset från alumner visat. Våra medieundersökningar visar att LTH i en del fall är mer känt än flera av de stora universiteten. Samtidigt vill vi visa upp oss som en del av Lunds universitet speciellt internationellt. Det visar sig att denna dubbla identitet skapar mångfalt fler fördelar än nackdelar. Detta är också en allmän uppfattning inom LTH, vilket vi noggrant förvissat oss om i samband med förnyelsen av vår strategiska plan.

LTH har många målgrupper. Historiskt har studenterna varit av primärt intresse eftersom intresset för ingenjörsyrket, naturvetenskap och teknik började minska redan på 80-talet(!). Idag är forskningens synlighet kanske ännu viktigare eftersom LTH till så stor del lever på externa forskningsmedel. Av vår omsättning på 1.5 miljarder söks 650 miljoner externt i konkurrens med andra. Vi är alltså mycket framgångsrika men ett understöd med en effektiv synlighet för forskningen på nätet skulle underlätta.

Ett särmärke för Lunds universitet och LTH i synnerhet är vår strävan att leva upp till det strategiska målet om gränsöverskridande verksamhet. Vi tror att denna blir starkast då den baseras på starka inomvetenskapliga kompetenser. Även detta vill vi synliggöra på webben.

Det är en självklarhet att information till potentiella studenter, information till arbetssökande, utbildningsprogram, forskningsportaler, framgångsexempel från institutionernas forskning skall vara lätt tillgängliga både internt och externt. Webben blir allt viktigare.

För många i näringslivet är information från nätet en del av förutsättningen för jobbet. Det är vårt bidrag till samhällsutvecklingen att vara synlig för denna utveckling.

Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen: Det gäller att både se och synas. Vi på LTH har våra tentakler ute för att känna av hur vi skall presentera oss på ett effektivt sätt för våra målgrupper. Skapar vi en synlighet för LTH skapar detta en ökad synlighet för Lunds universitet. Går det bra för LTH går det också bra för Lunds universitet.

Anders Axelsson
Rektor LTH

7 november

 

LTH och näringslivet
I många sammanhang får vi frågan om hur viktigt näringslivet är för LTH. Frågan har ju ett enkelt svar. Näringslivet är viktigt för LTH men det omvända gäller också. LTH och andra tekniska högskolor är viktiga för näringslivet.

För en dryg vecka sedan annonserades att Ericsson säljer sin andel av Sony Ericsson till japanska Sony. Givetvis spekulerades det omgående om att Sony Ericsson lämnar Lund. På LTH följer vi utvecklingen med stor vaksamhet. Sony Ericsson är mycket viktigt för LTH och vi tror att LTH och Lunds universitet varit viktiga för Sony Ericsson liksom för övriga Ericsson-företag. I någon tidning uttrycktes det som att LTH närmast lever i symbios med Ericsson-företagen. Det stämmer mycket bra eftersom vi arbetar tillsammans forskningsmässigt och vi har forskare/lärare som arbetar både hos oss och på något av företagen. Det är en fantastisk tillgång att kunna arbeta så nära varandra. Studenterna ser relevansen i utbildningen och kan få mycket spännande examensarbeten att arbeta med. Alla IT-företagen i Lund är ju också stora arbetsgivare för våra nyutexaminerade ingenjörer. När Bert Nordberg tillträdde som VD på Sony Ericsson började man inom företaget prata alltmer om utveckling i termer av ”open innovation”. Det passar oss på universitetet som ”hand i handsken” eftersom ett universitet i själva verket utgör definitionen på ”open innovation”. Vi har därför sett på utvecklingen med stor tillförsikt. Inom Mobile Heights sker ett formaliserat idéutbyte och samarbete mellan IT-företag, Region Skåne och flera universitet och högskolor i regionen. Det är ett uttryck för den dynamik som råder i regionen inom IT-området.

Vi hoppas och tror att japanska Sony skall se potentialen i det som händer i Öresundsregionen. Här finns inte bara Mobile Heights utan också Medicon Valley som knyter samman ett stort antal företag inom life science - området. ESS och MaxIV sätter Lund på världskartan som internationellt forskningscentrum. Korskopplingen mellan dessa kan skapa många och unika innovationer till fromma inte bara för regionen utan också för Sony – och för LTH. Som ett exempel på en oväntad spin-off kan nämnas att den mobilkommunikationsteknik som utvecklats vid LTH nu används i ett stort forskningsprojekt vid LTH för att designa acceleratorn i ESS-anläggningen.
 

I ett pågående debattutbyte med Sveriges ingenjörer i Ny Teknik diskuterar vi behovet av ingenjörer för Sveriges framtida utveckling. Vi är nog ense om att behovet finns men vi har lite olika utgångspunkter. När Peter Larsson i sin replik skriver att det är ”industrin – inte ungdomarna – som bestämmer” vad som skall satsas på delar jag inte uppfattningen helt. Universiteten måste stå för en långsiktig försörjning av hög kompetens till samhället. Våra planeringsramar ”lider av” att det är långsamma processer. Spetsutbildningar tar lång tid. En civilingenjör behöver minst 5 år för att fullfölja studierna. När ett akut behov uppstår i industrin tar det tid att täcka det. Likaså måste universiteten stå för långsiktigheten när det gäller utbildningarnas innehåll. Vår utbildning som civilingenjör i ekosystemteknik är ett exempel på det. Nu börjar efterfrågan komma i industrin och det är ju ”tur” att vi startade denna utbildning för tio år sedan.

Att industrin är viktig för LTH demonstreras denna vecka då arbetsmarknadsdagarna (ARKAD) går av stapeln på LTH på onsdag och torsdag 9-10 november. Intressant både för studenter, lärare och företag. Vi ses på ARKAD!

Anders Axelsson
Rektor LTH

 

 

 

 

17 oktober

Civilingenjörer eller högskoleingenjörer?

I Ny Teknik (nr 41, 12 oktober 2011) kunde vi läsa en debattartikel av Peter Larsson, samhällspolitisk direktör vid Sveriges ingenjörer. Rubriken löd: ”400 nya civilingenjörer - ingen bra idé”! Peter driver tesen att det är störst pensionsavgångar bland högskoleingenjörer och gymnasieingenjörer. Därför borde nya studieplatser på högskolorna satsas på högskoleingenjörer istället för civilingenjörer. Jag håller inte med!

För det första tror jag inte att det är en bra idé att ställa två yrkesgrupper mot varandra. Speciellt inte av ett fackförbund som organiserar båda kategorierna av ingenjörer.

För det andra så finns det många studieplatser till högskoleingenjörsutbildningar som står tomma. Då är det knappast en bra idé att skapa fler tomma studieplatser när vi har ett söktryck som aldrig förr till högskolan på grund av demografin och kanske i viss mån på grund av konjunkturen.

För det tredje måste man nog se på utvecklingen som mer dynamisk. Det har skett en strukturomvandling i många branscher vilket gjort att man höjt kompetensen väsentligt. Det är ju det som skapar Sveriges konkurrensfördel. Konsekvensen har blivit att allt fler civilingenjörer ersätter de tidigare högskoleingenjörerna och gymnasieingenjörerna. Kostnaden för en civilingenjör och högskoleingenjör skiljer sig inte heller så mycket. Jag tror inte heller att en femårig utbildning anses vara orimligt lång längre. Många vill till exempel ha en Masterexamen vilket i så fall kräver en femårig utbildning för en internationell konkurrenskraft. Även lärarutbildningen är ju femårig numera.

På LTH satsar vi mycket på högskoleingenjörerna trots att vi för några år sedan var tvungna att minska omfattningen av högskoleingenjörsutbildningen väsentligt. Vi ställer stora krav på lärarnas forskningsanknytning och vi har mycket höga ambitioner när det gäller kvalitet och koppling till näringslivet. Genom högskoleingenjörsutbildningen kan vi attrahera andra grupper av studenter vilket breddar vår rekrytering. Trots detta är söktrycket väsentligt lägre än till civilingenjörsutbildningen. Vår policy är att visa på högskoleingenjörsutbildningens mervärden som kopplar till näringslivets behov. Det sämsta vi kan göra är att ta bort antagningskraven, som de facto blir resultatet av alltför många utbildningsplatser.

Jag tror att högskoleingenjörsutbildningarna fortfarande lider av den enorma expansion som skedde under nittiotalet då antalet ingenjörsplatser på högskolan fördubblades. I konkurrensen om studenter skapades mängder av nya typer av ingenjörer. Jag hade förmånen att få vara med i HSV:s utvärdering av högskoleingenjörsutbildningen senast det begav sig (2003). Vi utvärderade då cirka 225 olika typer av högskoleingenjörer, alla benämnda med olika examenstitlar. Jag tror inte detta speglade ett industriellt behov av en sådan mångfald ingenjörer i ett litet land som Sverige. Jag tror istället att det speglade hur utbildningsekonomin fingerade. Tilldelningen av medel stod i direkt proportion till hur många studenter som antogs. Om man kunde hitta på ett spännande namn på en ingenjörsutbildning så kom fler studenter och ekonomin blev bättre. Många utbildningar levde inte upp till förväntningarna och många lades ner.

Av de 400 nya civilingenjörsplatserna kom 150 + 150 platser till Chalmers respektive KTH. LTH fick endast 50 platser. Detta framstår som mycket märkligt eftersom ett kriterium för fördelningen av studieplatserna var söktrycket. LTH har i år fler förstahandssökande än Chalmers! I praktiken innebär det att vi måste skära ner på antalet civilingenjörsplatser i Lund på grund av vår överproduktion trots nya studieplatser.

Slutligen tror jag att Peter Larsson och jag kan vara överens om att ungdomars utbildning är alldeles för viktig för att den enbart skall vara en försörjningskälla för de 32 högskolorna. Just nu känns det trist att behöva avvisa så många duktiga och välmotiverade gymnasister som står på kö i första hand till civilingenjörsutbildningarna.

Anders Axelsson
Rektor LTH

 

10 oktober

 

Vi ligger i startgroparna
Valprotokoll från valet till LTH:s styrelse och ledning för de kommande tre åren presenterades i förra veckan (Läs valprotokollet här.) Beslutet tas av Lunds universitets rektor 13 oktober och vi ligger i startgroparna. Samtidigt som nya ledamöter skall utses i alla nämnder vill vi förnya och förbättra organisationen. Detta skall helst vara klart till årsskiftet. Dessutom kommer sju av våra institutioner att ha nya ledningar efter årsskiftet.

Det kollegiala ledarskapet, då ledare och ledamöter utses genom val, är på gott och ont. Positivt är att det sker en kontinuerlig förnyelse. Systemet skapar också en legitimitet för ledarna i organisationen. Risken är att man tappar kompetens om man byter för ofta, men detta kan delvis kompenseras av att vi har en administrativ stödorganisation, som garanterar att vi sköter vårt myndighetsåtagande på ett riktigt sätt. I den nya arbetsordningen kommer alla anställda att betraktas som kollegor och ha rösträtt i valen. Lunds universitet har till slut kommit in i 2000-talet!

När det gäller den nya anställningsordningen går vi inte riktigt i takt med resten av universitetet. Från 1 juli gäller t.ex. att ”Beslut om prövning för en högre anställning tas av respektive fakultetsstyrelse efter samråd med institutionsstyrelsen där den sökande är anställd”. Det är alltså möjligt att bli prövad för en befordran men det är inte längre en rättighet. Orsaken till denna förändrade attityd hänförs bland annat till att befordringsreformen medfört en minskad rörlighet i forskarsamhället. Jag tror att detta problem är mer komplext än så. LTH har i grunden en positiv syn på att ge anställda möjlighet att söka och bli prövade för befordran till en högre anställning. På senaste styrelsemötet ställde sig LTH:s styrelse bakom detta. Vi avser att fastställa att det, utifrån strategiska överväganden, alltid skall vara tillåtet för anställda vid LTH att söka befordran. I processen för prövning vill LTH likställa den interna hanteringen med docentprövningen och prövning vid ETP. Det innebär att institutionens prefekt ombeds yttra sig i varje befordringsärende. Jag tror att vi på LTH har vunnit mycket på befordringsreformen genom att det skapar ett positivt arbetsklimat på institutionerna.

Jag tror att det är viktigt att vi utnyttjar vår möjlighet till ökad autonomi både för att få en väl fungerande organisation och för att få en verksamhet som kan hävda sig väl i en nationell och internationell konkurrens.

Anders Axelsson
Rektor LTH

 

3 oktober

26 september

19 september

7 september

 

Strategi för Lund, LU och LTH
Lund är fantastiskt! I helgen pågick humorfestivalen med 80 föreställningar av de mest skilda slag. Vi hoppas att det är en tradition som kommit för att stanna. Det kan noteras att humor ingår som en del i Lunds universitets strategiska plan: ”Vi ska utveckla en innovativ och kreativ universitetsmiljö med utrymme för förändring och utveckling av vår personal. Humor, konstruktiv skepticism och humanism är nyckelord”.

Detta leder mig osökt in på det strategiarbete som pågår på många plan. I våras startade arbetet med en förnyad strategisk plan för Lunds universitet. Förändringarna blir nog inte dramatiska. Vi kommer även fortsättningen att sträva mot gränsöverskridande verksamhet, internationalisering, kvalitetssäkring och vårda och vidareutveckla ledarskap, lärarskap och medarbetarskap.

Sedan mer än ett år har vi på LTH arbetat med förnyelse av LTH:s strategiska plan. Vid ett fyrtiotal möten har olika aspekter på strategier diskuterats på institutioner, i nämnder, i ledningsgrupper, i styrelser, etc. Vi har fått mycket input och allt är samlat i ett dokument som nu skall diskuteras vid samrådsmöten. Dessa startar 7 september och allt annonseras på hemsidan (http://www.lth.se/anstalld/strategic_plan/). Redan nu känner vi att många varit delaktiga och hoppas att så många som möjligt kan stå bakom den slutliga versionen. som kommer att beslutas i februari 2012.

Just nu pågår också remissarbetet för en ny arbetsordning vid Lunds universitet (http://www5.lu.se/o.o.i.s/4394 ). Det har avhållits seminarier och hearings på alla fakulteter. Den som vill komma in med ytterligare synpunkter till LTH:s remissvar kan skicka in det till kansliet (Beatrice.Nordlof@kansli.lth.se) eller framföra synpunkter till sin prefekt som diskuterar remissen vid prefektrådet 12 sept.

Den strategiska planen och arbetsordningen är kanske inte något vi har under huvudkudden men för oss som har ledningsuppdrag skapar de en trygghet och en grund för att göra rätt prioriteringar och välja rätt väg framåt.

Anders Axelsson
Rektor, LTH

22 augusti

Välkommen tillbaka efter semestern!

Efter tre augustiveckor brukar sommaren vara slut. Våra internationella studenter har redan kommit. På måndag 22 augusti hälsar vi 1300 nya studenter välkomna till LTH i Lund och våra Helsingborgsstudenterna kommer på onsdag 24 augusti (Läs rektors välkomsthälsning här). Man börjar känna campuspulsen slå. Lund vaknar upp ur sommardvalan.

Vi har en spännande höst framför oss med många utmaningar:

LTH:s 50-årsjubileum
Vi har fått ett fantastiskt gensvar från våra alumner. 1700 har anmält sig till alumnifestligheterna 23-24 september. Det skapar i sanning positiva problem. För att klara av anstormningen använder vi oss av Viktoriahallen. Festerna för anställda 30 sept och för LTHs vänner 17 november kommer vi dock att kunna klara av på campus. Vi kan säga att jubileet redan gått med vinst eftersom företag med en historia ihop med LTH har skänkt oss 12 milj till en jubileumsprofessur i Industriell ekonomi med inriktning mot Affärsmodeller och Teknologistrategier.

LTHs strategiska plan
Under mer än ett år har vi samlat in underlag till en förnyad strategisk plan. Denna kommer vi att lägga sista handen vid under hösten med möten i samtliga hus på campus för att finslipa planen. Samtidigt pågår ett arbete med att förnya Lunds universitets strategiska plan, som givetvis utgör basen för vårt arbete.

Forskningsstrategier
Jag skriver i pluralform eftersom den centrala budgeten för att finansiera forskning från statsmedel är mycket begränsad. Det är istället forskargruppernas framgångar som i mycket styr utvecklingen. Det har hittills fungerat mycket bra. Fakulteten måste försöka styra in verksamhet som matchar de stora forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. För detta krävs långsiktiga investeringar.
 

Utbildningsstrategi
Det finns främst tre faktorer som påverkar utbildningens dimensionering för framtiden:

1. Överproduktion.
Vi överskrider vårt utbildningsuppdrag kraftigt vilket har flera orsaker bl.a. en högre genomströmning och att utbildningarna förlängts från 4.5 till 5 år. Resultatet blir att vi inte får betalt för det jobb vi gör.

2. Demografi.
Årskullarna börjar nu sjunka gradvis från 135000 till 90000 19-åringar.

3. Ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik.

Ett vikande intresse i kombination med demografin kan få svåra konsekvenser för teknisk utbildning.

Diskussion om utbildningens dimensionering på kort och lång sikt har redan inletts. Det krävs en långsiktig strategi för att vi skall vara väl rustade för framtiden.

Internationalisering

Avgiftsbeläggningen av Masterprogram för utomeuropeiska studenter skapar problem med rekrytering. Här måste vi arbeta på flera fronter: fler stipendier, rekrytering av europeiska studenter, anpassning av vårt utbildningssystem så att det matchar internationella krav. Även här pågår arbete.

Vid sidan av dessa har vi flera projekt som initierats på LU-nivå: arbetsorganisation, anställningsordning, etc.

Vi kommer sannerligen inte att vara sysslolösa!

Välkomna tillbaka. Snart är vi uppe i varv igen!

Anders Axelsson
Rektor, LTH

27 juni

 

Äntligen sommar

Det verkar som om semestern börjar allt senare. Då 2000-talet inträdde utlyste en tidning en pristävling med uppgiften att med ett enda ord beskriva det nya århundradet. Ordet som vann var ”FORTARE”. Det är kanske det vi märker just nu. Det går så fort så att vi har svårt att bromsa för att ta igen oss. Av tröghetskraften fortsätter vi några veckor till. Någon förklarar det istället med att vi blivit mer europeiserade och i högre grad följer semesteruppehållen i övriga Europa. Oberoende av vilket: äntligen är det sommar och vi kan ta välbehövlig semester.

Under våren har vi börjat fira LTH:s femtioårsjubileum. I höst har vi de stora festerna som skapar positiva problem. Det är en utmaning att ta hand om de över tusen alumner som anmält sig till alumnifesten.

Vi har arbetat mycket med den nya s.k. autonomin. Universitetet kan skapa en organisation, och anställningsordning som bättre passar just våra förhållanden. En av mina medarbetare uttryckte arbetet på följande sätt: ” Dörren till buren har öppnats men vi sitter kvar i buren och vågar inte hoppa ut”. En del remissomgångar återstår så vi kanske kan hjälpa till att ta ett steg ut i friheten?  

Under hösten kan vi se fram emot jubileumsfirande: alumnifest, fest för anställda och fest för speciellt inbjudna förutom alla de konferenser och seminarier som bär jubileumsstämpel. I september inviger vi det renoverade Arkitekthuset och presenterar LTH:s jubileumsbok. Jag är övertygad om att de investeringar vi gjort i vårt jubileum kommer att ge mångfaldigt tillbaka. Vi ökar synligheten på flera sätt. En ny skylt i hörnet John Ericssons väg/Sölvegatan visar att Lunds Tekniska Högskola finns till. Dessutom ökar vi synligheten med årets sommarpresent – en LTH-väst.

Vi i LTH:s ledning tackar för era insatser under våren och hoppas att ni kan byta ut ”fortare” mot ”lugnare”.

Ha en skön semester!

Anders Axelsson
Rektor LTH

16 maj

10 maj

 

Utbildningen är i framkant på LTH
I förra veckan hade vi en grupp av internationella utvärderare, som under veckan besökta samtliga fakulteter vid Lunds universitet. Som underlag hade de självvärderingarna som varje fakultet tagit fram. Under en heldag besökte de LTH och diskuterade med ledningen, lärarna, studenterna, programansvariga och utbildningsadministratörer. Hela projektet går under beteckningen EQ11 (Education Quality 2011) och kan i någon mån ses som en komplettering till forskningsutvärderingen RQ08 (Research Quality 2008) som genomfördes 2008 vid Lunds universitet. Någon egentlig utvärdering skulle granskarna inte genomföra utan mer fungera som ”kritiska vänner”.

Generellt fick vi mycket goda omdömen för att inte säga att de var översvallande inom vissa områden. Vårt sätt att premiera goda utbildningsinsatser tyckte ordföranden i vår granskargrupp Lori Breslow från MIT, Boston, borde vara en förebild för många universitet. Det finaste omdömet uttryckte Lori Breslow på följande sätt: ”..när vi besöker andra så diskuterar man pedagogik på ett mycket klokt sätt men som en speciell företeelse. När vi talar med era studenter, lärare, ledning, programansvariga och utbildningsadministratörer verkar det som om pedagogik är integrerat i ert sätt att arbeta och tänka”

Vi får se EQ11 som en förövning till den utvärdering som skall ske 2013 genom Högskoleverkets (HSV) försorg. Eftersom HSV har förändrat utvärderingen jämfört med de som gjordes förr krävs mycket arbete för att få fram bra underlag.

Mycket har diskuterats om den nya utvärderingstypen. Den har ju till och med fått en universitetskansler att avgå. Trots detta vet vi inte riktigt hur den kommer att utformas. Vi vet dock att den kommer att fokuseras mer på resultat och mindre på process. Det innebär i sin tur att man kommer att koncentrera sig på ”Learning outcomes” som kommer att domineras av kvalitet på examensarbete och avnämarnas/alumnernas uppfattning av utbildningens kvalitet i relation till de arbetsuppgifter de har. Vi arbetar redan med att ta fram kriterier för att bedöma ett examensarbetes kvalitet.

Vi får glädja oss åt de positiva omdömena i EQ11 så länge. Jag har en avslutande fråga till vår pedagogiska utvecklingsenhet på LTH, alltså till Genombrottet: Har vi brutit igenom nu?

Läs mer om resultatet av EQ11

Anders Axelsson
Rektor LTH

26 april

Efter påsk kom sommaren!
Påsken kom ovanligt sent i år men den är alltid lika välkommen som en paus i jobbet. I år hade den dessutom sommaren med sig. Det sägs att det var kyrkomötet i Nicea som bestämde hur påsken skulle falla in. De verkar ha haft kontakt med Vetenskapsrådet i Sverige också. Påsken kommer nämligen som en efterlängtad vila efter att VR-ansökningarna lämnats in. Studenterna behöver istället påskuppehållet för att ”komma i fas”.

LTH - rankad etta igen!
Varje år rankas de svenska lärosätena enligt Urank (http://www.urank.se/ranking.html). Den skiljer sig från andra genom att den även rankar vetenskapsområden, till exempel Naturvetenskap och teknik Återigen placerades Lunds universitet som etta i landet. Eftersom detta speglar LTH:s position i förhållande till andra tekniska högskolor blir vi naturligtvis stolta och glada. Denna rankinglista premierar forskningsintensiva lärosäten med mycket externfinansierad forskning och en stor andel yrkesexamina. Det gör att LTH alltid rankas högre än Lunds universitet som helhet på en sådan lista.

Ekonomidiskussionen fortsätter
Massmedia tycker fortfarande att det är ett oskick att ha så mycket oförbrukade medel och myndighetskapital kvar vid årets slut. Tyvärr har universitetsstyrelsen sällat sig till denna skara. Något beslut om indragning av medel har dock inte fattats. Att förklara ekonomin för utomstående är en pedagogisk utmaning. Vi har försökt beskriva detta bland annat i verksamhetsberättelsen.

LTH har en forskningsbudget på 1 miljard varav nästan 70 procent är externa forskningsmedel som våra forskare söker i konkurrens med andra. Problemet är att den fasta basen i form av fakultetsmedel är så liten. Det skapar en otrygghet, eftersom ett bortfall av forskningsmedel många gånger leder till krav på ”friställning på grund av medelsbrist”. Detta är ohållbart, inte minst när det gäller doktorander, som har en garanterad anställning under sina forskarstudier. En klok forskningsledare eller prefekt ordnar så att det finns en intern säkerhet genom att skapa en liten finansiell reserv som kan klara tillfälliga bortfall av externa medel. Dessa är inte heller rörliga mellan olika verksamheter eftersom man fått forskningsmedel för att utföra specifika uppdrag. Detta kontrolleras av anslagsgivarna i kontinuerligt återkommande utvärderingar (se mer om detta i Verksamhetsberättelsen 2010).

Ett annat problem skapas av att statliga anslagsgivare (till exempel Vinnova, FORMAS) allt oftare kräver så kallad medfinansiering i kontanta medel. En myndighet (läs Vinnova, FORMAS) vill alltså föreskriva en annan myndighet (läs LU/LTH) hur man skall disponera sina anslag. För LTH skapar detta stora problem eftersom våra fakultetsmedel är så knappa.
Jag hoppas att detta i någon mån förklarar hur vi på LTH ser på verkligheten. Vi vill ju inte framstå som gnälliga men vi vill ha förståelse för den ekonomiska verklighet som vi lever i.

Vi säger som militären: Gilla läget! Hittills har vi klarat oss bra både i våra egna och i andras ögon. Det är få myndigheter som är så utvärderade som vår verksamhet: i samband med forskningsansökningar (jag påminner om att vi söker nästan 700 milj i konkurrens med andra), vid Högskoleverkets kvalitetsgranskning, av årlig internrevision, av riksrevision samt genom egna interna utvärderingar (till exempel RQ08, EQ11).

Vi klarar oss mycket bra och vi tar höjd för att klara oss bra även i framtiden.

Välkommen tillbaka från påskledigheten

Anders Axelsson
Rektor LTH

28 januari

10 januari

20 december

15 november

 

Befordran av Per Eriksson till professor vid LTH

Bakgrund
I tre artiklar i Sydsvenskan 13, 14 och 15 november behandlas Per Erikssons befordran till professor vid LTH i december 2007. Bland annat har handläggningsordningen i detta specifika fall tagits upp. Jag och mina medarbetare Stig Stenström och Kerstin Torfgård har blivit intervjuade och försökt förmedla vår handläggningsordning i detta specifika fall. Vi har all respekt för att myndighetsutövningen granskas. I detta fall har dock många av våra kommentarer inte tagits med i de granskande artiklarna. Därför väljer vi nu att här förtydliga och rätta till missuppfattningar. 

Allra först vill jag dock sammanfattningsvis klargöra att handläggningen av Per Erikssons befordran till professor har skötts på ett professionellt och korrekt sätt.

Regelverk för anställnings- och befordringsärenden
Handläggningen omgärdas av ett omfattande regelverk. Grunden finns bland annat i Högskolelag och Högskoleförordning. Lunds universitet har en övergripande handläggnings- och delegationsordning och LTH har tillämpningsföreskrifter för handläggning. Beslut som går den sökande emot kan överklagas till en nationell Överklagandemyndighet vars beslut skapar prejudikat.

Handläggningen sker i Lärarförslagsnämnder (LFN) som består av lärare/forskare och studenter tillsammans med erfarna tjänstemän. Sammansättningen ska garantera att juridisk praxis följs samtidigt som ledamöterna garanterar en allsidig bedömning av kompetenser. I de flesta fall används dessutom externa sakkunniga, som känner till den inomvetenskapliga traditionen.

Jävsfrågor ägnas stor uppmärksamhet. I vissa fall används också pedagogiskt sakkunniga för att bedöma den pedagogiska skickligheten. Samtidigt skall det betonas att medlemmarna i LFN besitter stor kunskap och erfarenhet som kompletterar de sakkunnigas bedömning.

Befordringsärenden har överklagats till Överklagandemyndigheten, som ändrat beslut om avslag till bifall av befordran. Detta visar att LFN inte lägger ribban för lågt i befordringsärenden. Dessa fall utgör givetvis prejudikat i LFN:s handläggning.

Per Erikssons befordringsärende skiljer sig inte på något sätt från andra befordringsärenden. Kompletteringar och förtydliganden har begärts in på vanligt sätt för att få ett tillräckligt bra underlag för LFN:s bedömning.

Sammantaget skulle vi vilja påstå att det är få myndigheter som har ett lika detaljerat regelverk för sin handläggning och bedömning.    

Helhetsbedömning
Högskoleförordningen anger att behörighetskravet för anställning som professor är att man ska ha visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Prövningen ska utmynna i en helhetsbedömning av den vetenskapliga skickligheten och en helhetsbedömning av den pedagogiska skickligheten. I dessa helhetsbedömningar ingår flera delar. Vikten av de olika delarna kan variera. Även i detta avseende finns juridisk praxis att luta sig mot.

Bedömning av vetenskaplig skicklighet
I den vetenskapliga helhetsbedömningen ingår flera delar, bland annat vetenskaplig produktion, doktorandhandledning men också ledarskap och kontakterna med samhälle och näringsliv. Med vetenskaplig produktion avses produktion av tidskriftsartiklar, konferensbidrag, rapporter, populärvetenskapliga artiklar med mera. En viktig del i Per Erikssons vetenskapliga produktion utgörs av bidragen på vetenskapliga konferenser. Bakom publikationerna finns ofta flera personer som har bidragit på olika sätt. Det normala är – inte bara på LTH – att sakkunniga får tillgång till ett urval ur denna produktion och förutsätts ta hänsyn till kvaliteten i dessa arbeten i sina utlåtanden. Lärarförslagsnämnden har redovisat sin uppfattning om Per Erikssons roll i de olika publikationerna, med vikt vid initiativtagande och främjande i projekten. Frågan om vem som anges som huvudförfattare eller förste författare diskuteras av lärarförslagsnämnderna och man är medveten om att det råder olika kulturer för hur författarskapet redovisas. Ofta sätts doktorandens namn först medan handledaren är sistanamn. De sakkunniga är medvetna om den praxis som råder inom respektive vetenskapsområde.

I Per Erikssons fall kan det till exempel inte vara oväsentligt att han genom sin tid vid Vinnova haft ett övergripande inflytande på utvecklingen av det svenska innovationssystemet. Detta ingår som en del i helhetsbedömningen av den vetenskapliga skickligheten. I protokoll redovisas LFN:s överväganden där både starka och svaga sidor i ansökan belyses.

Handledarskap
Lärarförslagsnämnderna diskuterar alltid förmågan att handleda doktorander ur ett helhetsperspektiv. Man tittar på LADOK-utdrag, men de kräver ofta ett förtydligande. Tidigare var det nämligen brukligt att den så kallade ämnesföreträdaren uppgavs som huvudhandledare för institutionens doktorander, även om det i praktiken var någon annan som utförde det egentliga handledningsarbetet och hade de regelbundna kontakterna med doktoranderna.

Bedömning av pedagogisk skicklighet
Det är mycket riktigt så att LTH ställer höga krav på pedagogisk skicklighet vilket bland annat gjort att vi ger pedagogiska inspirationskurser för lärare för att inspireras och inspirera andra i sin pedagogiska gärning.

Kraven på den pedagogiska skickligheten har förändrats gradvis och skärptes i maj 2008 då LTH antog riktlinjer om att normalt kräva 10 veckors högskolepedagogisk utbildning i enlighet med Lunds universitets rekommendationer. Då Per Eriksson befordrades fanns således inte detta beslut utan bedömningen baserades på en helhetsbedömning av den pedagogiska skickligheten. Vi har en mycket pragmatisk inställning där den pedagogiska kompetensen kan ha förvärvats på olika sätt, bland annat genom kurser, och som skall återspeglas i ett reflekterat förhållningssätt till den egna pedagogiska praktiken. Förmåga att leda och organisera utbildning kan också vägas in i den pedagogiska skickligheten. En helhetsbedömning görs av den pedagogiska skickligheten där flera delar ingår.

Jävsfrågan
Jävsfrågan diskuteras generellt mycket ingående inom akademin inte bara vid anställningar utan också i samband med doktorsdisputationer. Lärarförslagsnämnden granskar presumtiv sakkunnigs CV (om det till exempel finns sampublicering) men frågar dessutom den som är föreslagen om det finns jävsgrundande aspekter som inte framgår ur CV:t. Detta belyses också i universitetets allmänna råd till anställningsordningen. I urvalet av sakkunniga deltar ofta både LFN och ämnessakkunniga inom LTH varefter beslut tas av rektor vid LTH. Eftersom Sverige är ett litet land kan det vara ett problem att hitta svenska sakkunniga som aldrig har stött på den som ska bedömas i något sammanhang.

Slutsats
Jag hoppas att det framgår av denna kommentar att handläggningen av befordringsärenden vid LTH sköts på ett korrekt sätt av professionella medarbetare. Vi har god hjälp av vårt kritiska förhållningssätt inom vetenskapen. Detta synsätt förenar oss med den kritiska granskningen som sker i pressen. Vi går alltså aldrig in i ett projekt med en förutfattad mening om resultatet.

Detta har jag skrivit tillsammans med mina medarbetare Stig Stenström och Kerstin Torfgård.

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

23 augusti

Välkomsttal till LTH:s nya studenter 23 aug 2010

Grattis och Välkomna!
Jag börjar med att gratulera er av två orsaker:

1. Du har lyckats mycket bra med dina studier eftersom det är svårt att komma in på grund av ett mycket högt söktryck
2. Du har valt LTH för dina fortsatta studier!

Varför är LTH ett bra val?
Jag skrev i vår utbildningskatalog att vi öppnar dörrarna till framtiden – inte bara en dörr utan många dörrar. Här är några argument:

• Våra utbildningar ger en stor bredd vilket gör att det finns många olika möjligheter till yrkesinriktning när du är klar!
  
  
• Du får både en yrkesexamen och en akademisk examen. Du blir alltså både civilingenjör och Master of Science in Engineering, du blir både arkitekt och Master of Architecture, etc.
  
  
• LTH är en teknisk högskola med stor bredd med ett stort utbud av kurser.
  
  
• LTH är en del av Lunds universitet. Det innebär att dörren är öppen för att ta del av hela universitetets utbud. När jag åker ut i världen så tillhör jag inte bara LTH utan också Lunds universitet. Alla känner till Lunds universitet.
  
  
• När vi rankar de tekniska högskolorna i Sverige kommer LTH främst, vilket beror på bland annat god examination och framgångsrik forskning.
  
  
• LTH fyller 50 år 2011. Det är både ungt och gammalt. LTH är tillräckligt gammal för att ha kunnat etablera en mycket framgångsrik forskningsmiljö med hjälp av en stark grundutbildning. Styrkan kommer från duktiga lärare och studenter. Samtidigt är LTH tillräckligt ung för att inte alla stigar skall vara upptrampade, vilket lämnar utrymme för nysatsningar och nytänkande. Vi kan och vill ta oss an dagens utmaningar som rör klimat, energi och en hållbar samhällsutveckling.
  
  
• Det går bra för LTH!
  Framgångsrik forskning, bra utbildning med engagerade lärare och studenter och bra ekonomi.
  
  
• När ni valde LTH valde ni också Lund som är en fantastisk plats att leva i.
  
  
• Lund kommer i framtiden att bli ett europeiskt forskningscentrum eftersom de stora forskningsanläggningarna ESS och Max4 skall byggas här. Investeringar på 15-20 miljarder kommer att betyda mycket för LTH, LU, Lund och Sverige!

Finns det några nackdelar?

• Eftersom vi nästan är 50 år håller vi på med renoveringsarbeten av en del hus. De flesta är färdiga.
  
  
• Det kan vara lite problem med bostäder vid terminsstarten men det brukar lösa sig ganska snart. Vi jobbar på att förbättra detta!

Utbildning är kopplad till forskning
Universitetet skiljer sig från gymnasiet bland annat genom att vi inte bara sysslar med utbildning utan också med forskning. Många av oss som jobbar här är både lärare och forskare, en del av oss har dessutom jobbat i industrin, flera av oss har själva gått utbildningen på LTH. Det gör att ni kan känna er ganska trygga att lärarna vet vad de pratar om, att utbildningen ligger i forskningsfronten, att den är relevant för ert framtida jobb och att nivån är rätt.

Viktigt med en koppling till näringsliv och samhälle
Utbildningen vid LTH är både grundläggande och tillämpad!
Det gör att utbildningen har två dimensioner. Du får dels en akademisk examen dels en yrkesexamen.

Goda framtidsutsikter
Ni kommer att vara ”anställningsbara”. Det finns många hål att fylla när ni är klara. Vi förväntar oss stora pensionsavgångar.
Om 5-6 år när du klar och med din utbildning har du förvärvat en hög kompetens! Frågan du ställer dig då är: Vad skall jag använda min kompetens till? Nu har du denna tid på dig att fundera över vad du egentligen vill göra och hur du vill jobba!

Det finns många olika utgångar från utbildningsprogrammen. Du kan studera utomlands under längre eller kortare tid. Du kan fortsätta med forskning eller jobba i industrin.

Om vi ses på campus och jag av någon anledning inte skulle heja tillbaka på dig beror det på att mina ögon har passerat bäst-före-datum. Jag är mycket öppen för diskussioner och har alltid tyckt att kontakten med er studenter varit bland det mest positiva i mitt jobb. Så heja en gång till!

Välkomna till oss här på LTH!
Vi brukar säga ”Välkommen i LTH”! Först låter det som en felsägning men det är det inte alls. Vi menar ”Välkommen i LTH = Välkommen i gänget”!

Du är en av oss! Det är inte någon ”Robinson-tävling” där man blir utröstad. Här jobbar alla tillsammans. Det vi åstadkommer på LTH beror på oss alla. Vi är alla delaktiga! Ni är en förutsättning för att både utbildning och forskning skall bli framgångsrik.

Vi har spolat isen! Nu skall ni göra piruetterna! Vi är många som hjälper er och tar emot om ni faller!

Välkomna i LTH 

Anders Axelsson
Rektor, LTH

12 augusti

Lite sommarnyheter på sommarens övertid
Sommarlugn och stillhet råder fortfarande på Campus LTH. Flitens lampor lyser dock i allt fler kontor och labb. Det stora lyftet kommer inte förrän om någon vecka då studenterna befolkar campus. Trots den fantastiska sommaren har det hänt en del som är av intresse för oss på LTH.

Studentbostäder på LTH
Redan före sommaren kom beskedet att Lunds universitet tillsammans med sex andra universitet/högskolor fått rätt att förhyra studentbostäder även till våra vanliga studenter. Tidigare har vi fått förhyra endast till gästforskare och utbytesstudenter. Per Eriksson har varit drivande i denna fråga med syftet att skapa en bostadsgaranti för våra studenter på sikt. Detta är mycket lovvärt. Redan 2007 initierade dåvarande ordförande för LTH ett projekt med syftet att skapa ett levande Campus LTH bland annat genom att bygga studentbostäder på campus. Nu diskuteras det att förlägga bostäder på lediga grönytor bland annat i anslutning till IKDC. Bollen ligger hos Akademiska hus och Lunds kommun.

Treterminssystem
Tobias Krantz har börjat diskutera möjligheten att införa ett treterminssystem vid högskolor och universitet. Skälet är att öka effektiviteten och förkorta studietiden. Han nämner också möjligheten att öka effektiviteten genom att ”ge peng per poäng” eller ge en examensbonus. Varför inte diskutera en efterskänkning av en del av studielånet när man tar examen inom en viss tid? Detta har diskuterats i Norge. Eftersom även Thomas Östros pratat om treterminssystem fortsätter nog diskussionen oberoende av valutgången. Hela Bolognasystemet har ju förberett oss för att fördela studieåret i tre delar med vardera 20 poäng.

Förändrade urvalsregler
Ett nytt antagningssystem till högskolan har trätt i kraft. Det har skrivits en hel del om hur de som har gymnasiebetyg som erhållits före 2003 har fått mycket svårare att komma in på eftertraktade utbildningar. Likaså missgynnas elever med utländska betyg och elever med betyg från folkhögskola. Det har varit många upprörda känslor och vi har fått ta emot många telefonsamtal från upprörda elever och deras föräldrar. Vid nya förordningar finns det alltid några som drabbas hur man än bär sig åt. Man skall dock komma ihåg att syftet med de nya antagningsreglerna är att man kan få bonuspoäng motsvarande 2,5 poäng om man läst ämnen som är av nytta för högskoleutbildningen, till exempel en extra matematikkurs eller extra engelskakurs. På detta sätt blir maxpoäng 22,5  i stället för 20 poäng. Detta innebär också att det inte längre lönar sig att läsa ”enkla ämnen” för att få ett högt medelbetyg vid ansökningen. Detta skapade tidigare mycket taktikläsning och premierade inte att gå direkt på de ”nyttiga” ämnena. Man skulle kunna säga att det nya systemet är en form av viktning av de ämnen som är av betydelse för respektive högskoleutbildning.

Regeringen har redan tagit till sig av kritiken och meddelade igår att man ändrar systemet från och med 2011. Även äldre studenter skall då kunna tillgodoräkna sig bonuspoäng. Vi har vid Lunds universitet dessutom redan i år sett till  att elever med utländska betyg inte skall missgynnas.

Jag hoppas att denna ”refresher” av lite sommarnyheter hjälper till att komma igång med arbetet efter semestern.

Anders Axelsson
Rektor LTH

22 juni

Det är sommar
Vårterminen 2010 avslutades med kronprinsessbröllop och VM i fotboll. Av förståeliga skäl är vi olika mycket engagerade i respektive händelse. Bröllop skapar känslor och engagemang. Normalt brukar även fotbolls-VM förorsaka känslostormar men i årets variant döljs känslovågorna av ett entonigt tutande i vuvuzelas.

En av tjusningarna med livet på LTH och egentligen i hela den akademiska världen är att den ena dagen aldrig är den andra lik – terminen är fylld av ”ups-and-downs”. Vi har våra akademiska kvartar, våra läsperioder och tentamensperioder som skapar en puls under terminen. Och så har vi det välkomna avbrottet då vi tar sommaruppehåll. För en del innebär det att man åker på forskningskonferenser eller skriver de forskningsrapporter man inte hunnit med under terminen. Andra kan ägna sig åt ”projekt uppstädning efter termin” eller direkt gå in i ”projekt vila”.

Vi kan se tillbaka på en termin med positiva problem, med en ekonomi som tillåter strategiska investeringar, med ett högt söktryck till våra utbildningar, med duktiga studenter som ”överproducerar” och med framgångsrik forskning. Vi kan alltså ta semester i lugn och ro.
Vi har just avtackat den avgående ledningen för teknologkåren och vill även här tacka dem för ett fantastiskt jobb och önska den nya ledningen lycka till.

Vi i LTHs ledning tackar er alla för ert framgångsrika arbete under vårterminen och önskar er alla – både ”small people och big people” – en trevlig sommar.

Anders Axelsson
Rektor LTH

1 juni

Tillsammans ökar vi synligheten
Vi uttrycker våra intentioner för LTH:s arbetssätt genom devisen STÖD: Synlighet, Tydlighet, Öppenhet och Delaktighet. Visionen om synlighet har sedan förstärkts av universitetsledningen, som myntat begreppet Synlighet som ett av profilområdena.
I samband med att vi börjat arbeta aktivt med en ny strategisk plan på LTH besöker vi institutioner och nämnder för att diskutera olika nyckelfrågor. En fråga som vi gärna vill ha belyst och diskuterad är följande:

Hur vill vi synas?
För inte alltför många år sedan fanns det en stark rörelse för ett fritt LTH som en egen myndighet. Idag ser vi istället stora fördelar med att vara en del av Lunds universitet. Några av våra främsta forskningsområden ligger i gränslandet till andra fakulteter. I internationella sammanhang marknadsför vi oss som Lunds universitet. I nationella sammanhang marknadsför vi oss som LTH. Ibland kommer motargumentet att det skapar otydlighet och att man tappar sin identitet. Jag ser det istället som en fördel att utnyttja det bästa epitetet beroende på sammanhanget. Detta är ju inte alls ovanligt i näringslivet. I vissa sammanhang tillhör man den världsomspännande koncernen och i andra sammanhang tillhör man dotterbolaget. LU och LTH är ju så tillvida egentligen inte något annat än en koncern och ett dotterbolag.
Det är viktigt att vi är överens om vår identitet och känner lojalitet mot den organisation som vi tillhör. Detta gäller både på institutionsnivå och på områdesnivå. På samma sätt förväntar vi oss att vår identitet respekteras av universitetsledningen. Om inte kan lätt ”frihetsrörelser” uppstå – eller ett ”vi-och-dom”-tänkande.

Varför skall vi synas?
När det gäller forskningen är det självklart att resultat måste publiceras (och nu för tiden också helst citeras). Detta utgör grunden för meritering och för framgångsrika forskningsansökningar. Numera dominerar ju de externa forskningsanslagen LTH:s ekonomi.

När det gäller grundutbildningen så är vår synlighet en förutsättning för vår rekrytering av duktiga studenter. Här ligger också den stora utmaningen att få fler ungdomar att välja rätt spår tidigare i skolsystemet så att LTH verkligen blir ett reellt alternativ

Hur skapar vi synlighet?
Visserligen har vi en mycket skicklig informationsgrupp på LTH men det är i slutänden alla vi tillsammans som skapar synlighet för LTH. Några exempel på hur vi kan arbeta är:

• För några veckor sedan anordnade Per Becker från Brandteknik tillsammans med sina kollegor en mycket uppmärksammad presskonferens i Stockholm som behandlade vulkanutbrottet på Island ur olika aspekter.
• I förra veckan utnyttjade Pål Börjesson från Miljö- och energisystem LU:s ambassad i Stockholm för att presentera sin syn på biobränslen
• Vattenhallen, vårt Science Centre vid LTH, har väckt ett enormt intresse med ständig kö av intresserade ungdomar. Här arbetar vi verkligen tillsammans: lärare, forskare, studenter, administrativ personal och inbjudna gäster.
• Vi bygger en utställningslokal när vi renoverar Arkitektskolan med många möjligheter att visa upp allt fantastiskt som skapas på Arkitektur och Industridesign
• Många rekryteringsprojekt mot skolan: Teknikåttan, mässbesök, gymnasiedagar och mycket, mycket annat.
• Social medier blir allt viktigare:, till exempel filmer på Youtube och LTH:s Facebookgrupp. Mer kommer att följa. 

Att se och synas i smått och stort skapar framgång för LTH. Tillsammans ökar vi synligheten!

Anders Axelsson
Rektor LTH

20 maj

LTH satsar på framtiden
Just nu är det ”all time high” på LTH. God ekonomi – våra forskare har lyckats ”ta hem” mycket externa forskningsmedel. Dessutom har vi ekonomiska reserver i form av så kallat myndighetskapital. Lund och LTH verkar vara attraktivt – antalet förstahandssökande ökar med 8 %, vilket är mycket högre än andra tekniska högskolor i Sverige. Det höga söktrycket kan också förklaras med demografi och lågkonjunktur. Våra studenter ”överproducerar”, det vill säga vi överskrider det utbildningsuppdrag vi fått från universitetet. Detta beror på duktiga studenter men också på förlängningen av civilingenjörsutbildningen till fem år.

När vi tittar i kristallkulan ser vi en mycket kraftig demografisk nedgång av antalet studenter om fem-sex år då vi istället kommer att ha ett ”all time low”. Vi ser ett stort antal pensioneringar samtidigt som stora forskningssatsningar som ESS och Max IV sker i Lund. I skenet av detta satsar vi på framtiden. Om vi vill ha en förändrad situation om fem år måste investeringarna göras nu!

Nytt civilingenjörsprogram 2011
Igår (19 maj) beslutade styrelsen för LTH att föreslå ett nytt civilingenjörsprogram Medicin och Teknik (Biomedical Engineering). Det bygger på den starka forskningsöverbyggnad som växt fram i gränslandet mellan LTH och medicinsk fakultet. Programmet ligger nära elektroteknikområdet med en gedigen matematikgrund som gör att de inte bara kan lösa biomedicinska problem utan också koppla dessa till tekniskt avancerade lösningar. Vi hoppas på detta sätt upprätthålla söktrycket även vid den framtida demografiska nedgången. Dessutom ökar vi antalet kvinnor inom klassiskt ”manliga” yrkesutbildningar.

Attraktiva studiemiljöer
Styrelsen för LTH beslutade också att avsätta 15 miljoner för att förbättra studiemiljöerna för studenterna. Det skall kännas spännande och stimulerande att komma in i ett hus på LTH. Det är här framtiden skall skapas! E-huset fungerar som pilotprojekt och inredningsarkitekter är redan igång. Våra studenter tar en synnerligen aktiv del i projektet.

Vattenhallen
I förra veckan (12 maj) återinvigde vi Vattenhallen, LTH:s Science Centre. Astronomiska institutionen inom naturvetenskapliga fakulteten har kunnat bygga upp sitt Planetarium i Vattenhallen. Lunds Energi har sponsrat ett spektakulärt vattenfall. Hela projektet är en framtidssatsning. Vi tror att grundskola och gymnasium behöver stöd för att öka intresset för naturvetenskap och teknik.
LTH (och Sverige) behöver duktiga studenter för att utveckla spetskompetens inom teknikområdet.

Ny strategisk plan 2012
Vi har redan börjat arbeta med den nya strategiska planen som skall gälla från 2012. Främst försöker vi identifiera nyckelfrågor för att få dessa diskuterade av alla inom organisationen. Vilken utbildningsstruktur skall vi ha? Hur kan vi stötta forskarutbildningen på samma sätt som grundutbildningen? Hur skall fakultetsmedel fördelas? Vilka områden kräver extra stöd?

Jag och prorektor Ulla Holst kommer att besöka alla institutioner för att diskutera visioner och fånga upp idéer. Alla delar av organisationen kommer att arbeta med olika uppdrag. Idéer kommer att samlas och diskuteras på en hemsida.

50-årsjubileum 2011
Vårt arbete med att förbereda femtioårsjubileet 2011 är i full gång och presenteras på en hemsida. Vi ser alltså både bakåt och framåt! Jubileet blir ett avstamp för alla våra planerade och nystartade framtidssatsningar.

Anders Axelsson
Rektor LTH

 

7 april

LTH - rankad etta!
Det duggar tätt av rankinglistor för universitet och högskolor, till exempel Shanghai Jiao Tong-universitetets ranking, Times Higher Education eller de svenska SIHK (Sydsvenska industri- och handelskammaren) eller Urank. Den sistnämnda presenterades denna veckan (Läs undersökningen här). Här placerades Teknik och naturvetenskap vid Lunds universitet som etta i landet. Eftersom detta speglar LTH:s position i förhållande till andra tekniska högskolor blir vi naturligtvis stolta och glada. Vi är dock inte överraskade eftersom vi brukar jämföra LTH med övriga lärosäten enligt SIHK:s modell, som stämmer relativt väl med Urank:s system. Båda rankinglistorna premierar forskningsintensiva lärosäten med mycket externfinansierad forskning och en stor andel yrkesexamina. Det gör att LTH alltid rankas högre än Lunds universitet som helhet på sådana listor.

När man hamnar högst på en rankinglista kan man utnyttja tillfället att diskutera rankingens för- och nackdelar utan att bli misstänkt för att vara dålig förlorare och ställer därför följande frågor.

Vilket informationsvärde finns det i rankinglistor?
Rankinglistor bör läsas med urskiljning eftersom de baseras på helt olika indikatorer: antal Nobelpristagare, alumners bidrag till universitetet, donationsmedel, etc. Ibland baseras de på undermåliga enkäter eller felaktigt faktaunderlag. Likväl drar de till sig ett stort intresse. Undersökningarna citeras flitigt i pressen.

Är det bra med ranking?
Inom akademin har det länge funnits en stor misstro mot rankinglistor: ”Man kan inte bedöma ett helt universitet med ett enkelt statistiskt mått!”. HSV (Högskoleverket) avvisade också tanken på att införa ett rankingsystem baserat på data som rapporteras till HSV från lärosätena. En del förespråkare har motvilligt kommit fram till slutsatsen att det är bättre att se till att akademin själv tar fram ett så bra rankingunderlag som möjligt istället för att låta detta sköts av tidskrifter eller andra organisationer med sämre insikt i högskolornas verksamhet: ”If you cannot beat them – join them!” 

Kommer ranking att spela någon roll i framtiden?
Ja!
Vi ser i den föreslagna kvalitetspropositionen att högskolornas kvalitet skall värderas genom att studera de uppnådda resultatens kvalitet. På grundval av detta kommer högskolorna att få betyg enligt en tregradig skala. Högsta betyg ger mer resurser till lärosätet. Detta måste betraktas som ett rankingsystem och kommer att användas som sådant – oberoende av hur HSV definierar ranking.

Hur vet vi när vi är tillräckligt bra?
När man formulerar en strategisk plan för ett företag eller organisation försöker man utvärdera verksamheten genom att studera ett antal nyckeltal (KPI, key performance index). Det går att göra även för lärosäten. Då är det inte bara de absoluta talen som är viktiga utan också förändringen över tid. Kan man kombinera detta med peer-reviews när ”kollegor utvärderar kollegor” i någon form av benchmarking eller självvärdering så tror jag att vi kan få en ganska klar bild över hur vi lyckas. 

Oberoende av detta så kan jag konstatera att vi lyckas mycket bra just nu – vi rankas som bästa tekniska högkola i Sverige. 

Anders Axelsson
Rektor, LTH

23 februari

Jesperspex, breddad rekrytering och blandade grupper

Jag var på Jesperspex – Anne Bonny. Det handlar om Anne Bonny och några andra kvinnor som klär ut sig till män och blir pirater i Karibiska havet. Spexet höll mycket hög klass. Jesperspexet skiljer sig från ett vanligt Lundaspex genom att även kvinnor får vara med. Det är ju ganska naturligt att det blir hög klass eftersom antalet kandidater till rollerna ökar med 100 %.

Även på LTH försöker vi bredda rekryteringen för att skapa bättre kvalitet. Om vi har fler intresserade kandidater till våra utbildningsplatser blir kvaliteten automatiskt bättre. Med en breddad rekrytering till högskolan vill vi åstadkomma att olika grupper av studenter skall kunna beredas plats på lika villkor.

Här ingår t.ex. genusaspekter, etniska och sociala förutsättningar. Idag har vi endast 20-30% kvinnor aktiva inom teknisk utbildning vilket beror på många saker: tradition, bristen på förebilder, inte tillräckligt bra förberedelser i skolan, etc.

Vi tror dessutom att en blandad grupp av människor är mycket kreativare och effektivare eftersom man tillför olika erfarenheter till gruppen. Många amerikanska IT-företag identifierade detta tidigt. En jämn fördelning av olika grupper kommer att göra företagen konkurrenskraftigare och stärka samhällsutvecklingen.

Det har diskuterats mycket om så kallad positiv särbehandling vid antagningen till högskoleutbildning skall tillämpas för att åstadkomma en jämnare könsfördelning. Efter överklaganden förekommer det inte längre. Det blir därför ännu viktigare att arbeta med breddad rekrytering på andra sätt. Vi vill alltså verka för att olika grupper av studenter skall kunna beredas plats på lika villkor.

Traditionellt har tekniska yrken och utbildningar en kraftig manlig dominans. Vid nyanställningar framförs därför ofta kravet på särbehandling för att få en jämnare könsfördelning. Jag tror det är olyckligt att enbart se på statistiken. För oss inom teknikområdet kan det ibland vara viktigt att stötta kvinnliga blivande forskningsledare genom att stärka deras omgivning. På så sätt kan forskargruppen växa och så småningom skapa kvinnliga forskningsledare som kan bli förebilder för unga kvinnor. Kravet vi har är att det skall vara tillräckligt duktiga människor så att de verkligen stärker omgivningen oberoende av kön.

Vi arbetar på många sätt för att öppna för fler grupper för vilka naturvetenskap och teknik inte är ett naturligt val, till exempel Flickor på teknis, Teknikåttan, FFLA (Future Female Leader Award) och sist men inte minst Vattenhallen – vårt Science Center på LTH, där vi vill möta och entusiasmera nya grupper av ungdomar. OBS! Vi har öppet denna vecka under skollovet!

Anders Axelsson
Rektor LTH

13 januari

God fortsättning på det nya året 2010.

Vad hände förra året?
Obama, svininfluensa, la Voix, miljonbonusar, Zlatan, IPhone, Koenigsegg, Anna Anka, spikmatta, COP15, Volvo, SAAB och S-V-I-S-C-H så var 2009 över.

På det lokala planet fick vi en ny LU-ledning. Strategiska forskningsmedel fördelades. Max IV och ESS kommer till Lund – det återstår ”bara” att finansiera dessa fullt ut. Lund blir INTE kulturhuvudstad. Vattenhallen LTH, ett nytt Science Center i Lund, invigdes. Högt söktryck till alla utbildningsprogram. Teknologkåren fyllde 25 år samtidigt som Kårhuset fyllde 15 år. Många prestigefyllda forskningspriser och utnämningar. Organisationen förnyades. Och mycket mer! Vi rankas fortfarande mycket högt, såväl LU som LTH.

Vad väntar oss?
Året 2010 kommer att springa på lika snabbt: kall vinter, vinter-OS, bröllop, val, fotbolls-VM utan Sverige, etc., etc.

I finanskrisens spår sade man att 2009 skulle bli ett riktigt ”skitår”. För vissa blev det så men INTE för LTH. Allt gick väl inte vår väg men väldigt mycke gick fantastiskt bra. En del finansexperter menar att Sverige klarat sig ganska hyfsat genom stimulansåtgärder som ”sopat problemen under mattan”. Så har vi INTE gjort på LTH. För oss kommer 2010 att bli ett bra år grundat på en solid ekonomi med potential för strategiska satsningar.

Strategi för framtiden
Året kommer att handla mycket om strategier och planer för framtiden. Vi planerar för vår 50-årsdag 2011. Vi kommer att engagera hela organisationen för att ta fram en ny strategisk plan som skall gälla från 2012. Vi har gott om tid på oss men vi tänker arbeta efter ”bottom-up”-principen så att hela organisationen känner sig delaktig i den strategi vi väljer.

Jag är säker på att vi även i fortsättningen kommer att bibehålla vår välkomnande attityd vare sig vi formulerar den som ”Välkommen i LTH” eller ”Välkommen till LTH”.

Välkomna tillbaka efter välförtjänt ledighet!

Lycka till med det nya årets arbete!

Anders Axelsson
Rektor LTH

7 december

Internationalisering –  Globalisering

Strategisk plan
I alla högskolors strategiska planer ingår internationalisering som en viktig del, ofta definierad i både kvalitativa och kvantitativa mål. Även LTH har en sådan med en tillhörande handlingsplan. Vårt internationella arbete drivs mycket effektivt genom vårt internationella avdelning och vår vicerektor för internationella frågor.
I vår strategiska plan står det till exempel att vi ska utbilda studenter för en global arbetsmarknad och utveckla en yrkesanknuten språkfärdighet. Där står också att det internationella samarbetet ska verka för en hållbar och demokratisk utveckling och värna mänskliga rättigheter.

Kinainriktningen
Vi har ett omfattande internationellt utbyte både inom utbildning och forskning. Vår Kinainriktning inom elektro-, data- och informations- och kommunikationsteknik är en unik satsning som vi gjort på LTH. Denna höst har vi haft 25 studenter på plats i Huanzhou vid Zheijang-universitetet där de studerat fackämnen men också kinesiska. Jag hade förmånen att besöka dem för några veckor sedan och känner mig mycket tillfreds med hur utbildningen genomförs. Det finns potential att utveckla detta koncept inte minst med studenternas erfarenheter. En stor fördel med denna typ av samarbete är att LTH och Lunds universitet blir synligt i Kina på ett påtagligt sätt. Det finns för närvarande tre forskningssamarbeten manifesterade och understödda av respektive universitetsledning inom områdena laserdiagnostik, fotonik samt innovation och entreprenörskap. Vi kan alltså skapa synergier mellan utbildning och forskning.

Kina är ett spännande land som fokuserar enormt på högre utbildning, forskning och innovation.

Varför internationalisering?

• En globaliserad värld kräver ett internationellt synsätt
• Skapa anställningsbarhet på en internationell arbetsmarknad
• Stimulerar internationellt kunskaps- och idéutbyte
• Skapa en interkulturell och global dimension

Ett av syftena med Bolognaprocessen var att skapa en större studentrörlighet för att åstadkomma dessa fördelar.

I fredags hade vi examenshögtid då även våra internationella Mastersstudenter fick sina examensbevis. Vid minglet efteråt träffade jag några av våra kinesiska studenter. En av studenterna presenterade sin mor som rest hit enbart för examensceremonin. Det var med stor respekt och vördnad jag hälsade på denna kvinna. Genom sin son uttryckte hon sin stora tacksamhet. Det får mig att tänka lite extra på det ansvar vi har för våra studenter - att ge en högklassig utbildning som är användbar över hela världen.

Fredstanken
Viktigast är trots allt fredstanken. Genom internationaliseringen knyter vi band, skapar personliga relationer och ökar förståelsen för andra kulturer. Sett i detta sammanhang framstår avgiftsbeläggningen av internationella studenter från icke EU/EES-länder som oförståelig. När detta har införts kommer jag förmodligen inte att träffa någon kinesisk mor på examenshögtiden!

Anders Axelsson
Rektor LTH

8 oktober

Vi drunknar i mail-boxen – om konsten att informera och kommunicera.

I åtskilliga sammanhang har jag råkat ut för föreläsare som visualiserat ett kommunikationsbudskap genom att rita två cirklar, Därefter ritas motriktade pilar mellan cirklarna. Och i värsta fall förklarar man bilden med att skriva ”sändare” och ”mottagare” vid respektive cirkel. Jag tror att det är fler än jag som upplevt denna välmenande övertydlighet.

Trots detta har vi inte lärt oss att kommunicera eller att informera på ett effektivt sätt med E-mail. Vi drunknar i E-mail. ”Sändaren” glömmer ofta att presentera både sig själv och sitt ärende. Det saknas signatur, Mailen, som är en fantastiskt snabb kommunikationsform, är ibland alldeles för långa. Ibland blir man tvungen att läsa även andras mail-korrespondens för att hitta budskapet.

Kort sagt – E-mail skulle aldrig kunna kvalitetscertifieras eftersom de saknar de mest elementära egenskaperna som tydlighet, klarhet och spårbarhet.

Detta är skrivet efter en dag på jobbet med hundra obearbetade mail kvar i in-boxen när jag gick hem. Nu kan jag ju i och för sig koppla upp mig därhemma och ”lösa mitt problem” men skapar ju samtidigt ett problem för andra med min ”mail-bombning”.

Jag kan inte påstå att jag har en ultimat lösning på detta problem, men vi skulle kunna hjälpas åt att utforma mail på ett effektivare sätt. Därför har vi samlat en del rekommendationer till en ”E-post policy för LTH”. Du ser den som pdf-fil här. Eftersom den täcker en A4-sida har jag tejpat upp den vid skärmen för att påminna mig själv.

Trots allt – E-post är ett fantastiskt sätt att kommunicera! Att nå ut och att kunna bli nådd är lika fint som att kunna se och att bli sedd.

Anders Axelsson
Rektor LTH

16 december

Julspurt eller ”Stormen före lugnet”

Så har vi då kommit till terminens övertid igen med slutspurten före jul. Teknologerna tentar. Lärarna rättar tentor som besatt för att bli klara före doppet i grytan. Sammanträden skall avsluta terminens aktiviteter med viktiga beslut. Budget läggs. Bokslut förbereds. Samtidigt äter vi julbord, lussekatter med lussekaffe, glögg och pepparkakor. Strax springer vi i mål. Det är jul. För min egen del befinner jag mig i de sista faserna i mannens tomteutveckling. Den brukar beskrivas i fyra steg:

1. Man tror på tomten
2. Man tror inte på tomten
3. Man är tomten
4. Man ser ut som tomten.

Visst låter allt detta lite vansinnigt!?

Men jag vill absolut inte missa en enda del av allt detta. Årets högtider och årstider skapar variation och förändring – och det skapar utveckling. 

Du som har anlag för stress så här före jul skall komma ihåg att det vi nu genomgår inte är ”Lugnet före stormen” utan tvärtom är det ”Stormen före lugnet”.

Vi har ett framgångsrikt år bakom oss och ser ljust på framtiden. Så njut av lugnet efter stormen och ta en välförtjänt paus.

Välkommen till julmingel i Vattenhallen på torsdag 17 dec kl 13-15. 

God Jul och Gott Nytt År! 

Anders Axelsson
Rektor, LTH

23 september

 

Vattenhallen – mer än ett Science Centre vid LTH

I lördags invigde vi Vattenhallen, vårt nya Science Centre vid LTH.

Hit till Vattenhallen kommer vi att bussa in skolklasser från hela regionen för att de skall få uppleva och lära sig lite om teknik och naturvetenskap. Och samtidigt vill vi visa på ett spännande område som det kan vara roligt och möjligt att arbeta med  – både i skolan och i framtiden. 

Varför Vattenhallen?

Givetvis är den utlösande faktorn vår strävan att stimulera ett ökat intresse för teknik och naturvetenskap bland ungdomar och på det sättet underlätta rekryteringen till våra utbildningsprogram..

Vän av ordning frågar sig: Just nu står gymnasister på kö för att komma in på LTH. Behövs det extra stimulans? Är det värt investeringen?
Mycket av söktrycket beror på de stora årskullarna och lågkonjunkturen. Om fem är det inte alls så. Då är det viktigt för LTH att erbjuda ett spännande framtidsalternativ i valet av utbildningsspår. En enkel kalkyl visar att en enda duktig student tillför universitetet cirka 400 000 kr som intäkt.

 Vattenhallen skapar mervärden:

En välkomnande attityd

Vi brukar säga: Välkommen i LTH! Välkommen i gänget! Med det menar vi att ALLA som kommer till oss skall känna sig välkomna: forskare, lärare, studenter, administrativ personal, samarbetspartners och sist men inte minst skolungdomar.

En bärande idé
Någon har sagt att varje verksamhet eller företag bör ha en gemensam historia som också ingår som en del av en bärande idé för verksamheten. Man brukar ofta nämna IKEA som exempel. Det är möbelhandlarens historia som bär företaget. Alla känner till den och berättar den. Vår utbildning i Industridesign är en del av den historien. Lunds universitet har en mycket lång historia. 1666 formulerade man devisen om att vara beredd till bådadera som bärande idé.  Detta gäller givetvis också LTH men vi betonar vår välkomnande attityd. Detta innebär att vi vill skapa goda möjligheter för forskare och en kreativ lärandemiljö. I detta ingår också ett positivt mottagande av studenter och skolungdomar.

Vi jobba tillsammans
Vattenhallen är ett speciellt projekt ur en annan synvinkel. I projektet deltar alla olika grupper som är verksamma vid LTH: forskare, lärare, studenter, administrativ personal från utbildningsservice och LTHs kansli. Därutöver är skolelever och lärare från grundskolan också engagerade. Det är VI på LTH som gör det! Vi gör det tillsammans.

En del av LTHs historia
Vi diskuterade mycket om vi skulle behålla namnet Vattenhallen. De flesta tyckte att det finns ett egenvärde att vårda vår historia. Det var i Vattenhallen man byggde upp många vattenexperiment till exempel modeller av hamnar med vågbrytare för att studera strömningsfenomen. Numera klarar man mycket av experimenterandet genom simulering på dator. Detta är en del av LTHs historia som kan vara värd att föra vidare.

Slutligen
Förutsättningen för att våga starta ett sådant här projekt är att det finns människor som ”brinner” för detta. Under Innovationskonferensen i centrala Lund förra veckan hörde jag detta många gånger. Innovationer kommer till stånd genom entreprenörer som ”brinner” för sin idé.

Vi har alltså ett gäng innovatörer och mycket kreativa människor som skapat denna möjlighet. Tack till alla som ”brinner” för detta – ingen nämnd – ingen glömd!!

Vattenhallen kommer aldrig att bli färdig. Här pågår hela tiden en utveckling. Jag skall försöka hjälpa till att ”hålla lågan brinnande”!

Anders Axelsson
Rektor, LTH

Se även bilderna från smygpremiären

7 september

Välkomsttal till LTH:s nya studenter 24 aug 2009
–  Anders Axelsson, rektor LTH

Hej!

Jag heter Anders Axelsson och är rektor på LTH!

Välkommen i LTH
Välkomna till oss här på LTH!

Vi brukar säga ”Välkommen i LTH”! Först låter det som en felsägning men det är det inte alls. Vi menar ”Välkommen i LTH = Välkommen i gänget”!

Du är en av oss! Här jobbar vi tillsammans. Det vi åstadkommer på LTH beror på oss alla. Vi är alla delaktiga! Ni är en förutsättning för att både utbildning och forskning skall bli framgångsrik.

LTHs huvuduppgifter: utbildning och forskning
Universitetet skiljer sig från gymnasiet bland annat genom att vi inte bara sysslar med utbildning utan också med forskning. Många av oss som jobbar här är både lärare och forskare, en del av oss har dessutom jobbat i industrin, flera av oss har själva gått utbildningen på LTH. Det gör att ni kan känna er ganska trygga att lärarna vet vad de pratar om, att utbildningen ligger i forskningsfronten, att den är relevant för ert framtida jobb och att nivån är rätt.

Koppling till näringsliv och samhälle
Utbildningen vid LTH är både grundläggande och tillämpad!
Det gör att utbildningen har två dimensioner. Du får dels en akademisk examen dels en yrkesexamen. Den akademiska examen är en Master eller Bachelorexamen enligt den internationella beteckningen. För exempelvis en civilingenjör blir titeln Master of Science in Engineering. Civilingenjör, högskoleingenjör, brandingenjör, arkitekt eller industridesigner är alltså yrkesexamina med krav på koppling till den framtida yrkesrollen.

Det går bra för LTH och Lunds universitet!
LTH är en teknisk högskola med stor bredd. LTH tillhör också Lunds universitet. Ni har alltså tillgång till hela universitetets resurser. När jag åker ut i världen så tillhör jag inte bara LTH utan också Lunds universitet. Alla känner till Lunds universitet.

När vi rankar de tekniska högskolorna i Sverige kommer LTH främst, vilket beror på god examination, framgångsrik forskning, etc.

Bra ekonomi
Ni kanske hörde på nyheterna igår att våra halvårsbokslut kommenterades.

Man konstaterade att Karolinska Institutet och Lunds universitet var de högskolor som skapat störst överskott. Den största delen av överskottet härrör från LTH. Då kan man fråga sig om det beror på dålig planering eller på att flera av oss i ledningen är smålänningar. Ingetdera! Vi har fått många nya forskningsanslag under första halvåret som vi helt enkelt inte hunnit använda. Vår goda ekonomi spiller också över på grundutbildningen där vi haft många tuffa år med minskande anslag. Just nu kommer vi att kunna satsa på att förnya utrustning som används i grundutbildningen. Så ni kommer också att få del av detta överskott.

Bra utbildning
Vi är stolta över vad vi åstadkommer i vår utbildning. Vi arbetar mycket med pedagogisk utveckling. Vi har till och med en pedagogisk akademi. Vi premierar både forskare och goda pedagoger. En framgångsfaktor är ni! Vi har mycket engagerade studenter som deltar i planering och utvärdering av utbildningen. Vi har många engagerade lärare. De gör ett fantastiskt jobb eftersom många inte bara undervisar utan också forskar.

Bra forskning
Vi är duktiga på att attrahera forskningsmedel. Av vår omsättning på 1,4 miljarder (ungefär som omslutningen i en mindre kommun) så kommer hälften av detta in som så kallade externa forskningsmedel, alltså medel som vi ansöker om i konkurrens med andra högskolor.

Bra framtidsutsikter
Ni kommer att vara ”anställningsbara”. Det finns många hål att fylla när ni är klara. Vi förväntar oss stora pensionsavgångar.
Om 5-6 år är du klar och med din utbildning har du förvärvat en hög kompetens! Frågan du ställer dig då är: Vad skall jag använda min kompetens till? Nu har du denna tid på dig att fundera över vad du egentligen vill göra och hur du vill jobba!

Det finns många olika utgångar från utbildningsprogrammen. Du kan studera utomlands under längre eller kortare tid. Du kan fortsätta med forskning eller jobba i industrin.

Framtidsutmaningar
Ni har spännande framtidsutmaningar: lös klimatproblemet och energifrågan, skapa en resursbevarande och hållbar samhällsutveckling.

Samtidigt brukar det vara så att det sannolikt händer något osannolikt som skapar nya förutsättningar.

En sista reflektion föranledd av stavhopparen Steven Hooker, som tog guld i friidrotts-VM i Berlin
Han var skadad och vågade egentligen bara göra ett enda hopp. Det blev två hopp till slut. Han visade på några viktiga egenskaper:

• Konsten att prestera under stress
• Att ha tillräcklig grundkompetens som gör att man känner sig trygg även i pressade situationer.
• Att ha ett bra nätverk. Han förklarade att han aldrig hade klarat det utan coach, läkare och uppmuntrande kompisar.

Det vore bra om vi kunde skapa en liten Steven Hooker i oss.

Slutligen: Vi har alltid kul på jobbet! Hoppas ni kommer att ha det också!

Om vi ses på campus och jag av någon anledning inte skulle heja tillbaka på dig beror det på att mina ögon har passerat bäst-före-datum. Jag är mycket öppen för diskussioner och har alltid tyckt att kontakten med er studenter varit bland det mest positiva i mitt jobb. Så heja en gång till!

Välkomna i LTH

Anders Axelsson
Rektor, LTH

26 augusti

Välkomna tillbaka efter semestern!

Det bästa tecknet att semestern inträdde var att mailskörden avtog. Det gjorde den i andra veckan i juli för att långsamt tugga igång andra veckan i augusti. Nu är vi ”back-in business” med fulla mailboxar och ett antal obesvarade samtal.

Nu vet jag att det är många som är mycket aktiva under sommaren också: ekonomienheten har tagit fram ett halvårsbokslut, antagningsenheten har arbetat med antagningen, forskare har åkt på konferenser, etc. Trots detta hoppas jag att sommaren inneburit ett behövligt avbrott från de dagliga rutinerna.

Högskolornas halvårsbokslut har kommenterats i pressen. Man konstaterade att Karolinska Institutet och Lunds universitet var de högskolor som skapat störst överskott. Den största delen av överskottet härrör från LTH. Då kan man fråga sig om det beror på dålig planering eller på att flera av oss i ledningen är smålänningar. Ingetdera! Vi har fått många nya forskningsanslag under första halvåret som vi helt enkelt inte hunnit använda.
Vi börjar alltså hösten med positiva problem.

Budgetarbetet för 2010 är igång. Här skall vi blan annat planera för de nya forskningsmedlen som kommit till LTH genom den strategiska forskningspropositionen. Vi arbetar också med en ny fördelningsmodell för resurser till grundutbildningen.

Söktrycket till våra utbildningar har gjort att alla utbildningsprogram är fyllda. Dessutom har antagningspoängen ökat markant sedan förra året. Kombinationen av demografi och lågkonjunktur har skapat detta.

Det börjar låta välbekant men jag måste säga det igen: Det går bra för LTH!

Lycka till med höstterminens jobb!

Anders Axelsson
Rektor LTH

30 juni

 

Ha en trevlig sommar!

Det har varit ett händelserikt första halvår 2009.

Först kom MaxIV som ett resultat av ett enat forskar-Sverige. Kort därefter kom beskedet från ett nästan enat Europa om att Lund blir lokaliseringsort för ESS- anläggningen. Trots att LTH har en inriktning mot tillämpad forskning så kommer dessa att anläggningar att betyda mycket för oss. Vi har förberett oss för detta genom att reservera medel för satsningar på materialkemi och materialteknik. Vi har redan en mycket stark nanovetenskap vi LTH/LU och denna kommer att fä ytterligare skjuts framåt.

Samarbetet mellan naturvetenskaplig fakultet, medicinsk fakultet och LTH kommer att stärkas ännu mer. Kopplingen mellan Bioimaging Centre på BMC, Nanolaboratoriet, Elektronmikroskopienheten på Kemicentrum, MaxIV och ESS blir en mycket svårslagen konstellation - fantastiska möjligheter. Vi har Ideon i närheten där idéer och spin-offs kan tas om hand och utvecklas.

En sådan infrastruktur kommer självklart att ha en stor attraktionskraft för både forskare och utbytesstudenter. Campus Norr blir ett vetenskapligt kraftcentrum och en internationell mötesplats.

Sett ur detta perspektiv borde alla strategiska forskningsmedel ha hamnat i Lund.

Så blev det tyvärr inte. Några av våra forskningsflaggskepp föll inte i utvärderarnas smak. Låter jag bitter? Jag är inte bitter! Vi tar nya tag för att hitta nya utvecklingsmöjligheter.

Nu laddar vi för invigningen av Vattenhallen – LTH:s Science Centre och en ny mötesplats för skola och universitet. Nästan samtidigt pågår den stora konferensen Innovation in Mind på universitetsplatsen i centrala Lund. Söktrycket till våra utbildningar är högt och vi kommer nog att ha överfullt på våra utbildningsprogram. Allt händer i september.

Så vila ut i hängmattan och ladda för en rivstart!

Ha en trevlig sommar!

Anders Axelsson

Rektor LTH

 

19 maj

TLTH – 25 år
Teknologkåren fyller 25 år samtidigt som Kårhuset blir 15 år. I förra veckan firades detta med ett veckolångt jubileumsprogram med en avslutande maskeradbal! Som vanligt var det ett gediget och välkomponerat program. För att inte tala om det avslutande fyrverkeriet!
Grattis TLTH!

1961 startade LTH.
Vi firar alltså 50 år 2011 och då kommer det att bli nytt jubileumsfirande.

1984 startade Teknologkåren.
Innan dess var det sektionerna som hade den viktigaste verksamheten. Det blåste mycket på 60- och 70-talet. Efter detta växte sig TLTH stark i sin roll som företrädare för LTH-studenterna.

1994 flyttade vi in i Kårhuset.
Inledningsvis blev det lite kamp mellan sektionerna och kåren eftersom det fanns en strävan att centralisera en del sektionsarbete. Så småningom lade sig krutdammet och numera har man en ömsesidig respekt för varandras verksamhet. Mer synergier utnyttjas.

TLTH är viktig för LTH
Vi på LTH är mycket tacksamma för att Teknologkåren fungerar så proffsigt - gediget och väl genomtänkt med en helhetssyn på verksamheten.

Jag skulle till och med vilja säga att en stark Teknologkår är en av framgångsfaktorerna för LTH. Aktiva sektioner skapar starka utbildningsprogram.

Vi kommer att kämpa med näbbar och klor för att er roll bevaras även efter det att Kårobligatoriet försvinner.

När jag berättar om vår verksamhet vid LTH brukar jag alltid lyfta fram TLTH. Speciellt nämner jag tre saker: 

1. Teknologkåren är en viktig del av LTH:s kvalitetsarbete. TLTH ser till att det finns studentrepresentanter i alla styrelser och utbildningsorgan.
   
   
2. Vid alla beslutsmöten finns studenter närvarande!
   
   
3. Vid Introduktionen till utbildningen deltar 500 studenter för att introducera 1000 nya studenter.

Det kallar jag kvalitet och engagemang! 

Till TLTH: LTH:s födelsedagspresent
Ni som rör er i Kårhuset har sett en moppe som vårdas ömt genom att sätta den i glasbur. Vi tycker kanske att TLTH har växt ur mopedåldern. En del lärare tror visserligen fortfarande att alla killar trimmar moppar och tjejerna åker på bönpallen

Nej, det har hänt en hel del sedan dess. Moppar går ju inte ens på bensin numera. Helst vill vi att de skall gå på bioetanol, biogas, eller något annat klimatvänligt bränsle.

Vi vill alltså modernisera innanmätet i Kårhuset med något som står för lite mer framåtsyftande verksamheter: 

• Klimatvänligt– alltså snarare konsumera CO2 än att leverera CO2 till atmosfären
• Hållbar utveckling
• Tillväxt
• Ett grönare samhälle

På campus har vi redan sjön SJÖN men vi saknar skogen SKOGEN. Och den skall finnas i Kårhuset. Ett träd kallas trädet. Två träd kallas träden. Men tre träd – det är en skog – per definition. Axelssons definition av skog. Och den kallas SKOGEN.

Vi startar projekt SKOGEN så snart som möjligt för att få en hållbar skog, som tål både knapphet på ljus och vatten och som överlever alla aktiviteter i Kårhuset.

Tack för allt gott samarbete! Jag ser fram emot en promenad i SKOGEN men framför allt ett framtida gott samarbete med TLTH, 25+.

Nästa gång fyller vi 50!

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

4 maj

Vi på LTH – vår identitet

Häromdagen åt jag lunch med Mats Alakula. Han är en av våra framgångsrika forskare som dessutom jobbar deltid i industrin. Under samtalet sade han flera gånger ”Vi på Volvo” eller ”Vi på företaget”. Jag blev påmind om när jag själv på föreläsningar ibland pratar om hur ”vi på Supra” gjorde eller ”hur vi gör på Hydro”. Det är ju ganska anmärkningsvärt eftersom min tid på Supra ligger mycket långt tillbaka i tiden. Dessutom existerar inte företaget längre. Jag kommer också ihåg att det bara tog en dryg månad att förvärva denna solidaritet med och stolthet för företaget.

Vad är det som gör att man identifierar sig med sitt företag så starkt? Är det samma sak på LTH? Jo, det är det nog, men vi lever också i ”det stora företagets dilemma” ibland benämnt ”stordriftsnackdelen”. Vi identifierar oss helst med det vi kan överblicka. Det innebär att vi ofta har dubbla eller ännu fler lojaliteter.

Vilka skall vi identifiera oss med? Utbildningsprogrammet, forskargruppen, institutionen, LTH eller Lunds universitet? Eller alla på en gång? Man kan ju vara smålänning och svensk samtidigt men man betonar olika sidor beroende på sammanhanget. Likadant är det med LTH. När jag är i Sverige kommer jag alltid från LTH. När jag deltar i internationella forskningskonferenser kommer jag från Lunds universitet. Jag ser detta enbart som en fördel. Ungefär som att äta upp kakan men ändå ha den kvar.

På samma sätt kan vi utnyttja vår dubbla lojalitet när vi ser på ranking. Om vi rankas nationellt med de nyckeltal som vi rapporterar till Högskoleverket kommer vi mycket högt. Vi hamnar på tredje plats i Sverige och rankas som ”bästa tekniska högskola” före både KTH och Chalmers. Det är i Sydsvenska Handelskammarens högskoleranking som vi hamnar så högt. När vi ser på ranking internationellt så skulle vi försvinna. Där spelar Lunds universitets storlek och bredd en mycket stor roll. Då hamnar Lunds universitet bland de hundra främsta bland världens nästan 10 000 universitet. Det är vi också stolta över.

Ett stort problem vi har i alla stora organisationer är ”vi och dom”- attityden. Nationellt har vi sett denna ibland i form av en diskussion om ”närande och tärande” när vi pratar om näringsliv respektive offentlig verksamhet. Det som kan drabba oss är en liknande diskussion om overhead i verksamheten. Speciellt har detta triggats av vårt nya system för att räkna ut så kallade finansieringsbidrag då alla overheadkostnader fördelas ut och därefter uttaxeras som en utgift för institutionerna för att finansiera gemensam verksamhet. Det vi skall komma ihåg är att utbildning och forskning är våra huvuduppgifter. För att dessa skall kunna genomföras på ett bra sätt krävs ett administrativt stöd. Det gäller bara att se till att detta stöd står i rimlig proportion till verksamhetens omfattning. Vi kommer inom LTH att arbeta med detta för att skapa en rimlig balans. Det gäller att värdera de uppgifter vi utför på ett riktigt sätt: Undervisar vi för mycket? Har vi för hög ambitionsnivå för att värna kvalitet och rättssäkerhet? Jag tror att detta kan bli en kreativ process som stärker vår gemensamma identitet. Jag tror att vi måste arbeta med detta på såväl institutions- och LTH-nivå som på LU-nivå.

Vi kommer att jobba framgångsrikt tillsammans i fortsättningen också – ”vi på LTH” och ”vi på Lunds universitet.”

Anders Axelsson
Rektor på LTH
Dekan på LU

6 april

Vi går mot påskuppehåll 
– tack vare kyrkomötet i Nicea

Knappt har vi lämnat in ansökningarna till de strategiska forskningssatsningarna, som annonserades i forsknings- och innovationspropositionen, förrän nästa ansökningsomgång dyker upp. Nu är det ansökningar till Vetenskapsrådet som skall vara inne strax efter påsk. Våra forskare vet sannerligen vad de skall använda tiden till – och det går ibland ut över helgerna. Men de gör det bra!

Ett stort tack till alla er som arbetade med de strategiska forskningsansökningarna. Stort tack också till Forskningsservice kompletterat med vår förra rektor och prorektor Gunilla Jönson och Klas Malmquist, som fick alla att jobba effektivt tillsammans. Alla högskolor har tillsammans lämnat in 112 ansökningar inom 20 områden. Lunds universitet deltog inom samtliga 20 områden och var primärsökande i 16 stycken – och var därmed det flitigaste universitetet av alla. Totalt deltog LU i 26 ansökningar eftersom man också deltog som samarbetspartner till andra högskolor.

LTH var delaktigt i 16 stycken av de 20 områdena men pga andra samarbeten var vi involverade i totalt 21 ansökningar.

Oberoende av utgången så visar detta på en anmärkningsvärd bredd både inom Lunds universitet och LTH. Vi kan verkligen säga att vi lever upp till Lunds universitets strategiska plan när det gäller gränsöverskridande verksamhet.

Att hela tiden motivera varför man skall få pengar för att driva verksamhet kan ses både som negativt och som positivt.

Vi brukar ibland klaga på att vi får så lite direkta medel (fakultetsmedel) för att driva vår forskning. Vi är alltför beroende av så kallade externa forskningsmedel, som vi måste söka i konkurrens. Detta förhållande syns speciellt när vi jämför oss med andra fakulteter och andra högskolor.

Å andra sidan kan vi se det som mycket positivt. Vi är duktiga att attrahera mycket forskningsmedel. Det måste innebära att det vi gör är av hög klass. Vi hoppas att denna värdering består även under dessa senaste ansökningsomgångar.

Nu går vi in i påskveckan med en förlängd helg som förhoppningsvis kan utnyttjas för att äntligen möta våren. Någon forskare kanske lägger sista handen på en forskningsansökan. Studenterna pluggar för tentorna men är tacksamma mot kyrkomötet i Nicea år 325. som bestämde hur påsken skall infalla under året. Det skapar alltid en förlängd ledighet som kan användas för att ladda batterierna.

Ha en trevlig påsk

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

23 februari

Strategier och visioner

Just nu diskuteras det mycket om olika strategier.

Som grund har vi Lunds universitets strategiska plan och LTH:s strategiska plan. Under förra året delade Lunds universitet ut speciella medel för gränsöverskridande strategisk forskning. Efter forskningsutvärderingen vid Lunds universitet, RQ08, avsattes också medel för strategiska satsningar.

Den allt överskuggande strategiska satsningen är dock forsknings- och innovationspropositionen där man valt ut drygt tjugo forskningsområden som är av strategisk betydelse för Sverige. Vi har ytterligare några veckor på oss att formulera forskningsansökningar för 1,8 miljarder. Trots att det är en förstärkning av fakultetsmedlen så skall pengarna sökas i konkurrens. I propositionen anges klart att man endast skall stödja spetsforskning, som har en samhällelig och industriell relevans.

När det gäller att omsätta strategier i konkreta planer  måste vi göra prioriteringar. I årets budget för LTH har vi lyft fram några punkter som har stor strategisk betydelse:

• Vår forskning är till största delen externfinansierad. Det har gjort att vi förändrat forskningsorganisationen till att bli mer proaktiv. Forskarna måste få stöd i sitt arbete att attrahera forskningsmedel.

• Med ledning av bl a RQ08 har vi avsatt medel för att göra strategiska satsningar på forskningsområden som är viktiga för LTH.

• Det låga intresset för teknik och naturvetenskap bland ungdomar gör att vi måste vara proaktiva även när det gäller rekrytering. Vi satsar därför på en ökad synlighet. Renoveringen av Vattenhallen i V-huset till ett Science Center för skolungdomar ingår också i denna satsning.

• För att värna om och utveckla grundutbildningens (GU) kvalitet introduceras ett nytt budgetsystem för GU. Ett viktigt syfte med detta är att ge utbildningsnämnder och programledningar ett planeringsverktyg samtidigt som institutionerna får en finansiering som speglar kostnadsbilden tydligare.

Jag nämner dessa fyra punkter i första hand för att de får direkta budgetkonsekvenser. Givetvis görs flera andra strategiska ställningstaganden som indirekt påverkar budget. Som exempel kan nämnas att strategiska överväganden kan vara av avgörande betydelse vid rekrytering av forskare med speciell spetskompetens. Det är därför viktigt att LTH:s strategi är diskuterad och känd av hela organisationen. Vi arbetar för att åstadkomma detta. 

Om vi nu pratar så mycket om strategier så är det viktigt att veta att strategin syftar mot ett mål och en vision. Vi kan kortfattat uttrycka detta som:

LTH:s vision är att vara en av de ledande tekniska högskolorna i Sverige både inom utbildning och forskning. Vi skall vara en attraktiv högskola både ur rekryteringssynpunkt och som samarbetspartner internt och externt. Vår forskning skall även i fortsättningen hålla högsta internationella klass.

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

 

 

 

Rektors blogg 22 januari

Att möta det nya!

Utbildningsdag i fredags
I fredags hade vi organiserat en utbildningsdag för den nyvalda utbildningsorganisationen med syfte att diskutera arbetssätt och strategi. Vårt kvalitetssystem bygger på att det finns ett bra samarbete mellan lärare och personal vid kansli och utbildningsservice. Vårt syfte med dagen var alltså att putsa på vårt kvalitetssystem.

Vi presenterade LTH:s lednings tankar och formuleringar av visioner och strategier utifrån den strategiska planen (en PowerPoint-presentation av detta finns här). För att dagen inte skulle bli alltför introvert hade vi bjudit in två entusiasmerande föredragshållare med uppgift att få oss att lyfta blicken. Mycket av dagen handlade om att se det nya, att se hur saker har förändrats och att förändringarna sker snabbt.

När jag lyfter blicken ser jag följande:

Det nya LTH
När LTH startade en gång i tiden (2011 firar vi 50-årsjubileum) dominerade grundutbildningen som finansieringskälla för verksamheten. Av olika anledningar har detta förändrats gradvis så att vår viktigaste finansieringskälla numera är externa forskningsmedel som söks i konkurrens. Även om förändringen inte kommit som en blixt från klar himmel har vi ett ”nytt LTH” att förhålla oss till.

De nya studenterna
Studenterna som börjar hos oss har många nya kompetenser, som vi från högskolan ofta inte bejakar och utnyttjar tillräckligt mycket. Deras sätt att söka information, att förhålla sig till den nya tekniken, att upprätthålla personliga nätverk, att ständigt vara nåbara är några saker som är viktiga för dem. Kort sagt: media, kommunikation och upplevelser är centralt.

Datorer och IT är lika naturligt som hårshampoo och shower-gel.

Vi strävar mot en alltmer breddad rekrytering med jämn könsfördelning och nya etniska grupper av studenter. Kan vi möta dessa studenter som vi har gjort under de senaste trettio åren? Jag tror inte det. Förändringen har gått snabbt och kommer inte att avstanna. Tvärtom! T.o.m. våra studenter som håller på att avsluta utbildningen upplever att det är ”en ny generation” som börjar i årskurs 1. Hur hänger vi med?

De nya lärarna
Det ”nya LTH” kräver lärare som är både ”lärare” och ”forskare” samt kan arbeta med administration och den tredje uppgiften i lagom omfattning. Hur skapar vi förutsättningar för de nya lärarna?

Den nya ekonomin
Vår ekonomi kommer att domineras än mer av forskningsmedel. Årets forsknings- och innovationsproposition är ett bevis på det. Samtidigt skall vi komma ihåg att statsmakternas ständiga nedskärning av statsanslagen fortsätter. Vi har t.ex. inte fått kompensation för lönehöjningarna under de senaste tio åren.

Den nya industrin
Det pågår en förändring av industrins struktur och personalbehov. De stora jättarna blir globala, konsultföretag växer upp som svampar och upplevelseindustrin förväntas omsätta enorma pengar. Hur påverkar det oss?

Vi saknar alltså inte utmaningar inför det nya året.

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 9 januari

Tack 2008! Välkommen 2009!

2008 bjöd på många positiva upplevelser och framgångar. I varje fall är det detta jag kommer ihåg bäst. För flera företag blev det tredje kvartalet ”all time high” följt av ett enormt börsfall. Det gör att många förutspår ett dystert 2009.

Ekonomisk tsunami i USA
De amerikanska universiteten har sett sina donationsmedel krympa förfärande snabbt. Stanfords portfölj var i juni värd cirka 20 miljarder dollar, men denna krympte med över 25%. Därför har deras universitetsledning sänkt sina löner med 10%, förvarnat om friställningar, infört anställningsstopp etc.

Lovande i Sverige – trots allt
Då känns det bra att veta att situationen hos oss i Sverige inte alls följer samma mönster – speciellt inte på universiteten.

Tvärtom ser framtiden mycket lovande ut!

Forsknings- och innovationspropositionen förutskickar mer pengar (1,5 miljarder) till spetsforskning – och där hoppas vi kunna vara med och ta en del av kakan. Pengarna söks som vanligt i konkurrens så året inleds med att söka forskningsmedel.

Vad händer under 2009?

• Vart tredje år sker nyval av befattningshavare i organisationen. Vi har alltså en ny styrelse och många nya befattningshavare i de olika nämnderna. Vi önskar alla lycka till med arbetet!
• Forskningsorganisationen har förnyats för att bli mer proaktiv och för att kunna delta mer aktivt i det strategiska arbetet. Orsaken till denna förändring är LTH:s starka beroende av externa forskningsmedel.
• Söktrycket till utbildningarna kommer sannolikt att vara högt beroende på de stora årskullarna och en stagnerande arbetsmarknad. Tyvärr är intresset för naturvetenskap och teknik fortfarande lågt. Därför fortsätter arbetet med aktiv rekrytering genom ökad synlighet och marknadsföring.
• Ett nytt budgetsystem för grundutbildningen sjösätts. I detta samverkar utbildningsprogram och institutioner, som krafter och motkrafter, för att åstadkomma en hög kvalitet till låg kostnad.

God fortsättning!

December har övergått i januari, 2008 har blivit 2009.

För många av oss blev julmatens ”madasvimma” eller ”paltkoma” signalen till nya nyårslöften om det sunda livet.

Detta ser jag fram emot och önskar alla en god start på det nya året!

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 2 januari

Tack Göran! Välkommen Per!
Vi byter rektor på Lunds Universitet. Göran Bexell avgår efter sex år och Per Eriksson tillträder. Vi på LTH vill så här vid övergången tacka Göran och välkomna Per.

Till Göran!
Tack för ett gott samarbete under de gångna sex åren. Jag skulle vilja ge en personlig syn på vilka avtryck du har gjort hos oss genom att ge några exempel. Kort sagt: Vad kan vi ta med oss från dig som vi kan ha nytta av i vårt framtida arbete på LTH?

1. Visioner
Din energi att arbeta med den strategiska planen för Lunds Universitet har imponerat. Jag tror att det är viktigt att ha en tydlig vision om vart vi vill gå och hur vi skall göra få att nå dit.

2. Stolthet
Du glömmer aldrig att framhäva våra framgångar. Och du gör det med en respekt för alla områden med mottot att det är delarna som skapar helheten. Går det bra för de enskilda delarna är det bra för oss alla och vi kan vara stolta över både delarna och helheten.

3. Samverkan
Du har arbetat hårt för att koppla samman områden för att skapa synergier. Detta gäller inte bara inom LU utan också i Sverige, som du kunnat påverka genom ditt arbete som ordförande i SUHF. För oss på LTH är samverkan viktig. Det är ofta i gränslandet mellan olika områden som vi har gjort stora framsteg inom forskningen.

4. Kvalitet
Det är ju lätt att vara intresserad av och att arbeta med kvalitet när man är rektor på LU, men inte desto mindre viktigt. Vi lärde oss av vår stora utvärdering, RQ08, att vi t.ex. måste visa upp vår goda kvalitet för omvärlden tydligare.

5. Konsten att lyssna
Du har en viktig egenskap - att lyssna! Det är ju inte minst viktigt i en så stor organisation som Lunds Universitet. Dessa fem punkter eller egenskaper är viktiga och kommer att vara viktiga även för oss på LTH. Göran - ett stort tack från oss på LTH!

Till Per!
Vi på LTH är ju extra stolta över att vi får en rektor på Lunds Universitet med ett förflutet på LTH. Därtill lägger du viktiga erfarenheter från andra områden. Som generaldirektör för Vinnova verkade du för att knyta samman forskning och utveckling inom industri och samhälle med forskningen på universiteten. Nu får du verka från andra hållet för samma sak. Dina erfarenheter kan komma väl till pass när reviret blir så brett som Lunds universitets. Vi önskar dig lycka till i ditt jobb och vi skall göra allt för att stötta dig!
Välkommen Per!

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 15 december

Vi befinner oss just nu i sista veckan före jul eller i tentamensveckan eller i den veckan då vi skall försöka hinna med allt som vi inte hunnit med tidigare under året – allt beror på vilket perspektiv vi väljer.

Mitt första år som rektor för LTH har varit ett fantastiskt år. När jag nu befinner mig på andra sidan bordet har jag den stora förmånen att få se verksamheten inte bara inifrån utan också utifrån och uppifrån. Och det jag ser imponerar. Mycket!

Söktrycket är högt! Studenterna är duktiga. Vi rankas högt som teknisk högskola! Vi har mycket framgångsrik forskning med många prestigefyllda utmärkelser och forskningsanslag. Vi bedriver ett framgångsrikt rekryteringsarbete. Och allt hålls samman av en mycket skicklig administration.

Framtiden ser lovande ut med nya forskningsmedel på gång – inte minst genom forsknings- och innovationspropositionen.

Då kan man tycka att vi är värda att sitta ner i lugn och ro och rulla tummarna en stund och kanske tänka de tankar man inte hunnit tänka när tempot är högt – när vi gått från hög- till lågkonjunktur på fyra veckor och industrins förutsättningar vänds upp och ner.

Alltnog – Jag hoppas att alla får en välbehövlig paus i jobbet och får en fin julledighet. Det är ni värda.

God Jul och Gott Nytt År!

Anders Axelsson
Rektor

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 12 september

Skall du läsa fyra och ett halvt eller fem år?

Under det senaste året har jag ofta fått följande fråga från äldre teknologer, som följer ett civilingenjörsprogram:

Skall jag stanna kvar vid LTH för att läsa ett halvår till så att jag får en femårig utbildning enligt det nya systemet?

Mitt svar är NEJ!

Sett ur LTH:s synpunkt borde jag ha svarat JA eftersom teknologerna i slutfasen av sin utbildning är enormt effektiva och producerar många poäng. Detta förstärker LTH:s produktionsmått och ger en förstärkt ekonomi. Men ­– likväl säger jag NEJ. Här är mina argument:

1. Du får en Masterexamen oberoende av längden på utbildningen
   Oberoende av om du läser 4.5 eller 5 år blir du Master of Science in Engineering.
2. Det är civilingenjörsexamen som betyder något – inte hur lång tid det tagit.
   Jag själv tillhör den gamla stammen som bara gick fyra år för att bli civilingenjör. Vi är alla civilingenjörer om vi så har gått 4, 4,5 eller 5 år och vi betraktas som likvärdiga i våra yrkesroller.
   Detta beror till mycket stor del på att yrkeserfarenheten tillför och kompenserar oerhört mycket inom en ganska kort tidsperiod efter examen.
3. Ekonomi
   Det är ekonomiskt vansinne att förlänga utbildningen.
   Min investeringskalkyl ser ut som följer:
   
   Alternativ med en utbildning på 4,5 år:
   
   1. Efter utbildning går du direkt ut i näringslivet. En halv årslön ger  + 150 000 kr
   
   2. Eftersom du kommer ut på arbetsmarknaden ett kalenderår tidigare innebär detta enligt både fackföreningars och arbetsgivares statistik cirka  +1000 kr/mån hela livet dvs + 500 000 kr  Totalt +650 000 kr
   Alternativ med en utbildning på 5 år
   Studielån 1 termin 1 814 kr/vecka minus bidrag = - 25 000 kr
   Du tjänar alltså cirka 700 000 kr på att ta ut examen efter 4,5 år.
    
4. Anställningsbarhet
   Om du ändå vill komplettera din utbildning med kurser som ingår i den nya 5-åriga utbildningen har du följande två möjligheter när du söker jobb:
   
   1. Du presenterar ett examensbevis för civilingenjörsexamen (5 år)
   
   2. Du presenterar ett examensbevis för civilingenjörsexamen (4,5 år) + en extra packe dokument där du visar att du läst ett antal profilkurser omfattande ett halvårs studier.
   Det är ett faktum att det senare alternativet väcker större intresse.

Yrkeserfarenhet ett halvår eller studier ett halvår?
Civilingenjörsexamen är ju en yrkesexamen. Självklart betyder yrkeserfarenhet mycket om det så bara rör sig om ett halvårs arbete.

Jag säger absolut inte att den femåriga utbildningen är onödigt lång. Den underlättar hela Bolognaprocessen och vi har fått en utmärkt möjlighet att förnya utbildningen.

Men – du som har möjlighet att ta en examen på 4,5 år kan komma ut till spännande jobb snabbare och samtidigt tjäna du nästan trekvarts miljon på kuppen.

Man behöver nog inte vara smålänning för att tycka att det är en bra affär!

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 26 augusti

Välkomsttal till LTH:s nya studenter 2008

Jag heter Anders Axelsson och är rektor här på LTH sedan ett halvår tillbaka!

Jag är alltså ganska ny på jobbet precis som ni. Vi har alltså det gemensamt att vi började med något nytt samma år. Det är alltid spännande att starta något nytt!

Välkomna till oss här på LTH!!

Sedan några år tillbaka brukar vi säga Välkommen i LTH! Först låter det som en felsägning men det är det inte alls. Med det menar vi ”Välkommen i LTH” = ”Välkommen i gänget”! Du är en av oss! Här jobbar vi tillsammans. En för alla - alla för en! Det som produceras på LTH och av LTH beror på oss alla. Vi är alla delaktiga!

Två flugor i en smäll: akademisk examen och yrkesexamen

Du börjar en utbildning som ger dig två olika dimensioner. Du får dels en akademisk examen dels en yrkesexamen. Den akademiska examen är en Master eller Bachelorexamen enligt den internationella beteckningen. För exempelvis en civilingenjör blir titeln Master of Science in Engineering.

Civilingenjör, högskoleingenjör, brandingenjör, arkitekt eller industridesigner är också en yrkesexamen. Du har alltså två val efter examen: Du kan enkelt fortsätta med en forskarutbildning. Alternativt kan du gå ut i förvärvslivet och börja jobba. Du har en god anställningsbarhet genom att du har en yrkesexamen.

Utbildning och forskning skapar goda förutsättningar
Något som skiljer universitetsutbildning från gymnasiet är att vi sysslar både med utbildning och med forskning. Många av oss är både lärare och forskare, en del av oss har dessutom jobbat i industrin, flera av oss har själva gått utbildningen på LTH. Det gör att ni kan känna er ganska trygga att lärarna vet vad de pratar om, att utbildningen ligger i forskningsfronten, att den är relevant för ert framtida jobb och att nivån är rätt. Vi har ett stort fokus på grundutbildningen. Ni är en förutsättning för vår forskning.

Vi jobbar tillsammans
Jörgen Persson, bordtennisspelaren, sade efter sin fjärdeplats i OS: ”Att vara med hela vägen och så blir det ändå ingenting”. Så är det inte alls här! Ni som är med hela vägen – trots att ni har lite olika fart på studierna – ni kommer alla att få lön för mödan.

Trots att det är mycket som är nytt i början på utbildningen kommer ingen att stupa på första häcken! Vi är här för att hjälpa till! Vi spolar isen och ni gör piruetterna! Faller ni tar vi emot!

LTH och Lunds universitet är framgångsrikt
LTH är en teknisk högskola med all de viktiga specialiteterna. LTH tillhör Lunds universitet. Ni har alltså tillgång till hela universitetets resurser. I en nyligen publicerad ranking av världens 8000 universitet kommer Lunds universitet bland de hundra främsta. Sverige har 4 universitet med bland dessa hundra. När vi rankar de tekniska högskolorna i Sverige kommer LTH främst.

Under detta år har vi fått flera mycket prestigefyllda forskningsanslag.

Vi har ett bra söktryck på alla våra utbildningsprogram. Ni har bra betyg. Vi skall hjälpa er att förränta dem på ett bra sätt. Vi har alltså flyt just nu. Välkomna att hoppa på framgångsvågen.

Framtiden
OS i Peking är precis slut! Nyss var det OS i Aten. Om 4 år är det OS i London. Tiden flyger iväg. Efter OS i London sommaren 2012 så kommer ni som går civilingenjörsprogram, arkitekt och industridesignutbildningarna att börja årskurs 5. Ni som är brandingenjörer och högskoleingenjörer har just slutat och kanske startat ert första jobb. Det är då ni skall bestämma er för vad ni skall använda er utbildning och er bildning till. Det finns oanade möjligheter.

LTH har en nära koppling med näringslivet – många gör exjobb där och kommer automatiskt in på ett nytt jobb den vägen. Ni har en arbetsmarknad i Danmark också som flyttats närmare genom Öresundbron. Hela världen ligger för era fötter.

Det finns stora möjligheter till studier i andra länder. Vi har utbytesavtal med åtskilliga välrenommerade universitet.

Chefen för det amerikanska patentverkat lär i slutet av 1800-talet sagt att: ”Allt är uppfunnet. Nu går vi hem!”.

Ingalunda!

Ni har stora framtidsutmaningar: lös klimatproblemet och energifrågan, skapa en resursbevarande och hållbar samhällsutveckling. amtidigt brukar det vara så att det är sannolikt att det händer något osannolikt som skapar nya förutsättningar.

Slutligen: jag glömde säga att vi har alltid kul på jobbet! Hoppas ni kommer att ha det också!

Om vi ses på campus och jag av någon anledning inte skulle heja tillbaka på dig beror det på att mina ögon har passerat bäst-före-datum. Jag är mycket öppen för diskussioner och har alltid tyckt att kontakten med er studenter varit bland det mest positiva i mitt jobb. Så heja en gång till!

Hej och Välkomna i LTH

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 21 augusti

Välkomna tillbaka efter semestern!

Det märks att semestern är slut när mailen står som spön i backen. Alla skall tömma sina in-boxar och alla verkar skicka dem till mig. Men – jag klagar inte! Den fina sommaren verkar ha laddat batterierna lite extra – och mest med positiva tankar. Det känns bra att vara i gång igen! 

Det finns mycket att glädjas åt!

Inom forskningen har LTH och LU återigen varit framgångsrika då Lund kammade hem 6 av 20 Linnéstöd. Bl.a. är Anders Rantzer vid Reglerteknik koordinator för ett av projekten. Mycket prestigefyllda forskningsstöd delas ut av European Research Council (ERC). Anne l´Hullier vid Atomfysik fick ett av de två stöd som gick till Lund (båda inom Lasercentrum). 

Det är inte bara forskningen som är framgångsrik vid LTH. Vi har just nu ett mycket högt söktryck på i princip alla våra utbildningsprogram. De stora årskullarna och, som vi hoppas, ett ökat teknikintresse, har bäddat för detta.

Just nu finputsas planerna för introduktionen av de nya teknologerna, som kommer hit på måndag 25 augusti. Introduktionen kommer att vara lite annorlunda i år då även en hel del av programmens lärare medverkar för att ge en bra studiestart – både socialt och studietekniskt. 

Om du är besviken över uteblivna framgångar för Sverige i OS så trösta dig med att det i alla fall går bra för LTH (Kan vi inrätta OS i teknik?).

Det känns mycket bra att hälsa de nya teknologerna välkomna när vi rider på en framgångsvåg!

Lycka till med höstterminens jobb!

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 19 juni

Sommarhälsning
I mitt tal på examenshögtiden i år jämförde jag vår verksamhet på LTH med en processindustris. Jag ser åtminstone tre likheter: 

- här arbetar en salig blandning av olika och spännande människor

- vi fokuserar på slutresultatet (eller produkten) som på LTH kan vara en klarad tentamen, en accepterad forskningsartikel, ett lyckat experiment, ett lyckat projekt eller ett nytt forskningsanslag.

- framför allt finns det en puls. I industrin skapas denna av ett produktflöde där produkten utvecklas, vårdas, hanteras, paketeras och skickas ut till användaren.

På LTH skapas pulsen av alla studenter. Start kl 8.15, 45 minuters föreläsning, paus, fika 10 till 10.15, läsperioder på sju veckor, tentamensperioder, etc. Dessutom allt annat vid sidan om: siste april, nollning, sångarstrid, nyårsbal, etc, etc. Även forskning och administration hänger upp sin tillvaro på denna puls.

Samtidigt som jag tycker om det driv som denna puls skapar så tycker jag också att den kan bli alltför påträngande ibland. Då är jag glad att sommaren kommer som en förlösare och en jättepaus. Då kan vi andas ut och fika lite när vi vill. Då behöver vi inte ”vara i fas”. Då slipper vi jäkta till föreläsning klockan kvart över åtta och vi behöver inte bry oss om att vi kommer för sent.

Mitt första halvår som ny rektor för LTH har varit intensivt och händelserikt men fantastiskt kul och stimulerande. Tack för allt ert jobb och för alla positiva möten och glada skratt. LTH är en fantastisk arbetsplats! 

Ha en trevlig sommar och njut av den låga pulsen.

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 25 april

Söktryck, intresse och demografi

Antalet förstahandssökande till LTH ökar med drygt 22%! Det går bra för LTH!

Om vi jämför med landet som helhet ligger ökningen där på 16%. Speciellt viktigt är det att antalet förstahandsökande ökar. Ansökningsstatistiken för samtliga program kan ses på följande länk http://www.ka.lth.se/VHS.cfm.

Det är också mycket positivt att intresset för att söka till tekniskt basår ökat så mycket – nästan tre gånger så många söker i år.

Och hur var det nu med pratet om rekryteringsproblem?

Vi ser en annan bild lägre ner i skolsystemet. Låt oss titta på denna tabell hämtad från SCB.

Födelseår      Antal födda (tusental)

1985              98
1989              116 (19-åringar 2008)
1990              124
1991              124
1992              123
1993              118
1994              112
1995              103
1996              95
1997              90
1998              82 (35% lägre än i år)
1999              88
2000              90
2001              91
2002              96
2003              99

Den visar antalet födda i varje årskull sedan 1985.

Antalet 19-åringar i år ligger på 116 000. Vi ser också att vi har de största årskullarna framför oss under några år. På gymnasiet är det alltså ”all-time-high” just nu. På grundskolan är det tvärtom ont om elever. På en mig närstående skola minskas antalet sjätteklasser från 6 till 4. Vad hände egentligen 1998? När dessa kommer till högskolan är de 35% färre jämfört med dagens läge.

Vad drar vi för slutsatser av detta?

Vi borde ha ett enormt söktryck med de stora årskullarna just nu. Orsaken till att vi inte har det är att alltför många valt bort naturvetenskap och teknik tidigt i skolan.

Nu har vi en respittid på några år innan den stora demografiska minskningen vidtar. Det är nu vi kan arbeta på att förändra attityder, att visa på att naturvetenskap och teknik är ett spännande alternativ som framtidsyrke.

Det är en intressant signal att antalet sökande till tekniskt basår har ökat så mycket. Är det ett tecken på att ungdomar omvärderat sitt gymnasieval? Utan att diskutera detta i detalj måste vi som utbildare på alla nivåer veta vårt ansvar. Utbildning för unga människor är alldeles för viktig för att vi skall ta chanser. LTH har ett stort ansvar för att erbjuda möjligheter till naturvetenskaplig och teknisk utbildning.

På LTH chansar vi inte! Vi vet att våra utbildningar leder till spännande jobb både inom industri och inom forskning.

Anders Axelsson

Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Posted Monday, Apr 25, 2008 10.10 AM by AA | Anonymous comments disabled 

Rektors blogg 19 mars

Att bry sig

Jag fick ett mail från Hasse, f.d. teknolog på maskinteknikprogrammet. Han har nu jobbat i drygt fyra månader på sitt första jobb som civilingenjör. Han trivs väldigt bra men har funderat en hel del på utbildningen vid LTH. Han diskuterar Excel-programmering, användning av Powerpoint, retorik, globalisering, verklighetsanknytning i utbildningen och språkkunskaper.

Allt är alltså mycket konkret och kan fungera som direkta inspel till vad vi kan förstärka och förändra i utbildningen.  Sådan information tar programledningarna tacksamt emot. Det är därför vi kommer att jobba hårt för att förstärka alumni. Hasses kompisar kommer att vara medlemmar i alumniföreningen när de lämnar LTH. Vi skall se till att vi kan nå dem och att de kan nå oss. Vi vill också hjälpa till med att utveckla Hasses kompetens när han varit ute och jobbat några år. Först då tycker jag att vi uppfyller vårt samhällsuppdrag att förse svensk industri med kvalificerad arbetskraft.

Hasses funderingar visar på vikten av att hela tiden arbeta med utbildningens innehåll och pedagogik för att ligga i frontlinjen.

Jag kan inte låta bli att göra en historisk jämförelse som beskrivits av Boel Berner vid Linköpings universitet.

I början av 1900-talet fanns ju bara KTH (LTH är ju endast drygt 40 år). Pedagogiken vid KTH var då inriktad på att skapa ”riktiga män”. Det var en utpräglad pluggskola. Utbildningen skulle vara hård och kräva sin man. Det fanns kritiker redan då som tyckte att ”pluggpedagogiken” skapade tafatta och osjälvständiga ingenjörer. Man diskuterade detta t.o.m. i riksdagen. Riksdagsman och rektor J Centerwall uttryckte följande i riksdagen 1902: ”en märkvärdig blandning av småskola och högskola. Teknologerna verkar olyckliga och pressade av kraven som ställs”.

Visst har vi en historisk ballast att bära på när det gäller teknisk utbildning men på LTH strävar vi mot ett Genombrott för en pedagogik som stödjer den tekniska utbildningen.

Slutligen:

Mitt svar till Hasse är att utbildningen förändras mycket just nu och flera av de saker som Hasse nämner arbetar vi redan med.

Det är inte bara Hasses goda idéer som jag uppskattar. Jag är mest glad för att han bryr sig –att han engagerar sig för LTH. Det har vi stor nytta av. En gång LTH-are – alltid LTH-are!

Tack Hasse!

Anders Axelsson

Rektor, LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Posted Monday, Mar 19, 2008 15.00 PM by AA | Anonymous comments disabled 

Rektors blogg 10 mars

Att introduceras till en utbildning

I år vill vi på LTH försöka göra en ännu bättre introduktion – en introduktion som både ger en social introduktion och en introduktion till studierna.

Det uppstår snabbt en massa frågor: Varför skall LTH blanda sig i nollningen? Teknologerna har ju skött nollningen med bravur sedan LTH skapades. Vad är det för fel på det?

En anställning eller en ny utbildning inleds med olika möten på olika plan där man introduceras på olika sätt.

Mötet med högskolan och utbildningsprogrammet.
De frågor som skall besvaras år t.ex.: Hur studerar man? Hur ser schemat ut och hur planerar man sin tid? Vilka krav har man? Vad får man göra? Vem frågar man? Hur hittar man?

Det kunskapsmässiga mötet med ett nytt ämne
Hur introduceras det nya ämnet? Vilka är kraven? Hur kontrolleras kunskaperna?

Mötet med kursare, äldre studenter och lärare dvs den sociala introduktionen
Finns det andra som är lika osäkra som jag? Kan man hitta någon som det skulle vara kul att arbeta tillsammans med? Hur skall jag hitta några vänner?

Studenterna har i alla år varit huvudansvariga för introduktionen eller ”nollningen” och har gjort ett jättejobb med en klar tonvikt på den sociala introduktionen och mötet med äldre teknologer. Fantastiskt att nästan 500 äldre studenter deltar i nollningen av nya studenter varje år.

Varför ändra på ett vinnande koncept?

Det är alldeles för många dimensioner som vi vill täcka in med introduktionen och dessa har blivit viktigare med åren. Här är några exempel på vad som förändrats:

Våra enkäter visar att studenter är mest rädda för att inte klara matematiken eller för att inte kunna planera och genomföra sina studier på ett effektivt sätt

Förkunskaper från gymnasiet har försämrats när det gäller våra naturvetenskapliga och tekniska fackområden. Däremot är man duktigare på ”annat”.

En gång hade vi 6 utbildningsprogram (FEMVAK). Idag har vi 18! På varje program finns i de flesta fall inte fler studenter än att alla har förutsättningar att känna sig sedda och mottagna som individer.

Problem i kurserna i första årskursen gör att alltför många hoppar av studierna vilket skapar tomma stolar på kurserna och stora svarta hål i institutionernas ekonomi. Vi riskerar alltså att vara tvungna att lägga ner utbildningsprogram om vi inte har tillräckligt antal teknologer. Samtidigt är det ju ett personligt misslyckande för en student då man ger upp sina studier. Det vill vi undvika.

Lägre antagningsbetyg kräver större pedagogiska insatser speciellt i början av utbildningen.

I framtiden vill vi att en introduktion skall innehålla studiestrategi, studieteknik, personlig planering, etik och akademisk hederlighet, informationskompetens, möte med yrkeslivet, att skriva CV, etc, etc. Detta gör vi inte på en vecka utan det pågår kanske under hela första året som ett stöd till de vanliga kurserna.

Allt detta upphäver inte den kanske viktigaste dimensionen: den sociala introduktionen. Och den kommer alltid teknologerna vara bäst på. Det är därför vi måste arbeta tillsammans.

Att kollegor möter kollegor. Att teknologer möter teknologer.

Och att vi tillsamman kan säga: Välkommen i LTH. Välkommen i gänget!

Rektor, LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Posted Monday, Mar 10, 2008 10.35 PM by AA | Anonymous comments disabled 

Rektors blogg den 3 mars 2008

Om att vara ny på jobbet och att göra ”annat”.

Nu har jag varit rektor på LTH i knappt två månader. När man byter jobb tvingas man att fundera över tillvaron. Vad är det som gör att det fungerar på jobbet? Vad är det för färdigheter och kompetenser som man använder?

Mina reflektioner vill jag exemplifiera genom att berätta följande historia:

Jag träffade Johan, f.d. teknolog, i höstas. Han stod i en av montrarna på ARKAD, teknologernas arbetsmarknadsdag. Han representerade det företag som han gjorde exjobb hos i Belgien. Han hade planerat hela utställningsmontern och organiserat hela projektet på egen hand. Johan sade att detta var ju inte något han hade lärt sig i utbildningen. Det hade han lärt sig vid sidan om i samband med andra aktiviteter under utbildningstiden. Speciellt viktigt var erfarenheten från att organisera och driva ”Innovationsprojektet”, ett rekryteringsprojekt riktat mot gymnasiets tredje årskurs (ett fantastiskt bra projekt – skapat av teknologer – organiserat av teknologer – och drivet av teknologer). Där lärde han sig hur man driver ett projekt med många inblandade och många kontakter.

Vad vill jag säga med detta?

Jo, jag tror att det är viktigt att försöka göra annat än att bara läsa kurser under sin utbildning. Att engagera sig i andra aktiviteter kan skenbart stjäla tid från studierna men ger samtidigt nya aspekter på tillvaron.

Någon uttryckte det så här: Under utbildningstiden förvärvar man kunskaper, färdigheter och ”annat”. Det är kanske ”annat” som gör dig till det du är. Det som skapar bildning av utbildning.

Jag måste erkänna att jag visserligen är glad för mina kunskaper och färdigheter men just nu är jag mest glad för att jag också gjort ”annat”.

Glöm inte bort ”annat”!

Anders Axelsson

Rektor, LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Posted Monday, Mar 3, 2008 20.35 PM by AA | Anonymous comments disabled

Rektors blogg den 4 februari 2008

Hur vet vi att vi är bra?
Det som får mig att skriva detta är en fantastiskt positiv utvärdering av vår utbildning i Industridesign, som genomfördes den gångna veckan. Jag återkommer strax till detta men vill ta tillfället i akt att diskutera utvärderingar i mer allmänna termer.

Alla vet att ett aktivt kvalitetsarbete är förutsättningen för en framgångsrik verksamhet. Det gäller såväl i industrin som vid universitet och högskolor. Det gäller såväl forskning som utbildning.

Utvärdering av forskning
När det gäller forskning sker mycket av kvalitetskontrollen med hjälp av ett peer-review-system där kollegor granskar kollegor. Alla vi som arbetar med forskning gör mycket oavlönat ideellt arbete genom att kritiskt granska manuskript och konferensbidrag före publicering. Just nu gör vi en mycket stor kvalitetsgranskning av forskningen inom Lunds universitet (RQ08). Här har vi engagerat världsledande forskare inom respektive område för att se på vår verksamhet. Resultatet av denna typ av utvärdering ger underlag för vår benchmarking, som gör att vi ser vår roll i ett internationellt perspektiv. Likaså skapar det ett underlag som vi kan använda för nya prioriteringar.

Hela systemet bygger på att kollegor granskar kollegor med fördelen att acceptansen för resultaten blir större.

Våra doktorsarbeten kontrolleras genom vårt system av externa opponenter och betygsnämnder.

Intern utvärdering av utbildning
Alla kurser måste utvärderas och kvalitetsgranskas både ur kursperspektiv och ur utbildningsprogrammens perspektiv. Vi använder ett s.k. CEQ-system (Course Experience Questionnaire), som vi haft stor nytta av, men som vi nu skall utveckla ytterligare så att alla har största möjliga nytta av det. Utvärdering kräver att vi har tydliga mål som vi kan stämma av utfallet mot. Den nya examensordningen som införts i samband med Bolognaprocessen (1 juli 2007) kommer att underlätta denna process eftersom vi numera formulerar både programmål och kursmål i s.k. lärandemål (”learning outcomes”).

Extern utvärdering av utbildning
I Sverige har vi ett system som organiseras av Högskoleverket (HSV) där både ämnen och utbildningsprogram utvärderas med viss regelbundenhet. Systemet bygger på en självvärdering, som utgör grunden för en peer-review. Utvärderare är alltså lärare, som utvärderar kollegor vid andra högskolor. Det gör att vi inte bara får en granskning av vår egen självvärdering utan också möjlighet till ett idéutbyte under utvärderingens genomförande. I mitt arbete som utvärderare för HSV har jag fått många goda idéer och förhoppningsvis också kunnat sprida en del tips från LTH till andra.

Jag var engagerad i utvärderingen av högskoleingenjörsutbildningen i Sverige 2003-2004 och deltar nu i motsvarande utvärdering i Norge. Det finns en stor skillnad i våra angreppssätt: I Sverige lägger vi stor tyngdpunkt på processerna inom programmen. I Norge läggs vikten vid den slutkompetens som uppnås. Där blir det viktigt att utvärdera examenskrav och examensarbeten. Jag tycker att den norska modellen är bra speciellt för yrkesutbildningar som vi har vid LTH. Det är ju slutkompetensen som är avgörande för hur man lyckas i yrkeslivet.

Sett ur detta perspektiv måste vi ibland göra egna externa utvärderingar som visar hur vår kvalitet står sig i ett internationellt perspektiv. Återigen är det viktigt att ”kollegor granskar kollegor”.

Industridesign
Under veckan som gick hade vi tre världsauktoriteter inom industridesign hos oss (från Hongkong, USA och Schweiz) med uppgift att studera vår utbildning i industridesign med tonvikt på slutkompetensen. När man får höra omdömen av typen ”at the front edge”, att man elegant klarar balansen mellan konstnärlighet – estetik – teknik, etc, blir man mäkta stolt.

Till alla studenter, lärare och alla er som jobbat och jobbar med utvecklingen av programmet: Grattis och tack för ett gott jobb! Nu skall vi berätta för omvärlden hur bra vi är!

Anders Axelsson

Rektor, LTH

PS. Jag har ett uppdrag till er industridesignare. Jag är cyklist med cykelhjälm. Kan ni inte designa en häftigare cykelhjälm, som kombinerar den tekniska funktionen med konstnärlighet och estetik. Jag tycker att jag fortfarande ser ut som om jag har en vattenmelon på huvudet när jag cyklar DS.

anders.axelsson@rektor.lth.se

Posted Monday, Feb 4, 2008 13.25 PM by AA | Anonymous comments disabled

Rektors blogg den 22 januari 2008

Mina första fjorton dagar som ny rektor för LTH har sannerligen varit en rivstart. Det är lätt att hamna i detaljdiskussioner och det är därför viktigt att försöka behålla ett fågelperspektiv på vår verksamhet.

I skenet av det som hänt under de första veckorna vill jag diskutera civilingenjörsutbildningen utifrån de krav som ställs på en yrkesexamen, speciellt kravet på experimentellt arbete som grund för olika ingenjörsfärdigheter, förståelse, kreativitet och entreprenörsanda – det vi ibland sammantaget brukar hänföra till ingenjörsmässighet.

Det är speciellt två aspekter som jag vill betona i samband med detta:

• Experimentell verksamhet har stor betydelse för att skapa förståelse och en positiv attityd till naturvetenskap och teknik!
• Experimentell verksamhet är dyr!

 

Experimentellt arbete är viktigt!
Att det är viktigt att naturvetenskap och teknik tar sin utgångspunkt i det experimentella arbetet uttrycker Einstein på följande sätt:

"In the matter of physics, the first lessons should contain nothing but what is experimental and interesting to see.
A pretty experiment is in itself often more valuable than twenty formulae extracted from our minds; it is particularly important that a young mind that has yet to find its way about in the world of phenomena should be spared from formulae altogether. In his physics they play exactly the same weird and fearful part as the figures of dates in Universal History." (Albert Einstein)

Formler och ekvationer är i många fall lika oviktiga för att förstå fysiken som årtalsexercisen är för att förstå historien!

Vi har i många år haft verksamheter med syfte att visa att teknisk utbildning är kreativ och spännande. Det är många gånger svårt att nå fram med budskapet eftersom det finns ett märkligt ointresse för naturvetenskap och teknik bland ungdomar trots att de kanske är historiens största teknikanvändare. Det är därför viktigt att stötta och utveckla alla goda idéer.

Ni kan se en sammanställning av projekt som pågår på www.lth.se/skolanaringsliv/skolsamverkan. I flera av dessa projekt arbetar vi tillsammans med naturvetenskaplig och medicinsk fakultet.

Trots att vi på LTH klarat oss bättre än de flesta högskolor när det gäller rekrytering av nya studenter så ser framtiden dyster ut på grund av färre naturvetarstudenter på gymnasiet och att antalet potentiella nybörjare vid högskolan, av demografiska skäl, minskar med cirka 30 % under de närmaste 6-7 åren.

Att vidareutveckla det ”experimentarium”, som Experimentörerna skapat i E-huset, är därför mycket viktigt. Drömmen vore ett Scence Centre på campusområdet. Här måste vi samverka med andra för att nå fram till en hållbar lösning för att nå snabba resultat.

Experimentell verksamhet är dyr!
Utrustning för laborativ verksamhet är dyr. Arbetet kräver speciella lokaler. Små grupper kräver mycket lokalyta. Mycket av förnyelsen sker genom en stark forskning, som har fördelen att detta automatiskt skapar en stark forskningsanknytning. Det är dock inte alltid som viktig grundutbildning och forskningsanslag följs åt, vilket skapar problem för förnyelsen. Utrustning skall underhållas. Säkerhetskrav måste uppfyllas. Och inte minst – lokalhyra måste betalas.

Detta förhållande har inte fullt ut kunnat kommuniceras till anslagsgivare vilket gjort att de laborativa inslagen minskat i omfattning. Detta är ett nationellt problem och gäller alla universitet och högskolor. På sikt kan detta skapa ett kvalitetsproblem. Hittills har vi kunnat upprätthålla kvaliteten men för många har det varit svårt att anpassa sig till den nya verkligheten. Detta gäller bl.a. den Kemiska institutionen vid Lunds universitet. Deras ekonomiska problem har ventilerats i pressen den senaste veckan. För tydlighetens skull vill jag påpeka att detta inte berör LTH-institutionerna Kemiteknik och Livsmedelsteknik.

Som rapporterats i veckan så har ledningarna för naturvetenskaplig fakultet och LTH tillsatt en interimistisk institutionsledning med uppdrag att rekonstruera kemiinstitutionen både med avseende på organisation och ekonomi.

LTH:s utbildningsprogram inom Kemiteknik och Bioteknik är mycket starka både nationellt och internationellt. Detta beror till stor del på den mycket starka forskning som finns vid institutionerna på Kemicentrum. Det råder inte någon som helst tvekan om att våra utbildningsprogram skall fortsätta att utvecklas och förstärkas.

Jag vill inte gå in i någon detaljanalys av vad som hänt och vad som kommer att ske. Båda fakultetsledningarna och de fackliga företrädarna följer arbetet noggrant.

Det blev en lång första blogg men jag hoppas kunna bli lite mer kortfattad i framtiden.

anders.axelsson@rektor.lth.se

Posted Monday, Jan 22, 2008 16.25 PM by AA | Anonymous comments disabled

• Utskriftsversion