lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Rektors blogg

20 augusti 2014

Välkommen tillbaka efter semestern – augusti 2014

Denna vecka kom många tillbaka efter en fantastisk sommar. Eftersom det är konferenstid är en hel del av våra forskare fortfarande på resande fot.  Flera av oss, som redan varit här en tid, är redan uppe i varv och fyller våra almanackor. Kontrasten är stor  mellan högsommarvärme och regnrusk i augusti, mellan det stora lugnet och fyllda mailboxar, möten och pockande telefonsignaler. Men ändå – det är kul att vara tillbaka. Pulsen går igång ordentligt på måndag då våra nya studenter kommer. Vi får en försmak redan denna vecka med vår Arrival day  för utländska studenter. Den förste september sjuder allt av kliv igen. Härligt!

Denna höst blir lite speciell eftersom vi i den sittande ledningen kommer att lämna över till en ny ledning vid årsskiftet. Det ställer extra krav på oss. Det gäller att inte lämna över några lik i garderoberna och att inte ha för många oavslutade projekt . I våras formulerade vi därför våra strategiska prioriteringar på kort och lång sikt. Detta underlättar både för oss i nuvarande ledning och för den tillträdande ledningen. LTH sjuder ju av aktivitet och det kommer alltid att finnas bollar som måste tas över. Det innebär att jag kommer att köra ända in i kaklet.

Hösten kommer att vara fylld av val: val av ny ledning för LTH, val av ny ledning för Lunds universitet samt riksdags- och kommunalval. Det sistnämnda kan komma att få en påverkan inte minst på högskoleutbildningen. Diskussionen om fler högskoleplatser pågår i valdebatten.

De stora  forskningsanläggningarna MaxIV och ESS blir allt mer synliga och kommer att sätta avtryck som nya landmärken för Lund, Lunds universitet och LTH. Aktiviteten när det gäller vår koppling till dessa anläggningar kommer att bli allt intensivare ju närmare de kommer.

Det blir en spännande höst! Jag är redan inne på spurtsträckan!

Anders Axelsson
Rektor LTH

4 juli 2014

 

LTH och ICT – en framåtblickande historia

I en bilaga ” Vår nya IT & affärssystem”, som fanns i Sydsvenskan i förra veckan, fick jag möjlighet att skriva en ledare som handlar om LTH och ICT. Så här skrev jag:

LTH fyllde 50 år 2011. Vår granne Ideon Science Park är nu 30 år. Vår gemensamma historia präglas av uppbyggnaden av den nya ICT-industrin. När LTH startade fanns det bara åkrar och sädesfält omkring oss. Nu sysselsätts uppskattningsvis uppåt 10.000 inom ICT i närområdet. Vi har många utbildningar som länkar mot ICT-branschen och vi känner ett stort ansvar för att förse den med kompetent arbetskraft. Vi måste komplettera industrin. När det är lågkonjunktur blir det ett hårdare tryck på utbildningsanordnarna i väntan på att fler jobb skall skapas. Generellt har vårt förhållande till ICT-branschen präglats av win-win.

Samtidigt som företagen växt som svampar ur jorden har vår forskning utvecklats inom området. Jag brukar citera Mats Lindoff, f.d. chef för teknologiutvecklingen vid Sony Ericsson. ”När GSM-teknologin utvecklades gjordes detta bl a med 22 examensarbeten och 2 licarbeten på LTH”. Det visar hur ett nära samarbete kan vara fruktbart för båda parter. LTH:s forskningscentra inom mjukvara och hårdvara har varit och är mycket framgångsrika. De ingår i clustret Mobile Heights med ett starkt företagsintresse. Jag tror att vårt samarbete med Malmö högskola och deras satsning på mobila tjänster kan bli mycket fruktbart i framtiden. Inom det nya forskningscentret MAPCI i Lund arbetar vi med Cloud Computing. Här är Sony och Region Skåne också viktiga parter med ambitionen att visa upp den särart och den klass ICT-området håller i regionen - ett ”Scania Valley”. Just nu skapas många nya företag med mobila tjänster i fokus – nya ”app”-företag tillkommer med hög fart. Här finner vi ofta unga nyutexaminerade som entreprenörer. Bara fantasin begränsar denna spännande utveckling. Tekniken finns på plats.

Universiteten har en viktig roll för att koppla ICT till andra vetenskapskompetenser. På samma sätt som vi inom akademin arbetar med gränsöverskridande forskning måste industrin arbeta branschöverskridande för att hitta de nya innovationerna. Vi kan fungera som katalysator för denna utveckling. Vi kommer att se intelligenta möbler, smarta läkemedel, smarta material för att inte tala om allt som kan hända inom sjukvården. Vi är redan där.

ICT-forskarnas kunskaper om nätverk kan tillämpas såväl inom kollektivtrafik som på elnät och mobilnät. Samma ICT-forskare utvecklar linjäracceleratorn för ESS.  De generella kunskaperna vid universiteten kan alltså tillämpas på allehanda områden. Detta är en av universitetens utmaningar.

I en bok om Lunds historia skriver Sverker Oredsson att två saker framstår som extra viktiga för Lunds utveckling: järnvägens förläggning till Lund under 1800-talet och placeringen av den nya tekniska högskolan i Lund på nittonhundratalet. Vad blir den stora händelsen på 2000-talet? Jag skulle sätta några kronor på att det har att göra med ICT-utvecklingen. Någon som vill sätta emot? 

Framtiden är internationell – We have a bright future! 

Anders Axelsson

Rektor LTH

PS Nu går jag in i framtiden i ett kortare perspektiv – sommaren 2014! DS

4 juli 2014

Inför Almedalsveckan
I veckan före Almedalsveckan kom Dagens Industri ut med en bilaga med titeln ”Framtidens forskning”. Jag blev intervjuad av Christina B. Winroth, som står för formuleringar och rubriksättning. Jag tycker att mitt budskap är viktigt inte minst i skenet av att fokus för en vecka flyttades från Stockholm till Gotland och Visby. Tänk om fokus kunde flytta ännu längre söderut.

 

Här kommer intervjun:

Stockholm, höj blicken över huvudstadens horisont!

Sverige har goda forskningsresultat, men ligger sämre till när det kommer till att kommersialisera resultaten. För en rektor vid en teknisk högskola skulle det därför vara lätt att snegla mer mot den tillämpade forskningen i hopp om att nå bättre resultat. Men inte Anders Axelsson, rektor på Lunds tekniska högskola (LTH).

– Universitetets uppgift är att ta fram, utveckla och bära kunskap. Vi är som en kunskapsbank till samhällets förfogande. Det är nästan bara universiteten som sysslar med nyfikenhetsforskning – tyvärr i allt mindre utsträckning, säger Anders Axelsson som vill slå ett slag för en ökad respekt mellan näringslivets och lärosätenas forskningsförutsättningar.

En gemensam nämnare för lärosätenas och näringslivets forskning är problemlösandet, med en stor skillnad. Näringslivet måste lösa problemet inom en utsatt tidsram, går inte det måste omvägar göras för att nå målet.

– Universitets uppgift är att faktiskt lösa problemet om vi än måste stånga oss blodiga, men det är så vi skapar ny kunskap.

I ett internationellt perspektiv är den svenska forskningsarenan speciell. I Sverige ansöker högskolor och universitet om forskningsmedel i konkurrens med varandra i mycket större utsträckning än i andra länder. För många lärosäten uppgår de ansökta anslagen till över 70 procent av forskningsfinansieringen.

– I andra länder behöver inte forskarna dra in pengar till sin egen lön, eller tänka på finansiering av sina medarbetare och doktorander. Personer verksamma i industrin poängterar ofta att anställda i näringslivet alltid måste dra in sin egen lön, gör man inte det är det adjöss. Förvisso är det så, men faktum kvarstår att industriforskaren inte måste dra in doktorandernas löner.

Regionens potential
En större basfinansiering och ett mer sansat utvärderingssystem skulle ge en större arbetsro, framhåller Axelsson, som är rejält trött på toppstyrningen både när det gäller forskning och utbildning.

– Det är inte okej att en minister sitter och bestämmer i detaljer. Då den första Forsknings- och innovationspropositionen kom 2009 beslutade departementet, tillsammans med beredningsgrupper, vilka områden och sjukdomar det skulle forskas på. Som ett exempel tappades skogsnära forskning och antibiotikaresistens bort.

En önskan från Axelsson är mindre detaljstyrning och att Stockholm förmådde lyfta blicken över huvudstadens horisont.

– Som ett exempel är life science-området i regionen större än

det som finns i Stockholm/Uppsala, när vi samverkar med våra danska kollegor på andra sidan sundet. Om politikerna förstod detta, och satsade på den södra regionen i Sverige, skulle

enkla synergivinster inom både forskning och företagande kunna göras – trots att det är långt från Stockholm, avslutar Anders Axelsson.

Anders Axelsson
Rektor LTH

PS I samma bilaga skriver Lars-Erik Wernersson, Elektro- och informationsteknik, om ”Nanotrådar i transistorer – en teknikrevolution i det lilla” DS

30 juni 2014

 

Sommaren är här 

Just före semestern drunknar vi nästan i en massa oavslutade ärenden. Det speglar vår ambition att ”sopa undan innan vi går på semester”. Jag märker det främst på alla obesvarade mail men också på en halvmeters dokumenthög i min inlåda på skrivbordet. Den består mest av examensbevis som skall undertecknas. Det är viktigt! Glada besked skall man ge före semestern. Tråkiga besked kan vänta till efteråt.

När jag skriver under examensbevis brukar jag lyssna på mina e-mail. På grund av min dåliga syn använder jag ofta talsyntesprogram. Det är Elin som läser för mig. När jag tröttnar på henne kan jag byta till Erik. Det finns lika många manliga som kvinnliga röster. Genusperspektiv även inom IT-området! Jag rekommenderar varmt de nya talsyntesprogrammen. Jag blir faktiskt effektivare genom denna ”multitasking”. Ett tips är att lyssna på läroböcker eller viktiga dokument som omväxling till musik. Här finns alltså plats för nya pedagogiska grepp! 

När man rensar skrivbordet före semestern är det bra med ”good enough”. Annars blir vi aldrig färdiga. Vi får inte låta sommaren springa ifrån oss.

Nu startar sommaren även för mig med lite uppehåll för konferens. Jag har barnbarn på sommaravstånd. Jag är gift med en filosof och logistiker så banan är snitslad!

Jag önskar alla en skön sommar!

Nu tror jag inte på klimatförsämring - bara på klimatförbättring! 

Anders Axelsson

Rektor LTH

2 juni 2014

 

Kära alumn

”En gång LTH-are alltid LTH-are” eller ”ränderna går aldrig ur”. Vi hoppas att du känner dig delaktig i vår verksamhet. Med denna hälsning inför sommaren vill vi ge dig lite information om vad som händer. Vi hoppas att LTH-nytt också hjälper till att hålla dig informerad. Dessutom finns alla sociala nätverka där vi hoppas att du kan dela och sprida vår information med många andra.

Forskning
LTH är en forskande högskola vilket framgår av att två tredjedelar av vår budget rör forskning och forskarutbildning. Det enda som skapar problem med detta är att så stor andel av dessa medel är externa medel som söks i konkurrens med andra lärosäten. Vi är dock mycket framgångsrika vilket gör att cirka 700 miljoner kommer in som externa medel varje år som läggs till forskningsbudgeten på cirka 1.1 miljarder.

Vi satsar strategiskt i verksamheter som länkar mot ESS och MaxIV. Mycket gör vi tillsammans med medicinska och naturvetenskapliga fakulteten. Vi startar t.ex. en forskarskola inom imaging med länkar mot ESS och MaxIV. Vi investerar i forskare och infrastruktur med denna inriktning. 

För att stimulera och underlätta tvärvetenskapliga kontakter mellan institutioner och fakulteter organiserar vi forskningsportaler. De senaste är en produktionsportal och en materialportal. Dessutom skapas olika typer av centra för att samordna viktig forskning, t.ex. ProMatEn (Production Materials Engineering) och Renoveringscentrum. Det nya motorlabbet är invigt vilket stärker forskningen inom förbränningsprocesser, förbränningsmotorer och förbränningsfysik. Stora anslag har kommit till dessa områden. ICT-området är starkt på LTH inte minst genom den omgivande miljön med viktiga ICT-företag som viktiga partners i våra forskningsprojekt. Det nya forskningscentret MAPCI som arbetar med Cloud Computing är i full gång. Vårt tvärvetenskaliga sätt att arbeta har gjort att vi år har startat en ny institution i Biomedicinsk teknik (Biomedical Engineering). Detta kompletterar den utbildning i Medicin och teknik som vi startade för några år sedan. 

Utbildning

En styrka för all vår forskning är den goda kopplingen till utbildningen.

Generellt kan man säga att det trendbrott vi såg för några år sedan med ett ökat söktryck till våra utbildningsprogram kvarstår trots att den demografiska nedgången med minskade årskullar borde ha påverkat oss. Vi har 2.1 förstahandssökande per utbildningsplats i genomsnitt. Fortfarande har industriell ekonomi och arkitektur de i särklass högsta söktrycken. Detta innebär att vi tyvärr måste säga nej till mycket duktiga och motiverade gymnasister med bra betyg som säkert skulle ha blivit excellenta ingenjörer.

Vi har en bra genomströmning, god examination och studenter som är eftertraktade på arbetsmarknaden. De stora förestående pensionsavgångarna gör att de nyutexaminerade går mot en lovande framtid. Det ökade intresset för naturvetenskap och teknik verkar bestå vilket t.ex. syns genom att vi har mer än tio sökande per plats till tekniskt basår. Alla dessa skulle också kunna bli excellenta ingenjörer med sin motivation. Tyvärr valde de en gymnasieinriktning som inte fungerar för att söka in på LTH.

Då säger väl vän av ordning att det bara är att ta in fler och utbilda fler. Tyvärr ser inte utbildningsdepartementet denna problematik. Vi får snarare minska på antagningen än öka den pga en underfinansierad utbildning. Vi gör allt vi kan för att påverka politiker och makthavare. Vi får god draghjälp av Sveriges ingenjörer, Teknikföretagen, regionen och branschorganisationer.

Samverkan och innovation
De klassiska kärnverksamheterna, forskning och utbildning, är sedan många år kompletterade med ett allt viktigare tredje ben: samverkan och innovation. Idag talas det mycket om nyttiggörande och överföring av kunskap från akademin till omgivande samhälle. Vinnova har för närvarande ett uppdrag från regeringen att ta fram ett finansieringssystem som fördelar medel till högskolesektorn även med samverkan som fördelningsbas. För oss är det en framgångsfaktor att ha många adjungerade professorer eller lärare från omgivande samhälle knutna till oss. Det visar på relevansen i vår verksamhet. Samma sak gäller för industridoktorander. Likaså vill vi gärna samverka inom forskningsprojekt på olika nivåer. Här har ni alumner en viktig funktion genom att hjälpa till att skapa dessa kopplingar för ”till syvende och sidst” är det de personliga kontakterna och det personliga förtroendet som skapar hållbar verksamhet. Ett win-win-projekt brukar alltid vara hållbart och skapa nyutveckling.

Våra grannar forskabyarna: Ideon Science Park och Medicon Village är framgångsrika. Ideon fyller 30 år och kan blicka ut från det nya landmärket IDEON Gateway. Medicon Village har redan nästan 1 000 personer på plats vilket är långt över den prognos som gjordes.

Vårt flaggskepp i vår samverkan med skolor och allmänhet, Vattenhallen Science Center LTH, utvecklas hela tiden. Just nu har vi intressanta utställningar om ESS/Max IV och medicinsk teknik (Medicon Alley). Där kan ung som gammal få nya insikter och samtidigt ha roligt. Vi har fått donationer med avsikten att utöka verksamheten. Detta är för närvarande under utredning. Om det bli en utökad verksamhet kommer den att försöka täcka hela universitetets verksamhet på olika sätt. 

För att citera vår strategiska plan så fortsätter vi ”att vara en gränsöverskridande teknisk högskola inom ett universitet i världsklass som förstår, förklara och förbättrar vår värld och människors villkor”. Det saknas inte utmaningar!

Och vi har roligt under tiden!

Välkomna att kontakta oss och välkomna hit!

Ha en trevlig sommar!

Anders Axelsson

Rektor LTH.

PS! Besök gärna vår hemsida för att titta på våra nya fängslande filmer om forskningen på LTH! 

Du hittar filmerna på länken: www.lth.se/forskning/forskningsfilmer/

4 juni 2014

 

Vår nya forskning
Som rektor skriver jag åtskilliga texter och inlägg i olika sammanhang. I alla dessa försöker jag förmedla LTH:s perspektiv. Mycket av det jag skriver är känt av många inom LTH men det kan kanske vara bra att se hur vi i ledningen försöker beskriva LTH. Här kommer en skrift om ”den nya forskningen”. 

Lunds Tekniska Högskola – investerar för framtiden
LTH har en mycket bred verksamhet inom ett brett universitet. Vi har en forskningsbudget på en miljard. Det anmärkningsvärda är att 70 % av detta är externa medel som våra framgångsrika forskare söker i konkurrens med andra universitet. Utmaningen är att med resterande 30% lyckas göra centrala framtidsinvesteringar samtidigt som vi vill skapa en rimlig grundfinansiering.

Lunds universitets Advisory Board uttryckte för några år sedan att Lunds universitet har fått en möjlighet som andra universitet inte ens vågar drömma om. Två världsledande forskningsanläggningar byggs i Lund, ESS och MaxIV. Detta måste vi utnyttja! För att vara konkurrenskraftiga investerar vi nu i forskning som skall blomma om 5-10 år då forskningsanläggningarna är i full gång. Vi är redan engagerade i designen av ESS, vi satsar på en ny professur i materialteknik, vi har ett kompetenscentrum för bearbetning av avancerade material. Vi har sedan länge en internationellt ledande position inom materialområdet när det gäller nanovetenskap. Mycket är på gång. 

Ett särmärke är vår gränsöverskridande forskning. LTH samarbetar mycket med medicinska fakulteten när det gäller biomedicinsk teknik både inom utbildning och forskning. Vi har LTH-forskare som arbetar med cancerforskning, neurovetenskap, stamceller och diabetesforskning för att nämna några av många exempel.

Energiområdet är centralt för LTH och täcker många områden: biologisk konvertering av biomassa kombinerat med bioraffinaderikoncept för att skapa hållbara lösningar för både energi och nya produkter. Sedan många år är LTH ledande inom förbränningsfysik och förbränningsprocesser. Här har man ett gott stöd i den världsledande laserfysik som utvecklats vid fysikinstitutionen.

Det är naturligt att södra Sverige är centrum för livsmedelsforskning i Sverige. Vi ligger just nu i startgroparna för ett stort europeiskt samarbetsprojekt inom ramen för European Institute for Innovation and Technology. 

De stora IT-företagen i Lund och regionen har levt i symbios med LTH redan från starten. Vi har forskningscentra både för mjukvara och hårdvara. Sony Mobiles nerdragning av personal initierade en gemensam satsning på ett forskningsinstitut inom ”cloud computing”. Finansiering sker genom Region Skåne, Sony och Lunds universitet.

Många andra nya satsningar skapar en stor potential för framtiden, t.ex. kollektivtrafikforskningen. Life science-området i regionen är större än det som finns i Stockholm/Uppsala när vi samverkar med våra danska kollegor på andra sidan sundet.

Nya saker kommer att dyka upp. Dessutom är det sannolikt att det händer något osannolikt. Vi har en spännande framtid framför oss.

Anders Axelsson
Rektor, LTH

25 april 2014

 

Filmpremiär på LTH
I onsdags 23 april bjöd vi in till filmpremiär i Kårhusets aula. Drygt 100 premiärbesökare var med på förstahandsvisningen. Filmen bestod av 14 kortfilmer, vardera på max 3.5 min. Dessa beskriver 14 olika forskare och deras presentationer av sina respektive forskningsområden.

Varför har vi gjort dessa filmer?
Att visa upp vår bredd och spets inom forskningen och samtidigt skapa intresse för LTH – kort sagt: synlighet!

När Lunds universitets forskningsutvärdering RQ08 presenterades av utvärderarna inledde de med att säga: ”Lunds universitet är i världsklass – men det är bara ni själva som vet om det”. Det har blivit bättre sen dess men mycket återstår. Det är dock en process som måste fortgå hela tiden. Dessutom ändras allt kontinuerligt.

Vilken är målgruppen?
Eftersom vi har haft hjälp av en mycket professionell filmare så fungerar filmerna för flera målgrupper. Det är potentiella studenter, potentiella forskarstuderande, allmänhet, andra forskare och inte minst vi själva.

Varför använda film?
Svaret får ni när ni är ute på webben. Ofta hamnar man på Youtube där en 3-minuters film ofta ger en bättre och snabbare överblick av ett område än läsning av texter på hemsidorna under en halvtimma.

Varför just dessa 14 filmer/forskare?
Vi får ju ofta frågan: ”Vad är ni bra på? Vilka är era specialiteter?” Vi har därför försökt göra en lista på starka forskningsområden.  Forskningsnämnderna har också försökt formulera styrkeområden. Listorna blir mycket långa! Jag tror inte det beror på vår oförmåga att gallra ut det bästa. Jag tycker istället det bevisar vår stora bredd. Och att det ur bredden växer spets.
Detta innebär att vi har många filmer ogjorda. Jag hoppas därför att denna filmpremiär skall entusiasmera fler att presentera sin forskning på ett säljande sätt.

Det är bra för forskningen!
Det är bra för utbildningen!
Det är bra för rekryteringen!
Det visar på relevansen av vår forskning!

Det är många forskare som har en historia att berätta. Och inte bara historia utan en vision som syftar framåt.

Vår filmare och regissör Peter Nordqvist, uttryckte efteråt att detta var ett av de roligaste jobb han någonsin gjort. Han berättade om den entusiasm som mött honom. Alla forskare har varit mycket positiva och utan problem accepterat Peters textnedskärningar och förändringar.
Jag är dubbelt stolt över det filmerna visar. De visar vår framgångsrika forskning men de visar också på forskarnas positiva attityd. Det smittar av sig på oss åskådare!

Slutligen ett tack till Peter och hans medhjälpare (redigeraren Henrik och konferencier Lotta Thorell som knöt ihop filmerna). Tack också till Lisbeth Wester, vår informationschef, som varit projektledare och Peters speaking partner.

Nu har vi fått bekräftat att det vi skriver i vår strategiska plan inte är floskler. Vi är den breda fakulteten i det breda universitetet. Och ur bredd växer det spets!

Anders Axelsson
Rektor LTH

Se filmen på Youtube här

Se 14 forskningsfilmer här

17 april 2014

LTH syns och samverkar – hemma tar vi påsklov och umgås

Vi pratar mycket om synlighet. Som en del av det stora universitetet är det i regel Lunds universitet som syns och uttalar sig i lokalpressen. Vi i dotterbolagen (fakulteterna) syns mer på det nationella och internationella planet. LTH tar stor plats i många sådana sammanhang. För ett par veckor sedan var vi värdar för en stor europeisk konferens (European Covention ofEngineering Deans) med 80 representanter från 25 länder. I detta nätverk och även det nordiska nätverket NORDTEK har LTH tagit på sig en viktig roll som länk från de tekniska universiteten till de stora forskningsanläggningarna som byggs i Lund. På NORDTEK-konferensen i Stavanger i juni kommer Thomas Olsson från Genombrottet att hålla plenarföreläsningen. Den handlar om LTH:s arbete med pedagogisk utveckling och hur vi arbetar med att premiera goda lärarinsatser (t.ex. pedagogiska akademin).  I förra veckan organiserade LTH (med Lise Jensen i spetsen) ett nationellt samverkansmöte för alla högskolor i Sverige som bedriver högskoleingenjörsutbildning. Vi samverkar alltså mycket aktivt både nationellt och internationellt.
På onsdag 23 april kommer vi att synas på ett nytt sätt. Då har vi filmpremiär för 14 korta filmer om framstående forskning på LTH. Dessa filmer kommer att återfinnas på webben och visa upp några av våra många spännande forskningsområden.

Påskledighet

Rutiner är bra för att organisera verksamheten effektivt men ibland kan rutiner vara påfrestande. Det är ofta avbrotten och möjligheten att göra något annat som tillför mervärde och skapar ny kraft.  På hemmaplan ”samverkar” vi inte utan vi umgås. Jag brukar plåga min närmaste omgivning (gammal som ung) med frågelek-tävlingar- rebusar som handlar om påsk. De låtsas tycka att det är trevligt. Här delar jag med mig för att eventuellt inspirera någon (”dela” – ”gilla?”)

Varför blir en del ägg bruna?
1. hönan röker
X. hönan har bruna fjädrar
2. Man lägger de vita äggen i en lösning av saltet brunsten (mangandioxid) som gör dem bruna.

Varför är en del ägg mycket mindre än andra?
1. hönan skräms så att den släpper ägget snabbare
X. unga hönor lägger små ägg – gamla hönor lägger stora ägg
2. hönorna utfodras med en tillväxthämmare – prostaglandegg

Jag försöker vara aktuell men jag kommer inte att använda vetenskapsnyheten att 6 miljoner gula små nyfödda tuppkycklingar avlivas varje år i Sverige. Det kommer bara att störa påsk friden.

Lös rebusen
7-12-1-4  16-27-19-11

Anders Axelsson
Rektor LTH

 

1 april 2014


LTH – an important partner in the international community

På onsdag och torsdag, 2-3 april, har vi förmånen att få vara värdar för 6th European Convention of Engineering Deans. Vi arrangerar detta tillsammans med de stora europeiska ingenjörsorganisationerna SEFI och CESAER. Vårt tema är ”Engineering in a connected world”

En av de bidragande orsakerna till att vi erbjudits att vara värd för arrangemanget är de stora forskningsanläggningarna som byggs och planeras i Lund. Givetvis hjälper det att vi är aktiva och väl kända i dessa nätverk. Genom att så många av de tekniska universiteten i Europa kommer hit (strax över 80 deltagare) hoppas vi kunna öppna deras ögon för den tillgång som de stora forskningsanläggningarna utgör. Vi ser framför oss många internationella samarbeten. Programmet med detaljer hittar du här.

LTH:s internationella arbete sker på flera plan. Inte minst viktigt är vår närvaro och vår aktivitet i viktiga nätverk. Här följer en lista med de viktigaste:

  • NORDTEK – ett nordiskt nätverk för tekniska högskolor/fakulteter
  • CESAER – ett europeiskt nätverk för teknisk universitet
  • Magalhães – ett nätverk med sydamerikanska universitet
  • SEFI – den stora europeiska ingenjörsorganisationen
  • T.I.M.E. – et världsomspännande nätverk för ett utvalt anta deltagare med ambitionen att skapa dubbelexamina.
  • GE3 – Global 3 – ett nätverk med cirka 30 amerikanska universitet och 30 från övriga världen.

I de tre första nätverken har vi till och med styrelseplatser. Generellt utgör nätverkan basen för bra studentutbyten och för bilaterala avtal. Det är med viss stolthet som jag noterar att vi som fakultet kan ta så stor plats på den internationella scenen. Här är det bra att ha den dubbla identiteten. Lunds universitet finns bland de hundra främsta i världen och står för top-down-kontakterna. LTH gör bottom-up-jobbet i nära samarbete med verksamheterna för att internationalisering inte bara skall bli ett ord i den strategiska planen. De fysiska mötena är en förutsättning för de internationella universiteten.

Så här ser vår inbjudan ut till veckans konferens:

6th European Convention of Engineering Deans  - “Engineering for a Connected World”

In the connected world, we share research facilities! How do we connect?
In the connected world, the education of engineers will be different. How?
In the connected world, new abilities are required for the teachers? Which?
In the connected world, industry and university are closely connected? How?

These and other questions will be discussed in Lund in April 2014. We welcome you to Lund University, which sometimes is described as “the connected university”, as cross-linking research and education is part of our strategy.

In Lund right now, three large research facilities are being planned and established in close connection to the university: the European Spallation Source (ESS), the synchrotron MAX IV and the science village Medicon Village, where the majority of cancer research at Lund university is located.

ESS engages 17 European countries, and the joint investment is the range of 2 billion Euros. It will by far the most versatile neutron source for material research. The Max IV source will be the most brilliant synchrotron light source in the world. It will be  inaugurated in June 2016, but already now you can see the main constructions.

We will offer you a spectacular walk in the large synchrotron ring at MaxIV. We will offer you a walk in the future.

We welcome you to Lund:


  • to see the future
  • to connect with colleagues
  • to discuss the challenges of engineering education
  • to learn how your university can connect to ESS and MaxIV
  • to experience  a lovely town in one of the most dynamic regions
  • to plan for the future


Anders Axelsson
Dean of Faculty of Engineering, Lund University


7 april 2014

LTH syns och samverkar – hemma tar vi påsklov och umgås

Vi pratar mycket om synlighet. Som en del av det stora universitetet är det i regel Lunds universitet som syns och uttalar sig i lokalpressen. Vi i dotterbolagen (fakulteterna) syns mer på det nationella och internationella planet. LTH tar stor plats i många sådana sammanhang. För ett par veckor sedan var vi värdar för en stor europeisk konferens (European Covention ofEngineering Deans) med 80 representanter från 25 länder. I detta nätverk och även det nordiska nätverket NORDTEK har LTH tagit på sig en viktig roll som länk från de tekniska universiteten till de stora forskningsanläggningarna som byggs i Lund. På NORDTEK-konferensen i Stavanger i juni kommer Thomas Olsson från Genombrottet att hålla plenarföreläsningen. Den handlar om LTH:s arbete med pedagogisk utveckling och hur vi arbetar med att premiera goda lärarinsatser (t.ex. pedagogiska akademin).  I förra veckan organiserade LTH (med Lise Jensen i spetsen) ett nationellt samverkansmöte för alla högskolor i Sverige som bedriver högskoleingenjörsutbildning. Vi samverkar alltså mycket aktivt både nationellt och internationellt.
På onsdag 23 april kommer vi att synas på ett nytt sätt. Då har vi filmpremiär för 14 korta filmer om framstående forskning på LTH. Dessa filmer kommer att återfinnas på webben och visa upp några av våra många spännande forskningsområden.

Påskledighet

Rutiner är bra för att organisera verksamheten effektivt men ibland kan rutiner vara påfrestande. Det är ofta avbrotten och möjligheten att göra något annat som tillför mervärde och skapar ny kraft.  På hemmaplan ”samverkar” vi inte utan vi umgås. Jag brukar plåga min närmaste omgivning (gammal som ung) med frågelek-tävlingar- rebusar som handlar om påsk. De låtsas tycka att det är trevligt. Här delar jag med mig för att eventuellt inspirera någon (”dela” – ”gilla?”)

Varför blir en del ägg bruna?
1. hönan röker
X. hönan har bruna fjädrar
2. Man lägger de vita äggen i en lösning av saltet brunsten (mangandioxid) som gör dem bruna.

Varför är en del ägg mycket mindre än andra?
1. hönan skräms så att den släpper ägget snabbare
X. unga hönor lägger små ägg – gamla hönor lägger stora ägg
2. hönorna utfodras med en tillväxthämmare – prostaglandegg

Jag försöker vara aktuell men jag kommer inte att använda vetenskapsnyheten att 6 miljoner gula små nyfödda tuppkycklingar avlivas varje år i Sverige. Det kommer bara att störa påsk friden.

Lös rebusen
7-12-1-4  16-27-19-11

Anders Axelsson
Rektor LTH

 

6 februari 2014

 

Vad skall man ha en policy till?
I början av varje år gör vi en uppföljning av vår strategiska plan. Hur gick det förra året och vad skall vi göra under det kommande året? Då bryter vi ner planen i konkreta åtgärder på kort och lång sikt. En strategisk plan eller en policy är det som pekar ut riktningen. Trots att planen eller policyn inte ger detaljer för vad exakt som skall göras så skapar det en trygghet i organisationen om vad som gäller. När jag pratar om organisationen menar jag både anställda och studenter vid LTH. Vi skall leva upp till samma värdegrund och vi har en värdegrundsförankrad strategisk plan som gäller för alla. För att öka tydligheten har vi vid sidan om den strategiska planen också olika typer av policys. Den senaste är ”Policy för mottagning av nyantagna studenter till Lunds tekniska högskola”. Den beskriver i huvudsak tillämpningen av vår värdegrund i samband med välkomnandet av våra nya studenter.

Det finns flera exempel på hur frånvaron av en policy orsakat stora problem. Många kommer ihåg hur allmänheten upprördes då Strategiska Forskningsstiftelsen bjöd sina anställda på brakfest för några år sedan. Nyligen har politiker i en närbelägen kommun fått skylta i dagspressen på grund av missbruk av allmänna medel. I nästan alla fall som diskuterats har det gällt en osund alkoholkultur. Detta tillsammans med den värdegrundsdiskussion som pågår inom LTH gjorde att vi antog en policy där vi även tar upp alkoholkulturen inom studentvärlden.
 
Det som har diskuterats mest i policyn är en formulering som rör alkoholkonsumtion. Den formuleras på följande sätt: ”Normalt skall aktiviteter, som genomförs vid LTH med anknytning till mottagningen liksom vid andra arrangemang under året, vara alkoholfria”. Detta har tydliggjorts ytterligare för mottagningen: ”Mottagningsdagarna under vecka 0, dagtid som kvällstid, är alkoholfria, fram till och med fredag kl 17”. Vecka 0 är schemalagd som terminstid och förutsätter ett aktivt deltagande i de aktiviteter och den undervisning som anordnas.
Policyn ligger helt i linje med det arbete som sker vid IQ (dotterbolag till Systembolaget) tillsammans med SFS (Sveriges förenade studentkårer). De gör en bred satsning för att minska drickandet bland högskolestudenter. I en nyligen gjord undersökning, på ett riksrepresentativt urval om 1000 högskolestudenter, har de visat följande: (Läs mer här)

  • Drygt 7 av 10 högskolestuderande har upplevt att det finns en förväntan att dricka alkohol inom studentlivet
  • Nästan 6 av 10 har varit på en studentaktivitet där de tycker att det konsumerats för mycket alkohol.
  • Drygt hälften tror att högskolestuderande dricker mer alkohol än personer, i samma ålder, som inte studerar.
  • Mer än var tredje högskolestuderande har avstått från att delta i studentaktiviteter för att de inte tänkt dricka alkohol.
  • IQ och SFS tar detta som utgångspunkt när de nu genomför ett projekt på ett antal högskolor och universitet i Sverige.


För mig är det självklart att betrakta studenter och anställda med samma måttstock både när det gäller generella värdegrundsfrågor och när det gäller alkoholkonsumtion. Vi har ett arbetsmiljöansvar som ser likadant ut för alla grupper som arbetar på universitetet.

Samtidigt har jag en mycket stor respekt för den studentikosa umgängestraditionen bland annat manifesterad i dryckesvisekulturen. Likaså har vi en kulturellt förankrad social umgängestradition som är värd att vårda. Men dessa traditioner måste kunna förenas med bland annat likabehandling, mångfald och en professionell inställning till arbete och studier.


Slutligen är det viktigt att framhäva studenternas stora betydelse för hur mottagningen sker. Det är fantastiskt att mer än 600 äldre studenter ställer upp för att välkomna och introducera drygt 1200 nyantagna studenter. Det är vi stolta över. Det skryter vi med på samma sätt som vi skryter med våra forskare som är fantastiska på att attrahera externa forskningsmedel.
Det forskarna gör betyder mycket för LTH.
Det studenterna gör betyder mycket för LTH.

Anders Axelsson
Rektor LTH


20 januari 2014

Svisch – 2013 passerade och 2014 går nog ännu snabbare

Nu är vi igång igen efter välbehövligt jul och nyårsuppehåll. Tentamensperioden är just över och campus fylls med studenter. Vi är snart uppe i full fart igen. Det lär gå ännu snabbare och tiden blir en ännu knappare resurs – inte minst för mig som går in på mitt sista år som rektor för LTH. Det har föranlett mig att återge en reflektion över den accelererande tiden.

Tiden är relativ och logaritmisk
Tiden är relativ. Det sa ju redan Einstein. Fast han menade att det bara hade betydelse då man närmade sig ljushastigheten.  Men ändå - jag menar att ett år är olika långt beroende på hur gammal man är.
När du var 10 år representerade 1 år 1/10 av ditt liv d.v.s. 10 % av hela livet.
När du är 50 år representerar 1 år 1/50 av ditt liv d.v.s. endast 2% av hela ditt liv.
Ett år är alltså 5 gånger kortare för en 50-åring än för en 10-åring.

Den ”skenbara längden” av ett år är alltså kortare ju äldre du blir. Nu börjar du ana varför du inte hinner med lika mycket som förr. Med ledning av detta kan vi göra följande definition:

Den skenbara längden av ett år är omvänt proportionell mot den verkliga åldern.

Nu gäller det bara att normera funktionen, d.v.s. fastlägga en fixpunkt så att vi kan göra jämförelser. För mig var ett år verkligen ett år när jag var 20 år, vilket jag tar som utgångspunkt för jämförelsen. Det innebär:  

Den skenbara längden av ett år = 20 / åldern.

För en 10-åring är alltså 1 år = 20/10 d.v.s. 2 år.
För en 50-åring är 1 år = 20/50 d.v.s. 0.4 år.
Nu kan vi t.ex. beräkna den ”effektiva åldern” för LTH genom att integrera funktionen från år 1 till 53:

Vi kan alltså fira ett effektivt 80-årsjubileum i år trots att vi firade 50-årsjubileum 2011. Min egen effektiva ålder skall man inte prata om – det är nog bra att 2014 blir mitt sista år som rektor. Tiden är alltså inte bara relativ utan också logaritmisk. För den som inte vill integrera men ändå vill räkna på sin effektiva ålder kan uppskatta den ur följande tabell

Verklig  Effektiv              % av hela livet
 ålder    ålder                (modellen ger 90 års livslängd!?)
10         46                     51%
20         60                     67%
30         68                     76%
40         74                     82%
50         78                     87%
60         82                     91%
70         85                     94%
80         88                     98%
90         90                     100%

Man kan ju tycka att det är bedrövligt att vi alla blivit så gamla. Men glöm inte att vi samlar på oss erfarenheter i en väldig fart. På bara 53 år har LTH samlat på sig 80 års erfarenhet. På detta viset rullar det på tills vi blir 90 år. Då sammanfaller den effektiva åldern med den verkliga åldern. Om detta innebär att vi hunnit ifatt oss själva vet jag inte. Vad som egentligen händer då vi passerar 90 kan jag inte utröna ur denna analys.

I fredags hade vi i ledningsgruppen en strategidag då vi stämde av vår strategiska plan och uppdaterade våra prioriteringar. Trots allt - det är egentligen fantastiskt att vi hunnit göra så mycket. Om detta återkommer jag när vi diskuterat planerna i organisationen.

Eftersom tiden bara rasar iväg är det bäst att jag avslutar denna blogg. Den effektiva längden av detta år är knappt 0.4 år, så det gäller att vi snabbar oss.

Anders Axelsson
Rektor LTH

PS. Tidsanalysen är inspirerad av en artikel från Journal of Irreproducible results. DS

18 december 2013

 

Styrelsemötet fredagen den trettonde
Fredagen 13 december hade LTH:s styrelse sammanträde. Man skulle kanske undvika sådana ”otursdagar”. Det enda som ”strulade” var telefonuppkopplingen med vår ordförande Michael Treschow, som var tvungen att hålla sig hemma på grund av sjukdom. Så småningom löste sig dock problemet hjälpligt.

Det skulle väl i och för sig kunna sägas att utbildningsekonomin också ”strular” men det är ett större problem än en otursdag. I december 2012 beslutade styrelsen att arbeta med ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med den underfinansierade utbildningen (eller överproduktionen om man vill uttrycka det på annat sätt). Styrelsen beslutade då att vi kunde tillåta oss att skapa ett underskott på 60 miljoner under 3 år för att komma i balans. Under 2013 har vi undvikit underskott genom att utnyttja fonderade medel så kallat myndighetskapital.

Styrelsens fördelningsbeslut för 2014 som togs 13 december visar på ett underskott på 27 miljoner. Vårt myndighetskapital är förbrukat och kan inte reducera underskottet längre. Vi har i vårt åtgärdsprogram stoppat flera korta utbildningar. Vi har dessutom lagt ett uppdrag på utbildningsnämnderna att minska med 65 kurser i de avslutande specialiseringarna. Styrelsen menade att detta kan skapa ett utrymme för besparingar redan under 2014. Det togs ett inriktningsbeslut att minska kostnaderna med 10 miljoner fördelat på institutioner och LTH gemensamt. Om vi klarar detta kommer underskottet att minska till 17 miljoner. Vid styrelsemötet diskuterades också olika scenarier för att minska överproduktionen genom att stoppa även ingenjörsprogram enligt det uppdrag som styrelsen gav oss i oktober. Detta utreds och vid styrelsemötet i mars kommer totalbudget för 2014 att beslutas med specifika beslut om besparingsprogrammet.

Det känns aldrig bra när ekonomin begränsar handlingsutrymmet och valmöjligheterna. Just nu har vi inte råd med det smörgåsbord av kurser vi erbjuder utan måste rätta ”munnen efter matsäcken”. Vi skall dock vara medvetna om att LTH totalt har en mycket god ekonomi eftersom forskningen, som dominerar vår verksamhet, är så framgångsrik. Vi får dock inte föra över pengar mellan utbildning och forskning hur som helst.

Jag ser utbildningsekonomin och UK-ämbetets utvärdering av våra utbildningar som möjligheter för positiva förändringar och som avstamp för att förbättra, förnya och skapa utrymme för nysatsningar.

Vi kommer också i fortsättningen att arbeta med alla möjligheter som står till buds för att få en utbildningsekonomi i balans.

Anders Axelsson
Rektor LTH

18 december 2013

 

Julklappar, julhälsning och önskelista
Som jag har beskrivit tidigare har vi en besvärlig utbildningsekonomi vilket gör att det inte känns rätt att ge oss själva några julklappar i år. Samtidigt känns det tråkigt eftersom vi kanske mer än någonsin är värda våra julklappar i år. Det görs storverk och jätteinsatser av många för LTH och det görs det med högsta kvalitet. Imponerande!

I stället tar jag mig friheten att önska julklappar till LTH. Jag har funderat över vad LTH skulle önska sig allra mest. Vi klarar oss nog utan den där råsaftcentrifugen som påstås bli årets julklapp. Istället önskar jag något som passar våra huvuduppgifter enligt vår strategiska plan: utbildning, forskning och samverkan.

Utbildning
Vi vet att LTH:s jultomte inte heter Jan Björklund, vilket gör att det säkerligen inte kommer några nya studieplatser. Det vore annars en utmärkt julklapp.
Vi skulle önska oss att det fanns mycket gott om stipendier så att vi kunde ta emot fler internationella studenter. Jag tror att internationaliseringen av våra universitet kan skapa fysiska möten mellan studenter och forskare av olika nationaliteter. Detta skulle kunna vara universitetsvärldens bidrag till större förståelse mellan olika nationer och folkgrupper. Kort sagt: en väg mot fred i världen. Jag önskar mig därför inte några MOOCs just nu. När det gäller dessa Massive Open Online Courses avvaktar jag kraftfullt.

Forskning
När det gäller forskningen skulle man kunna säga att vi tillverkar våra julklappar på egen hand. Vi ansöker om forskningsmedel i konkurrens med andra lärosäten och belönas rikligen av våra jultomtar dvs forskningsråd, stiftelser, donatorer, EU, företag, etc. Nästan 700 miljoner har vi ”fått” under 2013 på detta sätt. Vi hade nog egentligen hellre velat att utbildningsdepartementstomten kunnat förse oss med en bättre basfinansiering så att vi kunde få mer tid till själva forskningen. Kreativ nyfikenhetsforskning låter sig inte alltid formuleras i ansökningar och inte heller bedömas av vårt konventionella peer-reviewer-system.
Vi skulle nog också vilja förklara för jultomten att det finns annan forskningsinfrastruktur än ESS och Max IV. De får inte bli gökungarna som äter oss ur boet.

Samverkan
När det gäller samverkan med omgivande samhälle finns det mycket att önska sig. En del säger att det finns alltför många tomtar inom innovationssystemet i regionen så att det blir alltför lite kvar till julklappar för den verkliga innovationsprocessen.
För att förstärka industrisamarbetet önskar sig LTH fler adjungerade professorer, fler industridoktorander och fler industrisamarbeten. För att citera en av Nobelpristagarna i år så är det viktigt för ett universitet att arbeta med både ”Application of Science” och ”Applied Science”. Enligt Lunds universitets devis är vi beredda till bådadera. Grunden för en teknisk högskola ligger i att vi kan tillämpa vår teknikvetenskap och då är samverkan viktig.
Jag önskar också att vår framgångssaga Vattenhallen Science Center kan bli en angelägenhet för hela universitetet. Naturvetenskap, teknik och medicin är också kultur och länkar mot verksamheter inom alla fakulteter. Jultomten har redan varit framme med donationer som kan underlätta framtiden för vårt Science Center.

Nu har vi gett jultomten många uppslag till julklappar. Jag slutade dock tro på tomten för ganska många år sedan. Jag befinner mig i den sista fasen av mannens tomteutveckling som normalt indelas i fyra faser:

1. Man tror på tomten
2. Man tror inte på tomten
3. Man är tomten
4. Man ser ut som tomten.

Jag litar alltså inte på tomten utan det mesta beror nog på vad man själv kan åstadkomma. Då känner jag mig egentligen tryggast eftersom det finns en stor samlad kraft, kompetens och vilja inom LTH. Vi kommer att Fortsätta att Förstå, Förklara, Förbättra och Förnya För en Framgångsrik Framtid.

Med detta vill jag tacka alla för era insatser under det gångna året och önska er alla en GOD Jul och ett Gott Nytt År.

Anders Axelsson
Rektor LTH

3 december 2013

 

Examenshögtid och om vad ett universitet skall vara bra för
I fredags hade vi examenshögtid eller rättare sagt examenshögtider. Intresset för att delta är stort vilket gjort att vi har två föreställningar samma dag. Dessutom har vi examenshögtid två gånger per år. Högtidstalare var i år Hans Möller, VD för trettioårsjubilerande Ideon Science Park, som höll ett inspirerande och tänkvärt tal. Dessutom håller kårordförande och någon examinand också tal, vilket alltid blir äkta beskrivningar av egna erfarenheter och därmed ger legitimitet och extra glans åt hela examenshögtiden. Även jag försöker förmedla några tankar i samband med mitt välkomsttal. Följande är att utdrag ur mitt tal till examinanderna.

Ni har nu använt ett antal år för studier på LTH! Är ni nöjda med det ni upplevt under tiden? Har ni lärt er något? Har ni lärt er något annat? Jag menar – har ni hunnit med något annat än att studera? Ibland är det de andra sakerna, vid sidan av studierna som skapar mervärden, upplevelser och minnen. Det är ofta totalupplevelsen som är viktigast. Det är inte bara examensarbetet utan det är resan fram till avslutningen som räknas. Förr i tiden ”låg man i Lund” en viss tid. Man var ”bildad” då man varit här tillräckligt länge - utan att egentligen dyka alldeles för djupt i böckerna. Så är det inte idag! Och definitivt inte på LTH!

Numera kan man ju bilda sig på fler sätt än att gå på högskolan. Hela världens samlade vetande har man ju i fickan i sin mobiltelefon. Genom sociala medier som Facebook kan man diskutera detta vetande med andra. Någon formulerade ”The wisdom of crowds”. Detta innebär att många tillsammans vet mer än enskilda personer.  Nätet skapar dessa crowds.  Wikipedia skulle alltså vara bättre än NE! Dock inte kvalitetsgranskad på samma sätt.

MOOC
Man pratar mycket om MOOCS just nu (Massive Open Online Courses). Det kan vara i storleksordningen 100 000 studenter som registrerar sig på en MOOC. De stora universiteten Harvard, Stanford och MIT har varit tidigt ute med dessa internetkurser. Studenter från hela världen registrerar sig. Dock har man sett att cirka 70 procent av dessa hoppar av efter några veckor. Mindre än 10 procent tar examen. Det finns också undersökningar som visar att 80 procent av de som studerar en MOOC-kurs är akademiker.

Följande reflektioner kan man göra:

  • Studenterna är ute efter kunskapen – de flesta är ointresserade av examen
  • Universitetet har inte ensamrätt på kunskap men vi har (fortfarande) ensamrätt på de examina vi utfärdar
  • Hur ser affärsmodellen ut?
    För studenten är den uppenbar: Spara tid och pengar!
    För universitetet: Varumärke? Rekrytering? Men hur löser vi ekonomin?

Vad skall då universitet vara bra för?
Vi svarar numera med den så kallade kunskapstriangeln: utbildning, forskning och innovation. Utbildning och forskning är tämligen självklart men innovation nämns idag som en framgångsfaktor för ett framgångsrikt universitet. För näringslivet innebär en innovation att den kan omsättas i nytt företagande. För universitetet innebär det att vi utvecklar ny kunskap.

Kunskap är universitetets livskraft och framtid.

  • Att utveckla ny kunskap.
  • Att förmedla kunskap.
  • Att bära kunskap till framtiden

    Det är et detta som utgör ett universitets fundament!

Varför ersätter inte IT-samhället och de sociala medierna universitetet?
Jag tror att de riktiga mötena blir allt viktigare! Vi har märkt tecken på detta när vi renoverar våra hus på campus. Hela tiden ställs det större krav på fler studieplatser och grupprum. Studenter sitter hellre på campus och studerar tillsammans med andra än att sitta ensam hemma uppkopplad mot hela världen. Fortfarande är de fysiska mötena viktigast. Universitetet är en mötesplats!

Summa summarum: Universitetet är en kunskapsbärare och en mötesplats

Till alla examinander vill jag slutligen säga: Välkommen till framtiden. Nu kan du göra precis vad du vill. Kanske studera en MOOC som kommer från LTH?

Gratulerar till er examen! Lycka till med ert yrkesval! Alla dörrar står öppna!

Anders Axelsson
Rektor LTH

11 november 2013

 

Periodisering av Technology Management-utbildningen
– ett beslut som vi helst velat slippa ta.

Vi har idag tagit ett beslut om att periodisera Technology Management(TM)-avslutningen. Samma beslut tas på Ekonomihögskolan, som ger TM som ett Masterprogram tillsammans med LTH. Beslutet har föregåtts av en ordentlig utredning och har kommunicerats med många. Vi har fått en hel del brev och reaktioner redan före vårt beslut. Först vill vi därför tacka för era brev och reaktioner och för den omtanke som många visar om oss och speciellt om TM-utbildningen. Det visar på vilken hög kvalitet våra utbildningar håller. För att ge en bakgrund till beslutet vill vi försöka förklara hela sammanhanget.

Vid flera högskolor och i synnerhet på LTH brottas vi med en underfinansierad utbildning eller som det ibland kallas - överproduktion. Att utbildningsdepartementet just nu också minskar antalet utbildningsplatser generellt gör inte saken lättare. Kort sagt innebär detta att vi inte får ersättning för den utbildning som genomförs på LTH.

Orsakerna till detta är många, bland annat att civilingenjörs – och arkitektutbildningarna har förlängts med ett halvår vilket vi ser effekten av just nu. Vi har tidigare försökt beskriva problembilden och vi hänvisar därför till en blogg som skrevs i november 2012: ”Otack är världens lön” där vi försöker beskriva problemkomplexet.

Bland de åtgärder som LTH:s styrelse har beslutat (i enighet med LU:s och LTH:s ledningar) är att försöka minska antalet utbildningsplatser för de korta utbildningsprogrammen. Om vi ändrar i de långa programmen kommer effekterna att leva kvar i alltför många år. Under detta år har vi därför periodiserat ettårigt Tekniskt basår (som startar igen hösten 2014), tvåårigt Livsmedeltekniskt program, tvååriga Masterprogram och stoppat flera korta fristående kurser.

Periodiseringen av Technology Management (TM) skall alltså ses i skenet av detta. Alla våra utbildningar håller mycket hög kvalitet. Vi brukar säga att vi har Sveriges bästa tekniska basår. Livsmedelsbranschen var mycket bekymrad över att vi periodiserade livsmedelsteknisk utbildningen eftersom den har en viktig funktion för livsmedelsindustrin. Likaså är TM ett fantastiskt bra utbildningsprogram som har introducerat nya angreppssätt och engagerat både studenter och lärare på ett fantastiskt sätt. Vi har försökt samla våra argument i ett bifogat dokument: ”Varför väljer LTH att periodisera Technology Management-utbildningen?”. Under tiden som programmet är periodiserat kommer vi att försöka utveckla programmet så att konceptet också kan komma fler till del.

Slutligen – Beslut av denna typ hade man helst velat undvika, men just nu är vi tvungna att göra det. LTH måste kunna vidareutvecklas och få en hållbar utbildningsekonomi.

Anders Axelsson
Rektor LTH

29 oktober

Universitetskanslersämbetets utvärdering av våra utbildningar

I augusti försökte jag i en blogg beskriva vad som skulle hända på LTH i höst. Jag lyfte fram UKÄ:s utvärdering som extra viktig. Jag vill inte påstå att jag är synsk men min gissning var inte helt fel. Så här skrev jag: ”Trots att vi tycker att vi har högsta kvalitet på våra utbildningar så kommer vi säkerligen att få omdömen som täcker samtliga tre nivåer: mycket hög kvalitet, hög kvalitet och bristande kvalitet. När man ser på andra utbildningar som utvärderats hittills ligger den ungefärliga fördelningen på 25% - 50% - 25%. Oberoende av vilka omdömen vi får kommer utvärderingen att utgöra en utgångspunkt för förändringsarbete”.

Utvärderingaen av våra 21 utbildningsprogram följde den nationella trenden. Tre fick mycket hög kvalitet, tretton hög kvalitet och fem bristande kvalitet. Generellt håller vi alltså en hög klass men vi är givetvis besvikna över att vi också fått omdömet bristande kvalitet för några av våra utbildningar. Vi kommer att analysera resultaten noggrant och försöka genomföra de förändringar som behövs. Som jag nämnde tidigare kommer detta att utgöra en utgångspunkt för en förnyelse.

Utvärderingen bygger nästan helt och hållet på bedömning av examensarbetenas kvalitet (minst fem per utbildningsprogram). De omdömen som ges baseras på hur vi uppnår de tre generella examensmålen: ”Kunskap och förståelse”, ”Färdighet och förmåga” samt ”Värderingsförmåga och förhållningssätt”. Det är därför rimligt att examensarbetenas kvalitet kommer att vara i fokus.

Jag vill tacka för allt det jobb som görs inom utbildningsprogrammen för att åstadkomma en utbildning av hög klass. Att vi lyckas kan vi se på söktryck, genomströmning och examination. Nu skall vi bli ännu bättre!

Anders Axelsson

Rektor LTH

10 oktober

Tredje uppgiften – Vad är det?
I många sammanhang brukar universitets huvuduppgifter formuleras tvåfaldigt: forskning och utbildning. När Lunds universitet inrättades 1666 skapades också LUs symbol och devis:”Ad utrumque parate” – ”Beredd till bådadera”.  LUs symbol med boken och svärdet skulle kunna tolkas som två huvuduppgifter. Boken representerar den bokliga bildningen manifesterad genom utbildning och forskning. Svärdet representerar vårt samspel med omgivande samhälle i vid mening. Detta sker genom att vi ställer vår kunskap till förfogande för samverkan och partnerskap med näringsliv, med myndigheter, med allmänhet, med skolor etc. Det är detta som i dagligt tal brukar kallas för den tredje uppgiften.

Vår tvåfaldiga devis är egentligen trefaldig.
Vår finansiering från staten är dock fortfarande öronmärkt. Vi får två påsar med pengar - en för utbildning och en för forskning. Dessa utgör ersättning för vårt utbildningsuppdrag samt fakultetsmedel för finansiering av en mindre del av vår forskning och forskarutbildning. Vi måste alltså hämta kraft och medel ur dessa båda för att också klara av den s.k. ”tredje uppgiften”. Det bör nämnas att LTH hämtar nästan hälften av sin totala finansiering som externa forskningsmedel som söks i konkurrens.
Det finns många dimensioner som skall täckas in under begreppet ”tredje uppgiften”. Här följer några aktuella exempel.

Kontakt med allmänhet och skolor.

Vi har en skyldighet att sprida kunskap om det vi gör för allmänheten (=skattebetalare) på ett sätt som gör att vi kan ses som en samhällsresurs ur många perspektiv. Kulturnatten för några veckor sedan är ett bra exempel på detta. Engagerade forskare, lärare och studenter vid alla fakulteter på Lunds universitet deltog. Med kunskapståget transporterades både gamla och unga upp till campusområdet där de tre största fakulteterna har sin verksamhet: medicinsk fakultet, naturvetenskaplig fakultet och LTH. Där kunde man till exempel besöka geovetenskap på Geocentrum, laser-show på fysikum, Vattenhallen Science Center, Planetariet och staden Pompeji på Virtual Reality-lab på Designvetenskaper på Ingvar Kamprad Design Centrum etc.


Vi har sedan 2009 haft Vattenhallen som en kontaktyta för både skolor och företag. Vi har årligen nästan 40 000 besökare. Med en donation från Färs och Frosta sparbankstiftelse hoppas vi kunna bredda verksamheten så att flera delar av universitetet kan exponeras förutom LTH och naturvetenskaplig fakultet.

Innovation och näringslivskontakt

Sverige ligger i topp när det gäller att ta fram innovationer men är mycket sämre på att omsätta dessa i företagsamhet. Det finns ett omfattande nätverk av människor och företag som är engagerade i innovationsprocessen. Detta är alltså en annan del av den tredje uppgiften som berör universiteten och som till stora delar är ofinansierad. En viss förändring har dock skett genom att regeringens forskningsproposition döpts om till ”forsknings- och innovationsproposition”. Här finns medel att söka för att förstärka entreprenörskapet i den svenska industrin kopplat till universitet och högskolor. Detta är en framtidsutmaning. Vi har ju redan statistik på att universitet och högskolor är goda innovatörer (eller kanske snarare goda uppfinnare). Avsikten är inte att göra universitetens forskare och lärare till företagare. Istället måst avsikten vara att understödja dem som vill bli entreprenörer i nya företag och att bidra till att omsätta ny kunskap till praktisk verklighet. Det är en tredje uppgift som måste hanteras i samverkan. Här kan kanske de föreslagna högskolestiftelserna som organisationsform spela en roll.



Tredje uppgiften – Finns den? Svaret är JA, men den tar allt större plats och blir allt viktigare. Dags att sortera om bland pengapåsarna?



Anders Axelsson

Rektor LTH

10 september

Varför vi skall ha en vicerektor för samverkan och innovation?
Universitetens och högskolornas samverkan med det omgivande samhället har kommit allt mer i fokus under senare år. På Europanivå diskuterar man i termer av kunskapstriangeln: utbildning, forskning och innovation. I LTH:s strategiska plan har vi formulerat mål, strategier och prioriteringar för vår kärnverksamhet: forskning/forskarutbildning, grundutbildning samt sist men inte minst samverkan och innovation. Inrättandet av en vicerektor som arbetar med denna ”tredje uppgift” skall hjälpa oss att nå våra strategiska mål och göra LTH till viktig samverkanspartner för många verksamheter.

Läs Annika Olssons presentation av sig själv här

30 augusti

 

Nu är vi igång
I måndags (i Lund) och i onsdags (Helsingborg) välkomnade vi cirka 1 300 nya studenter till LTH och Lunds universitet. På samma sätt som förra året har vi haft högt söktryck. Det som skiljer sig från förra året är att det var fler som inte kom till uppropet. Detta gjorde att vi i år, till skillnad från förra året, kunde ta in ett antal reserver. I skrivande stund har vi inte hela bilden klar men vi kommer att hamna på det antal studenter vi har planerat i enlighet med vår åtgärdsplan. Vi skulle egentligen ha velat öka intaget av studenter men det ryms inte inom de ekonomiska ramar som Lunds universitet och utbildningsdepartementet har gett oss. Vi ser en liten ökning av antalet kvinnliga studenter vilket glädjer oss.

Introduktionen av de nya studenterna är noggrant förberedd i samverkan mellan äldre studenter och studievägledning. Vi i LTH:s ledning har regelbundna möten med alla dem som sköter introduktionen. I år har en skrift ”Guide om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling för studenter på LTH” delats ut till alla nya studenter. Den påminner oss om den värdegrund vi har på LTH och på Lunds universitet.

Vi har redan hälsat alla våra nya studenter välkomna men vi vill också på förhand tacka er alla som arbetar för att introduktionen/nollningen skall bli lyckad. Bland dessa hittar vi inte minst äldre studenter och studievägledning men också alla lärare och administrativ personal på institutioner och kansli. Det är vi tillsammans som skapar en välkomnande atmosfär. De nya studenterna är vår framtid.

Anders Axelsson
Rektor LTH 

Annika Mårtensson
Prorektor LTH

26 augusti

Välkommen till LTH:s nya studenter 26 augusti 2013-08-26


Hej!
Jag heter Anders Axelsson och är rektor på LTH.
Välkomna till oss på LTH. Samtidigt är ni välkomna till Lunds universitet och till Lund!

LTH en del av Lunds universitet
Det innebär att dörren är öppen för att ta del av hela universitetets utbud. När jag åker ut i världen så tillhör jag inte bara LTH utan också Lunds universitet. Alla känner till Lunds universitet som rankas bland de hundra främsta i världen.

Lund är en internationell vetenskaps- och utbildningsstad. Lund kommer i framtiden att bli ett europeiskt forskningscentrum eftersom två stora forskningsanläggningar byggs här: ESS och Max IV. Max IV kan ni redan se byggas strax norr om oss. Investeringar på 15-20 miljarder kommer att betyda mycket för LTH, LU, Lund och Sverige!

Max IV invigs 2016 medan ESS är klar 2020. Vi säger ibland att vi bygger ett nytt CERN i Lund.

LTH är en stor arbetsplats där vi jobbar tillsammans

Jag brukar ibland säga att Lunds universitet är som en stor företagskoncern med 7000 anställda och nästan 50 000 studenter. Det är som en mindra stad.

Vi är dotterbolaget LTH, Lunds tekniska högskola, men i vår värld kallas det för en fakultet – en av åtta fakulteter som ingår i universitetet.

Vi är 10 000 som jobbar på LTH – 1500 som anställda forskare, lärare, administratörer och nästan 9000 studenter. Och vi jobbar tillsammans. Vi är beroende av varandra. När det går bra för utbildningen är forskarna stolta och när det går bra för forskningen är lärare och studenter stolta.
När det stora företaget introducerar sina nyanställda så har de ofta så kallad trainee-utbildning och i större projekt organiserar man teambuildingkurser och coachträning. Det sköter normalt personalavdelningen eller HR-funktionen (human relation-funktionen).

Hos oss är det vi alla som tillsammans tar emot er – teknologkåren med nollegeneralen, studievägledningen, lärarna, etc. Vi är alla måna om att ni skall finna er tillrätta och känna att ni kommit rätt. Det är ni som kommer att skapa LTH:s framtid. Ni är viktiga!

Blandade grupper skapar framgång
Vi är olika. Vi har olika bakgrund och vi har olika erfarenheter. Eftersom ni kommer att arbete mycket i mindre grupper kommer detta att skapa mervärde. En så kallad blandad grupp är ofta mer kreativ genom att man kan belysa problem på ett mångsidigt sätt och tänka i nya banor.
Var rädd om mångfalden – den utvecklar oss och skapar kvalitet.

Två flugor i en smäll: akademisk examen och yrkesexamen
Du börjar en utbildning som ger dig två olika dimensioner. Du får dels en akademisk examen dels en yrkesexamen. Den akademiska examen är en Master eller Bachelorexamen enligt den internationella beteckningen. För exempelvis en civilingenjör blir titeln Master of Science in Engineering. Civilingenjör, högskoleingenjör, brandingenjör, arkitekt eller industridesigner är också en yrkesexamen.
Du har alltså två val efter examen: Du kan enkelt fortsätta med en forskarutbildning. Alternativt kan du gå ut i förvärvslivet. Du har en god anställningsbarhet genom att du har en yrkesexamen.

Många nya kontakter

Lärare och forskare:
Universitetet skiljer sig från gymnasiet bland annat genom att vi inte bara sysslar med utbildning utan också med forskning. Många av oss som jobbar här är både lärare och forskare, en del av oss har dessutom jobbat i industrin, flera av oss har själva gått utbildningen på LTH. Det gör att ni kan känna er ganska trygga att lärarna vet vad de pratar om, att utbildningen ligger i forskningsfronten, att den är relevant för ert framtida jobb och att nivån är rätt.
Studievägledning och studieadministration

Vi har speciella studievägledare på LTH. De arbetar mycket professionellt och är mycket insatta i er utbildning. De kommer att följa er i både med- och motgång. Ni träffar dem mycket redan nu under introduktionen.

Andra studenter
Nu under introduktionen kommer ni att träffa äldre studenter som hjälper er tillrätta. Björn och Sofia pratar mer om detta.

Ni kommer att träffa era framtida kollegor och ni kommer att få vänner för livet.

Stor efterfrågan - goda framtidsutsikter
Det är svårt att komma in på teknisk utbildning just nu. Speciellt många vill läsa på LTH – vi har det högsta söktrycket i landet för många utbildningar.

Ni kommer att vara ”anställningsbara”. Det finns många hål att fylla när ni är klara. Inte minst beroende på stora pensionsavgångar. Industrin behöver fler ingenjörer redan nu.
Under några år kommer LTH och studentliv att vara i centrum men glöm inte bort att göra annat. Den här regionen med Lund, Malmö och Köpenhamn och Europa på andra sidan bron erbjuder fantastiska möjligheter.

Slutligen: jag glömde säga att vi  alltid har kul på jobbet! Hoppas ni kommer att ha det också!
Gratulerar till ert val!

Välkomna till LTH!

21 augusti

Välkommen tillbaka efter en fantastisk sommar
Efter en sommar med väder som vi brukar åka utomlands för att få uppleva är många av oss tillbaka på jobbet. Almanackorna börjar fyllas och den dagliga mailskörden ökar långsamt med säkert. Den riktiga pulsen känner vi inte förrän vi har våra studenter på plats. Igår (20 aug) kom 2 000 internationella studenter till Lund. På måndag (26 aug) välkomnar vi LTH-studenterna i Lund och på onsdag (28 aug) välkomnas våra högskoleingenjörer i Helsingborg. Lund ändrar skepnad – det sjuder av liv igen!

Vad händer i höst?

Utbildning
Universitetskanslersämbetets utvärdering av våra utbildningar presenteras i september. Trots att vi tycker att vi har högsta kvalitet på våra utbildningar så kommer vi säkerligen att få omdömen som täcker samtliga tre nivåer: mycket hög kvalitet, hög kvalitet och bristande kvalitet. När man ser på andra utbildningar som utvärderats hittills ligger den ungefärliga fördelningen på 25%-50%-25%. Oberoende av vilka omdömen vi får kommer utvärderingen att utgöra en utgångspunkt för förändringsarbete. Det har redan påbörjats genom att vi ser över våra avslutande specialiseringar och potentiella nya framtida Masterprogram. De omdömen som ges baseras på hur vi uppnår de tre generella examensmålen: ”Kunskap och förståelse”, ”Färdighet och förmåga” samt ”Värderingsförmåga och förhållningssätt”. Utbildningar med bäst omdömen ger ett  ekonomiskt tillskott till universiteten. Det lägsta omdömet resulterar i en ny uppföljning inom ett år varefter UK-ämbetet tar slutlig ställning.

Vårt åtgärdsprogram, som syftar till att minska gapet mellan produktion och uppdrag inom utbildningen, går bättre än förväntat och vi ser på framtiden med tillförsikt.

Forskning
Flera olika forskningssatsningar håller på att etableras: mobilforskningsinstitutet MAPCI, kompetenscentrum för kollektivtrafikforskning K2, kompetenscentrum för Production-Materials-Engineering ProMatEn, Renoveringscentrum förutom de stora satsningarna på ESS, Max IV och Medicon Village. LTH kommer att vara delaktiga i flera så kallade strategiska innovationsområden som initierats av bland andra Vinnova.

Basen för vår forskning utgörs även i framtiden av våra enskilda forskare som lyckas attrahera externa forskningsmedel till sina projekt. Vi är stolta över att vi lyckas med detta varje år och till och med förstärker forskningsfinansieringen.

Samverkan och innovation
Det tredje benet i kunskapstriangeln blir allt viktigare. Därför har vi tillsatt en ny vicerektor för samverkan och innovation från 1 juli i år: Annika Olsson, professor i förpackningslogistik och med en yrkeskarriär i TetraPak bakom sig.

Med dessa axplock från vad som kommer att hända i höst vill jag avsluta med att citera ur den strategiska planen. Vi kommer att ha fullt upp med att ”Förstå, Förklara och Förbättra vår värld och människors villkor”. Det gör vi genom att vi Förändrar och Förnyar med sikte på Framtiden.

Anders Axelsson
Rektor LTH

8 juli

Om akademisk hederlighet
Orsaken till vårt etiska dilemma rör sig i grunden om att vi värnar den akademiska hederligheten inom vetenskapsvärlden. LTH var först med att skapa en policy för akademisk hederlighet. Vi hävdar bestämt att studenter och forskare inte bara har rättigheter utan också skyldigheter. Om detta är vi eniga inom fakulteten.

När det gäller vetenskapsvärlden är det intressant att notera att det finns en grundläggande hederskodex som är fristående från de juridiska lagtexterna. Inte ens prejudikat gäller. I princip alla vetenskapliga tidskrifter utnyttjar oss forskare som peer-reviewers för att granska inskickade potentiella tidskriftspublikationer. Min erfarenhet av detta system är att vi därigenom verkligen värnar om den vetenskapliga kvaliteten och att det som skrivs skall vara rätt, ha nyhetsvärde och vara väl underbyggt.
Vår drivkraft är strävan mot vetenskaplig excellens och mot att vetenskapen utvecklas mot större insikt i de vetenskapliga frågeställningarna. Hela publiceringsprocessen regleras av denna akademiska hederlighet – alltifrån att de vetenskapliga bidragen skickas till tidskriften (submitting), granskning av editor, granskning av peer-reviewers, omarbetning (revision) och slutligen accepterande och tryckning. Varje steg i processen kan följas av författaren. Speciellt yngre forskare följer noggrant processen eftersom antagna artiklar är deras biljett in till forskarvärlden och en bekräftelse på att de är på rätt väg.

LTH återkallar antagningsbeslut

Förra året (2012-06-25) återkallade LTH ett beslut om antagning av en doktorand som angivit oriktiga uppgifter i sin ansökan. Till doktorandanställningen fanns totalt 128 ansökningar från hela världen. Vi konstaterade följande: 1. Uppgifterna i ansökan när det gällde s.k. ”submittade” artiklar var oriktiga 2. Studenten hade aldrig fått någon bekräftelse från tidskrifterna att artiklarna verkligen var ”submittade” för granskning inför en publicering. Därmed var studenten medveten om att de inte var föremål för vetenskaplig granskning. Trots detta användes dessa oriktiga uppgifter med uppsåt att tillskansa sig fördelar gentemot andra sökande. 3. De angivna meriterna var avgörande för urvalet till anställningen som doktorand.

LU återkallar LTH:s beslut om antagning

Nyligen (2013-06-20) återkallade Lunds universitet LTH:s beslut. Återkallandet är mycket olyckligt eftersom LTH har konkret underlag för sin uppfattning bl.a. i form av korrespondens med tidskrifternas editor. LTH:s uppfattning är ordentligt förankrad inom LTH:s ledning och även bland ledningspersoner inom LU:s ledning. Rektor för Lunds universitet har trots detta valt att följa LU:s juristers rekommendation. De anser att begreppet ”submitted” inte har någon legal betydelse och att det saknas en fastslagen definition. Vi har försökt förklara hur vetenskapssamhället fungerar men har inte fått förståelse för detta.

Konsekvenser av beslutet

Den omedelbara konsekvensen av detta myndighetsbeslut är att begreppet ”submitted” inte äger någon giltighet vid Lunds universitet, varför alla publikationer som betecknas med ”submitted” ej kan medräknas som merit. Detta gäller vid alla typer av anställningar. Om detta innebär att antagnings- och anställningsprocedurerna måste förändras är svårt att säga. Våra resurser kommer aldrig att räcka till för att kontrollera alla originalhandlingar. Vi måste förlita oss på den akademiska hederligheten.

LTH respekterar myndighetsbeslut men kommer aldrig att acceptera akademisk ohederlighet. Vetenskaplig hederlighet borde respekteras av juridiken.

Anders Axelsson

Rektor LTH

27 juni

Sommaren 2013 är här
Som vanligt försöker jag rensa mitt skrivbord före semestern. Samtidigt glömmer jag som vanligt bort att jag samtidigt fyller på skrivbordet hos alla dem som redan gått på semester. Veckan före semestern skapar dock också lite utrymme för eftertanke och reflektion.

Reflektion
Det har varit en turbulent tillvaro för företagen omkring oss. Först lämnade AstraZeneca, därefter omvandlades SonyEricsson till SonyMobile fast i mindre skala. Och nu reducerar ST-Ericsson styrkan i Lund. En del analytiker ser det som den normala upp- och nedgången i industrin. För oss på LTH betyder det dock mycket – både för samarbeten och som framtida arbetsplatser. Men ur askan stiger Medicon Village och mobilinstitutet MAPCI och skapar framtidstro.

Under LTH:s första halvår har ledningen förnyats: ny kanslichef, ny ekonomichef och ny vicerektor. Mycket diskussion om vår värdegrund.

Utbildningen går som på räls med mycket högt söktryck. Vi har en bra genomströmning, god examination och studenter som är eftertraktade på arbetsmarknaden.  Ett glädjande trendbrott kan skönjas. I attitydundersökningar visas att naturvetenskap och teknik blir allt intressantare för ungdomar. Bland 80- och 90-talister samt hos Sveriges studenter är ingenjörsyrket mycket populärt. Fortfarande är det stor skillnad mellan män och kvinnor. Vi har alltså utmaningar kvar att arbeta med. Utbildningsbudgeten har varit ansträngd men vi ser ljuset i tunneln. Vi har haft god draghjälp av Region Skåne och Teknikföretagen för att argumentera mot departementet att satsa mer på ingenjörsutbildning. Redan i år får vi nio miljoner extra till utbildningsplatser för ingenjörer.

Nu är det semester
Att ha semester är att slippa att ha ont om tid. Det är då man kanske till och med återtar kontrollen över sin tid. Nu börjar jag längta till sommarhus och mus- och getingjakt. Allt brukar inledas med ett filosofiskt gräsmattiserande med hörselskydd och motorgräsklippare som redskap i stället för I-phone, I-pad och E-mail. Då är jag inte till förfogande – jag tar semester.

Jag önskar alla en trevlig sommar!

Anders Axelsson
Rektor LTH

20 juni

Glad midsommar
Just i år sammanfaller sommarsolståndet med midsommarafton. Det blir extra tid till att ta en extra sill och en extra jordgubbe i år.

Ha en trevlig midsommar!

Anders Axelsson
Rektor LTH

20 juni

”Ända in i kaklet” – tack till våra TLTH-funktionärer
Vid varje halvårsskifte byter TLTH kårledning. Under det gångna läsåret har vi i LTH:s ledning lärt känna TLTH:s ledning ganska väl. Vi träffas ju varje måndag i presidiet. Vi vill tacka för det goda samarbetet med den gamla kårledningen. Samtidigt ser vi fram emot att få arbeta med den nya kårledningen. Denna blogg är tillägnad våra teknologer.

Tommy Söderberg var en av våra fotbollstränare i svenska landslaget i början av 2000-talet. Han myntade begreppet: ”Kämpa ända in i kaklet”. Det är precis vad ni har gjort. Inte minst i denna veckas mediestorm efter en artikel om mobbning bland studenter.

Vi är imponerade över ert sätt att jobba. Ni verkar ha ett mycket effektivt teamarbete. Ni är bra pålästa och vi imponeras alltid av hur snabbt och hur väl ni lyckas sätta er in i alla nya frågeställningar. Er överlämning från gammal till ny ledning verkar vara en väl inarbetad process.
Samarbetet med oss i LTH:s ledning känns naturligt. Vi delar på ansvaret i presidiet och har samma krav på delaktighet, öppenhet, tydlighet och synlighet. Det enda som ni slipper vara med om är att diskutera personalfrågor och ekonomifrågor som inte berör utbildningen. Det är tryggt att veta att ni alltid finns med när vi tar beslut – inte som gisslan utan som delägare till besluten.

Vi kommer att sakna er, speciellt Rasmus, Malin och Omar som är de som vi träffat oftast i presidiet. Björn (ordf) och Erik ( v ordf) tar upp er fallna mantlar.

Tack för ett gott samarbete och tack för era insatser. Ha en trevlig sommar!

Anders Axelsson
Rektor LTH

19 juni

Trust and Hope
Under fyra dagar i anslutning till den gångna helgen anordnade LTH årets NORDTEK-konferens (www.lth.se/nordtek). Det innebar att vi hade 23 tekniska högskolor eller tekniska universitet från de nordiska länderna på plats. NORDTEK är ett mycket gammalt och väletablerat nätverk. Inom nätverket kan vi utbyta erfarenheter både genom benchmarking och genom personliga möten. Denna gång hade vi också bjudit in våra baltiska grannländers tekniska högskolor genom BALTECH-nätverket.

Mötet bestod av studentmöte, kontaktpersonmöte, rektorsmöte, en exkursion till Österlen och äppelmusttillverkning samt en konferens med temat ”Universities and Large Scale Research Facilities”.

Konferensen blev mycket lyckad både innehållsmässigt och organisatoriskt. Ett stort tack till Christina Grossmann och alla på internationella kontoret som ställde upp och ordnade det praktiska. Många var imponerade av den ”svenska talangen” att organisera logistiken på ett smart sätt.

Jag är mycket nöjd med alla föredragshållare vi lyckats engagera från CERN, Paul Scheererinstitutet, E.ON Research Institute i Aachen förutom alla från de nordiska länderna. Orsaken till temat var givetvis ESS och Max IV. Vi gjorde också ett besök på byggnadsplatsen som imponerade på deltagarna.

Det är givetvis svårt att summera alla intressanta föreläsningar i en blogg men några kommentarer tål att återges.

Förre chefen för ESS, Colin Carlile, fick frågan: Kommer Lund att bli ett nytt CERN?. Nej! CERN byggdes för femtio år sedan med ett helt annat syfte. ESS och Max IV har potential att bli en mötesplats för en ännu bredare ”research community”.

CERN togs som exempel på att forskningsanläggningar skapa mervärden man inte räknat med. En del säger lite skämtsamt att PhD har en ny betydelse på CERN numera: ”Post Higgs Depression”. Det är nog inte något problem. På vägen fram till Higgs-partikeln råkade man skapa world wide web.

TRUST
Någon sade: “Nordic countries have a trustful behviour”. De nordiska länderna har ett stort förtroende för varandra. Det finns också ett stort förtroende för Norden på europeisk nivå. Det är en viktig förutsättning för vårt arbete med ESS och Max IV och det skapar en stor potential för framtiden.

HOPE
“Large infrastructure creates hope”. Både ESS och Max IV skapar ett hopp om utveckling i regionen. De kan attrahera goda forskare och studenter. De skapar spännande utmaningar – alltså ett hopp för framtiden.

Här finns mer om konferensen
www.lum.lu.se/om-forskningsinfrastruktur-panordiskttoppmote/
www.lth.se/nyheter-och-press/nyheter/visa-nyhet/article/forskningsinfrastruktur-i-fokus-paa-nordiskt-toppm/

Slutligen är jag särskilt glad för det som uttrycktes av flera deltagare. Konferensen genomsyrades av en välkomnande attityd. ESS och Max IV är inte en enskild angelägenhet för Lunds universitet. Detta blir en ”verkstad” för såväl Sverige och Norden som Europa.

Anders Axelsson
Rektor LTH

18 juni

LTH värnar värdegrunden
Igår publicerades en artikel i tidningen i vilken det framgår att en grupp manliga studenter trakasserat andra studenter. LTH har under hösten 2012 och framförallt under våren 2013 blivit uppmärksammad på att det funnits en grupp manliga studenter som uppträtt på ett störande sätt. Det har inte riktat sig specifikt mot kvinnor utan har varit mer generellt, till exempel i form av glåpord och i en del fall genom uteslutning av andra studenter vid samarbete och fester. LTH:s likabehandlingsansvariga har tagit itu med problemet och prefekter och programansvarig har haft möte med studentgruppen som skapat problemet. Detta ledde till att studenterna fick förståelse för vad de gjort. Gruppen upplöstes därmed mer eller mindre. Händelsen kommer att följas upp när terminen kommer igång till hösten. Om problemet kommer upp igen kommer ärendet sannolikt att gå vidare till disciplinnämnden.

Vi är lite förvånade över att detta, som ligger en tid tillbaka, granskas i tidningen just nu. Generellt tror vi att LTH och LTH:s studenter tål att granskas på många sätt. I detta sammanhang skulle vi främst vilja framhäva studenternas ambitiösa arbete med introduktionen av nya studenter, som förbereds just nu. Alla våra studievägledare och programansvariga är djupt involverade tillsammans med faddrar och studentorganisationen TLTH. Cirka 600 faddrar utbildas på olika sätt för att välkomna de nya studenterna: coachträning, teambuilding, likabehandling, etc.
Vi tror att stämningen bland våra 8 800 studenter fortfarande är god trots denna lilla grupp av studenter med oacceptabelt beteende. Vårt värdegrundsarbete kommer att intensifieras ytterligare av detta – vi kan aldrig acceptera trakasserier vare sig det gäller studenter eller anställda.

För de flesta av oss har tiden som studenter på LTH gett oförglömliga positiva minnen och också gett oss vänner för livet. Vi förstod att det är många som upplevt det så när vi för ett par år sedan anordnade en alumnifest under femtioårsjubileet. Det kom 1 600 alumner för att återuppliva gamla minnen och ha fest under en oförglömlig kväll i Viktoriahallen. Det var fantastiskt! Vi arbetar för att ALLA som går på LTH skall få uppleva studietiden på ett positivt sätt.

Anders Axelsson
Rektor

Annika Mårtensson
Prorektor     

11 juni

Ledningsfrågor: Styrelsemöte och LTH:s förnyade ledning
Mycket händer i slutet av terminen. Projekt skall avrapporteras. Formella beslut skall tas för att de skall kunna effektueras under hösten. För att inte tala om allt det som studenterna måste avrapportera i form av tentamina och projektrapporter. Som pricken över i-et firar vi vår examensdag och slutligen promotionen, då alla nya doktorer promoveras tillsammans med hedersdoktorerna.

Styrelsemötet
Jag brukar likna vårt styrelsemöte vid en examensdag. Det är då vårt arbete skall granskas och godkännas av styrelsen. Vid vårt styrelsemöte i slutet av maj kunde vi konstatera att den ekonomiska kvartalsrapporten följer planen och att prognosen för året ser mycket bra ut. Vid decembermötet 2012 beslutade vi om en åtgärdsplan där vi tog höjd för att under en tvåårsperiod acceptera ett underskott i utbildningen. Orsaken till detta är mångfaldig, bland annat förlängningen av civilingenjörsutbildningen (se bloggen nov 2012). I prognosen för året kommer vi med stor sannolikhet att klara ett nollresultat inom utbildningen istället för ett underskott. Med tillfälligt stoppade korta utbildningar och med ett förväntat tillskott på minst nio miljoner från regeringen redan detta år kommer vi att kunna ha ett oförändrat intag till våra långa programutbildningar. Vi vet att institutionerna och lärarna sliter hårt för att klara en knapp tilldelning av medel.

Det togs också ett inriktningsbeslut att skapa en ny institution för Biomedicinsk teknik (Biomedical Engineering = BME) vid LTH. Samtidigt kommer institutionen för elektrisk mätteknik och automation att upphöra men återuppstår delvis i ny tappning i den nya institutionen. Det är egentligen inte något revolutionerande. Det finns långt över etthundra BME-institutioner i USA. Medicinsk teknik är också ett profilområde för LTH och på detta sätt skapas en kraftsamling och synlighet för området. Det slutliga beslutet tas i oktober efter att de fackliga representanterna har fått granska förändringen.  
 
Slutligen diskuterades hur nyrekryteringen av personal sker och hur detta påverkar personalsammansättningen. Speciellt belystes det internationella perspektivet och jämlikhetsperspektivet. Styrelsen kommer att följa utvecklingen kontinuerligt.

Rektors rapport till styrelsen finns här

Förändringar i LTH:s ledning
Under våren har vår nye kanslichef Fredrik Palmqvist kommit på plats. Samtidigt har Susanne Håkansson axlat manteln som ny ekonomichef. Vi är både trygga och entusiastiska med dessa förändringar. Vi känner oss extra trygga eftersom vår tidigare kanslichef PG Nilsson finns med i bakgrunden som stöd när det behövs.

Vid halvårsskiftet sker ytterligare en del förändringar i LTH:s ledning. Vår vicerektor Ulla Holst går i pension, vilket har gjort att vi omfördelar en del arbetsuppgifter i ledningen. Ny vicerektor blir Annika Olsson med uppdrag att svara för samverkan och innovation.  Forskarutbildningsfrågor kommer att handläggas av vår prorektor Annika Mårtensson. Det känns logiskt eftersom både FoU- och GU-frågor behandlas i LU:s centrala utbildningsnämnd, där Annika Mårtensson är LTH:s representant. Våra forskningsdekaner och studierektorer för forskarutbildning kommer att ta ett ökat ansvar för forskningsinfrastruktur respektive forskarutbildning. Forskningsfrågor svarar Anders och Annika M för tillsammans med forskningsdekanerna. Där har vi också god hjälp av våra forskningsnämnder för strategiska överväganden.

Vi saknar givetvis dem som slutar men det är alltid nyttigt att skifta verksamhetsområden och försöka se alternativa lösningar på gamla problem. Tack Ulla och välkommen Annika!

Anders Axelsson
Rektor LTH

28 maj

Till LTH:s studenter – ni är fantastiska!
Nu är terminen slut och endast tentor och examensutställningar återstår. Sedan väntar sommaren med upplevelser och uppladdning inför en ny termin.

Jag har vid några tillfällen uttryckt att ni är ”för duktiga” eftersom ni klarar allt fler tentor på kortare tid och sannolikt kommer att ta examen snabbare än man gjorde förr. Detta har hjälpt till att skapa ”överproduktion”, vilket innebär att vi producerar för många poäng i förhållande till det vi fåt betalt för. Det är ju ett klassiskt ”I-landsproblem”. Att budgetsystem och utbildningsdepartement inte förstår hur utbildning fungerar i praktiken är ju inte ert fel.

Det är inte bara studierna som ni klarar bra. Ni orkar med att göra ”annat” också. Det är sådant som man inte inkasserar extra högskolepoäng för men som tillför en själv andra värden och insikter. Här kommer några exempel.

  • I lördags var jag med vid invigningen av en utställning av kolonistugor i Landskrona. Det är arkitektstudenter som gjort modeller av Friggebodar inom ramen för en projektkurs på Arkitektutbildningen. I samband med Landskronas 600-årsjubileum har man lyckats få ett antal företag att sponsra byggandet av tio stycken av dessa modeller i fullstor skala. Fantastiska skapelser! De kommer att finnas på Citadellet i Landskrona hela sommaren. Väl värt ett besök!

  • Teknologen Mohammad Tahai tillsammans med fyra andra studenter har under våren startat projektet ”Skapa din framtid” . De har besökt åttondeklasser i Malmös grundskolor för att berätta hur det är att läsa på LTH. Med stor entusiasm har de visat på att det är möjligt för alla att skapa en framtid på en teknisk högskola. Se filmen från ett av besöken i våras.

    Många teknologer går SI-utbildning (Supplemental Instruction). De lär sig att arbeta som coacher eller SI-mentorer. Med denna utbildning hjälper SI-mentorerna de nya studenterna att klara inledande ”svåra kurser”. Det underlättar övergången från gymnasiestudier till högskolestudier.  Se mer på  http://www.si-mentor.lth.se.

    Cirka åttio studenter turas om att arbeta som instruktörer i Vattenhallen vid skolbesök. De fungerar samtidigt som goda förebilder och kan också berätta för skolungdomar hur det är att studera på högskolan.

    Ett annat storartat projekt genomförs av Datasektionens teknologer: Den ROSA MARSCHEN till förmån för Bröstcancerfonden. Att både Datasektionen och Bröstcancerfonden associeras till den rosa färgen är en händelse som ser ut som en tanke! Den 5 oktober kommer den fem kilometer långa marschen att gå av stapeln i de centrala delarna av Lund. Anmälningsavgifterna kommer oavkortat att gå till Bröstcancerfonden. Ett strålande initiativ! Jag börjar omgående träna för denna marsch!

Genom att ni också engagerar er i annat än i de dagliga studierna utvecklar ni er själva. Ni bidrar också till det som vi lite odefinierat kallar för ”den tredje uppgiften”, dvs verksamheter där vi samverkar med omgivande samhälle. Jag är imponerad och stolt över att ni klarar detta.
Nu hoppas jag att även tentorna går bra! Ha en trevlig sommar!

Anders Axelsson
Rektor LTH

PS. Denna och nästa vecka har arkitektstudenterna och industridesignstudenterna sina elevutställningar i Arkitektskolans utställningshall. DS

8 maj

 

Välkommen till årets examenshögtid 8 maj 2013
När vi samlas här i universitetsaulan känns det traditionsfyllt. LTH är visserligen bara drygt 50 år men universitetet närmar sig 350 år. Vår roll i samhället har alltid varit att vara kunskapsbärare, kunskapsutvecklare och kunskapsförmedlare. Ibland kan man bli lite förvånad över att mycket är sig så likt fortfarande. Vi samlas till föreläsningar, vi tenterar i skivsalar, våra tentamina är ofta fortfarande i pappersform. Det gäller att ha en vässad penna – precis som för 100 år sedan.

Men – det händer mycket i universitetsvärlden eller i varje fall kommer det att hända. Någon försökte beskriva vår tid med ett enda ord och det blev: ”FORTARE”. De studenter som börjar till hösten skiljer sig mycket från er. De har andra erfarenheter, andra kontaktytor, andra värderingar, andra intressen, lyssnar på annan musik, läser andra böcker – nej de läser nog inte – de lyssnar på böcker.

De har redan nu ett alternativ, s.k. MOOC:s, Massive Open Online Courses. De stora universiteten Stanford, Harvard, MIT med flera har börjat erbjuda gratis on-line-kurser. Jag tror att vi snart ser kurspaket som ger en accepterad akademisk examen – utan att ens sätta sin fot i en universitetsbyggnad.

Det går snabbt – en kursplattform hade I augusti 2012 19 universitet anslutna med 1 miljon studenter från hela världen. I januari i år hade de 2.3 miljoner registrerade studenter. 70000 nya studenter per vecka – där kan man tala om lyckad rekrytering!

Nätbaserade distansstudier står idag för drygt tio procent av Sveriges högskoleutbildning.
Problemet med nätkurser är att det är lätt att trycka på pausknappen och ta en macka. När man kommer tillbaka så har man fått mail och sedan lockar något annat på nätet. Någon visade att den första delen av en onlinekurs är tio gånger mer sedd än den sista delen. Det finns också en övertro på att den kunskap som flyter omkring i den digitala världen också rinner in i våra hjärnor bara vi sätter oss framför datorn.

Man kommer dock inte ifrån att det är ett nytt sätt att förmedla kunskap på. Det är enkelt, det är flexibelt, man rör sig in och ut till olika siter, pedagogiken kan ibland vara överlägsen den vi kan prestera i en undervisningssal. Man kan alltid hitta den färskaste informationen på nätet. Och det är viktigt! Kunskaper som ni har med er är kanske inaktuella innan ni ens hunnit börja betala av era studielån. Det ställer krav på oss som universitet: En arbetsmarknad som hela tiden förändras ställer också krav på oss:

  • Vi måste erbjuda generella kunskaper och kompetenser som inte är inaktuella när ni tar examen
  • Vi måste vara beredda till återutbildning eller kompetensutveckling (Long Life Learning)
  • Vi kan utnyttja kurser som erbjuds på nätet för vårt eget lärande
  • Vi kan lära av andra. Man pratar om ”Open Innovation” men lika viktigt är ”Open Learning”. Silicon Valley-ikonen Bill Joy sade: “There are always more smart people outside your company than within it”. Nätet öppnar hela världen för oss!

Det finns dock en viktig skillnad. På nätet får man inte uppleva en examenshögtid. Vi är mycket stolta över vad ni åstadkommit. Vi som är lärare är mycket tacksamma över att vi har fått lära känna er – på riktigt och inte bara på nätet! Det är vi tillsammans som gör LTH till den främsta tekniska högskolan i Sverige.

Gratulerar till er examen, lycka till med ert yrkesval och välkomna till examenshögtiden.

Anders Axelsson
Rektor LTH

6 maj

 

Äntligen - Nu är våren här!
Vi vädrar morgonluft! I en tilläggsbudget får Lunds universitet 9.5 milj avsedda för ingenjörs- och sjuksköterskeutbildningar. Med detta tillskott i år och nästa år kommer vi att kunna balansera vår överproduktion i utbildningen bättre. Vi kommer visserligen inte upp i de nivåer som våra kollegor i storstäderna har. Vår region ligger tyvärr alltför långt från Stockholm.

Vi förbereder nu det kommande styrelsemötet där vi kommer att fortsätta diskutera åtgärdsprogram, värdegrundsfrågor och strategiska ställningstaganden.

I juni kommer LTH att vara värd för årets NORDTEK - konferens. Vi har valt att arbeta med temat ”Universitet och stora forskningsanläggningar”. ESS och MaxIV kommer att vara i centrum men vi har många representanter inbjudna från motsvarande anläggningar i Europa. Vi har gäster från alla tekniska högskolor/tekniska fakulteter i Norden, 23 st totalt. Dessutom kommer representanter från de tekniska högskolorna i Baltikum. Exempelvis kommer vi att diskutera hur vi skall samverka för att utnyttja ESS och MaxIV så bra som möjligt både när det gäller utbildning och forskning.

Symbolen för våren i Lund är siste april. Denna dag är något speciellt i Lund. Magnolian på universitetsplatsen som nästan blommar, en allmänt upprymd stämning i staden och så sist men inte minst spex. Extra kul är att se Uarda-spexet. Årets spex visade hur spexskatten kan förnyas och lyftas till nya höjder. När ensemblen använde Queens-klassikern Bohemian Rhapsody som förlaga för ett fantastiskt nummer var det som om Freddie Mercury hade stigit fram ur en av sarkofagerna. Vi som var där försökt med ”en gång till”. Jag förstår att det är problem att repetera en nio minuter lång konsert inom ramen för ett spex. Vi får leva på minnet istället! Vilka musiker! Vilka sångare! Vilken kreativitet!

Dessa vårhändelser gör att man får ny kraft och att vi ser framåt med tillförsikt!

Anders Axelsson
Rektor LTH

12 april

LTH och Lunds universitet – imponerande spets och bredd
I vår strategiska plan säger vi att ”ur bredd växer spets”. På engelska brukar jag presentera oss som ”a comprehensive faculty within a comprehensive university”. Den senaste nationella universitetsrankingen Urank visar att vi lever upp till båda deviserna.

Ranking kan ifrågasättas eftersom resultaten som erhålls beror mycket på vilka parametrar som används och hur dessa värderas. Oavsett detta så tilldrar sig Urank en hel del uppmärksamhet och vi som hamnar högst är stolta över det.
Urank premierar branschuniversitet till skillnad från de internationella rankinglistorna där de breda universiteten ofta rankas högt speciellt om de haft några Nobelpristagare i sina led. Lunds universitet hamnar i regel som top 100 på de internationella listorna.

I Uranks totalranking belägger alltså branschuniversiteten de främsta platserna och Lunds universitet hamnar som vanligt på sjunde plats bland 29 högskolor. Sedan några år rankas även speciella studieområden och enskilda utbildningsprogram. Inom teknik (LTH) och naturvetenskap hamnar vi på andra plats. LTH, KTH och CTH brukar turas om som de tre främsta tekniska högskolorna. Anmärkningsvärt är att Lunds universitet hamnar på första plats inom medicin. LU hamnar också som tvåa i juridik, hum/sam och vård. Även ekonomi hamnar högt.

Slutsatsen är att vi har en stor bredd och ligger bland de främsta inom många områden. Jag tror att det är något som är värt att vårda. Om vi samarbetat över institutions- och fakultetsgränser kan vi nå ännu högre. Samtidigt måste vi vårda de enskilda delarna. Jag har sagt det förr och säger det igen: Unity is our strength. Diversity is our wealth.

Anders Axelsson
Rektor LTH

11 april

VÄRDEGRUND

Vi har under början av detta år diskuterat VÄRDEGRUND. Vad menar vi med det?
I vår strategiska plan presenteras vår VÄRDEGRUND på följande sätt:

  • I ENLIGHET MED LUNDS UNIVERSITETS värdegrund värnar vi om skyddet av mänsklig värdighet och frihet, människors lika värde och mänskliga rättigheter.
  • MÅNGFALD, JÄMSTÄLLDHET och likabehandling bland anställda och studenter bidrar till arbetsglädje och hög kvalitet i verksamheten.
  • VÅR ORGANISATION präglas av en kontinuerlig utveckling för en god arbetsmiljö där alla anställda och studenter ska ha de bästa förutsättningar att utvecklas.
  • ALLA MÖTEN MELLAN ANSTÄLLDA och studenter liksom alla kontakter med omvärlden ska präglas av respekt och hederlighet.
  • VÅR VERKSAMHET ska präglas av öppenhet, internationell samverkan och ett kritiskt förhållningssätt som bidrar till en demokratisk och hållbar samhällsutveckling.
    För några veckor sedan hade vi övernattningsmöten både med våra prefekter och med vår styrelse. Vi gav dem följande frågor att diskutera i relation till vår startegiska plans formulering av vår VÄRDEGRUND.

Diskussionsfrågor

  1. Hur påverkar värdegrunden våra fyra huvuduppgifter? (Forskning, Forskarutbildning, Grundutbildning, Samverkan)
  2. Hur påverkar värdegrunden vårt val av internationella samarbetspartners?
    Kan vi eller bör vi arbeta med alla länder?
  3. Hur påverkar värdegrunden introduktionen av nya studenter och nyanställda?

Den senaste veckans händelser när det gäller skymfande sånger föranleder oss att diskutera speciellt den tredje frågan än mer ingående.

Anders Axelsson
Rektor LTH

 

11 april

En sångbok används för ALLSÅNG – sånger som gillas av ALLA!
Mångfald, jämställdhet och likabehandling bland anställda och studenter bidrar till arbetsglädje och hög kvalitet i verksamheten. Detta är en ledstjärna för oss och står inskriven i LTH:s strategiska plan. Under flera år har vi därför arbetat med dessa frågor i samverkan med teknologer och anställda. Tillsammans med teknologkåren har det arbetats fram riktlinjer för introduktion av nya studenter vid LTH, där frågor som rör likabehandling och jämställdhet varit centrala. Det görs insatser kontinuerligt för att uppmärksamma studenterna på dessa frågor. Exempelvis arrangerades i höstas ett seminarium för studenterna kring värdegrunder och attityder. För att förstärka detta arbete har LTH tagit fram en handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald. Vi arbetar också med värdegrundsfrågor både vid LTH och vid Lunds universitet.

Därför tar vi självklart bestämt avstånd från de kvinnoförnedrande studentsånger som hittats i sångböcker och nu florerar i media.
 

Anders Axelsson
rektor LTH
anders.axelsson@rektor.lth.se

Annika Mårtensson
prorektor LTH
annika.martensson@rektor.lth.se

5 april

Kanslichef – en nyckelperson på LTH
Denna veckan fick vi en ny kanslichef på LTH. Det är Fredrik Palmqvist, som själv är gammal LTH-are och kommer från Sony Mobile. Under introduktionsprogrammet kommer de flesta av oss att träffa Fredrik. Jag är övertygad om att det blir trevliga träffar! Välkommen Fredrik!

Man måste acceptera att tiden bara går åt ett håll och att det finns något som kallas pensionsålder – själv stretar jag emot, men det är ett fåfängt motstånd. PG, vår tidigare kanslichef, går däremot i pension.

Det är inte många som känner Per Göran Nilsson men alla känner PG. Han har nästan blivit ett begrepp synonymt med LTH. Han har ”avverkat” flera rektorer och jag har fått förmånen att jobba ihop med honom under flera år. Det har varit lärorikt och jobbigt men mycket roligt. PG sprider glädje omkring sig – snabb till skratt och har alltid en tidigare händelse eller historia att jämföra med. Han har alltid varit en klippa i kniviga situationer – inte så att vi nödvändigtvis har haft samma åsikter i allt, men med tiden har vi blivit allt mer samkörda. Om det beror på PG eller på mig vet jag inte men PG vet hur vi rektorer fungerar. Tids nog blir vi resonabla och gör som kanslichefen vill. Eller är det tvärtom?

Ett särmärke för PG är att han aldrig arbetar för att skapa egna personliga fördelar utan alltid sätter resultatet främst – han har arbetat för LTH, för institutionerna, för kansliet, för oss. 
Som väl är släpper inte PG taget ännu utan kommer att stötta den nye kanslichefen med råd och dåd när han behöver. Samtidigt kommer PG att vara rådgivare åt LU:s rektor. Så något pensionärsliv är det inte tal om ännu på en tid. Kanske finns det lite mer utrymme för andra intressen.

Fredagen 5 april avtackar vi PG och vi är många som vill tacka honom!

Tack PG!

Anders Axelsson
Rektor LTH

28 mars

Rapport från styrelsemöte 22 mars 

I förra veckan hade vi styrelsemöte under två dagar. Någon gång under året förlänger vi styrelsemötet för att få tid att diskutera strategier och följa upp vår strategiska plan. Denna gång presenterades Campusplanen för Lunds universitet. En omvärldsanalys och media analys presenterades. Vi diskuterade vår värdegrund och vad den innebär för våra ställningstaganden när det gäller t.ex. internationalisering. Vi hade också en inledande diskussion om hur vi skall förhålla oss till nya Masterprogram som vi skulle kunna introducera om några år. 

En viktig punkt på styrelsemötet var uppföljningen av det åtgärdsprogram som beslutades i styrelsen 14 december med anledning av vår överproduktion eller, annorlunda uttryckt, vår underfinansierade utbildning. Vår kostym måste krympas, utbildningens kostnader måste minskas. Allt detta har vi rapporterat tidigare i tidigare bloggar och vid styrelse- och nämndsmöten.

Här följer en sammanställning av genomförda och planerade åtgärder:

- Skrivelse till  utbildningsdepartementet
Pia Kinhult, regionchef Region Skåne, har skickat en skrivelse tillsammans med Teknikföretagen till utbildningsdepartementet där det påpekas att regionen är förfördelad i jämförelse med de andra storstadsregionerna. Skrivelsen har kommenterats i en Interpellationsdebatt i riksdagen med Jan Björklund som svarande. LUs rektor och LTH:s rektor kommer att följa upp skrivelsen med ett besök på departementet.

- Livsmedelsteknisk utbildning
Rektorsbeslutet med stöd av SLTH att stoppa antagningen till tvåårig livsmedelsteknisk utbildning höstterminen 2013 har kritiserats i press och av flera parter bl. a livsmedelsbranschens organisationer. Vårt mål är att försöka använda engagemanget för utbildningarna till att påverka rätt instanser. LTH bjöd in de klagande till ett möte 7 mars som blev ett mycket bra och konstruktivt möte där livsmedelsbranschen lovade att hjälpa oss med att påverka politiken.
Olika lösningar diskuterades också, t.ex. yrkeshögskoleutbildning som ett alternativ.

-Tekniskt basår
Även beslutet att stoppa antagningen till tekniskt basår höstterminen har kritiserats av många. Vi har fört diskussioner med kommunerna i Helsingborg och Hässleholm om deras möjligheter att ta hand om ungdomar som vill komma in på ingenjörsutbildningar kanske med hjälp av sina komvux-verksamheter. Vi för diskussioner med andra lärosäten för att jämföra problemställningen, bl.a. Malmö högskola och KTH.

-Minskning av antalet kurser inom utbildningsprogrammen
Varje utbildningsnämnd inventerar sina kursprogram för att minska omfånget av programmen. Vi har inte råd att ha kvar ett utbud av små kurser i den omfattning som vi haft.

- Reducering av antalet fristående kurser
Detta gjordes redan under 2012 vilket och kommer att påverka antalet HST under 2013.

-Samarbete med Region Skåne
Vi har inlett ett samarbete med Region Skåne för att hjälpa varandra med underlag till prognoser och utbildningsplaner.

-Vattenhallen som en del av LUKOM (Lunds universitets kultur- och museiverksamhet)
Vi för diskussioner med ledningen för Lunds universitet att ta över huvudmannaskapet för Vattenhallen. I så fall kommer denna att likställas med Botaniska trädgården, Historiska museet och Skissernas museum som delar av universitetets externa verksamhet. Frågan har mottagits positivt av LU:s rektor och i Rektors ledningsråd.

Vi försöker hålla alla informerade om vad som händer både internt och externt för att åstadkomma minsta möjliga skada samtidigt som vi vill bibehålla och utveckla vår goda utbildningskvalitet.

Till denna rapport vill jag tillägga: En Glad Påsk

Anders Axelsson
Rektor LTH

 

19 februari

Det är svårt med marknadsföring
Marknadsföring har blivit en naturlig del av vår vardag. Det är förståeligt i ett samhälle som baseras på den fria marknadens efterfrågan. Det som gör det svårt är när statliga myndigheter eller statliga bolag anammar den fria marknadens spelregler. Den största delen av verksamheten inom myndigheter och statliga bolag är ju trots allt skattefinansierad. Då bör man verkligen ställa sig frågan: Varför skall vi marknadsföra oss?

Akademiska Hus gick för en tid sedan ut med en pressrelease där man presenterade ”sin” satsning på avancerad förbränningsmotorforskning. Det var inte utan att vi höjde på ögonbrynen. Satsningen betalas i realiteten av LTH/Lunds universitet i forma av engångsinbetalningar och/eller en förhöjd hyra. Investeringen har föregåtts av strategiska diskussioner under mycket lång tid. En så stor satsning äter ju upp en del av det strategiska utrymmet för andra satsningar. Akademiska Hus är fastighetsägaren som renoverar sina fastigheter och ibland gör nybyggnationer på uppdrag av hyresgästen (LTH/Lunds universitet). Vi gör alltså detta tillsammans. PEAB har ännu inte meddelat att man satsar på synkrotronljusforskning när man bygger Max IV. PEAB är ju mer konkurrensutsatt än Akademiska Hus, som har sin givna kundkrets i form av statliga myndigheter.

När LTH marknadsför sig handlar det om att skapa synlighet och tillgänglighet för det omgivande samhället. Vi skall vara en resurs som kunskapsbärare och kunskapsförmedlare. Vi uttrycker detta i den strategiska planen som att vi skall förstå, förklara och förbättra vår värld och människans villkor. För att säkra rekryteringen har vi satsat mycket på att informera om naturvetenskap och teknik. Vattenhallen Science Center är ett exempel på det. Vi har varit mycket lyckosamma i denna satsning som bland annat visas av att vi har det högsta söktrycket av alla landets tekniska högskolor. För att attrahera forskningsmedel försöker vi synliggöra vår framgångsrika forskning men också genom att påverka anslagsgivarna med relevant information. Detta är den svåraste uppgiften eftersom besluten i regel tas i Stockholm.

Avståndet får inte leda till desperation. Något av detta kan vi ana när vi just nu ser att vår nordligaste tekniska högskola annonserar efter studenter på annonspelare och busskurer i Lund. Det är en paradox eftersom vi på LTH har det högsta söktrycket i landet och tvingas säga nej till mycket duktiga studenter. Samtidigt presterar våra studenter mer än vad vi förväntat oss, vilket lett till en underfinansierad utbildning. Vi måste därför minska på antagningen till LTH. Den stora andelen av civilingenjörer (cirka 80 %) utbildas på fyra lärosäten: KTH (29 %), LTH (18 %), Chalmers (18 %) och Linköping (14 %). Resten 20 % är fördelade på övriga lärosäten). Vår norrländska kollega står för 6 %.

Hur man använder marknadsföringsmedel bestämmer det egna lärosätet över vare sig det är annonskampanjer eller verksamhet i Science Centers. I vilket fall som helst skall vi kunna se skattebetalarna i ögonen och säga att vi använder våra resurser förnuftigt och till allmänhetens tjänst.

På LTH är vi stolta över att vi hävdar oss så väl i medieanalyser och i synlighets- och anseendeundersökningar. Problemet med Stockholmsfokuseringen delar vi med vår norrländska kollega. Konkurrensen är hård. För oss i Lund är det faktiskt närmare att åka till Milano än att åka till högskolan i nordligaste Sverige. Medelhav eller isbit?

Anders Axelsson
Rektor LTH

7 januari

God fortsättning på det nya året 2013!
Välkommen tillbaka efter en välförtjänt ledighet. Med julafton på en måndag blev ledigheten extra lång men julledigheten 2013 kommer faktiskt att kunna vara ännu längre. Men innan dess kommer vi att hinna göra och uppleva mycket.

Vad hände 2012?
Stefan Löfven bytte ut Håkan Juholt, Estelle kom till världen, Putin och Obama  blev presidenter  igen. FOI och Sudiaffären, Loreen, tragedin i Syrien, OS och fotbolls-EM, Zlatan, Klimatkonferens i Qatar, Higgspartikeln. Ekonomin i Grekland m fl länder, Mo Yan, Hörlurar blev årets julklapp. Det var 2012 på några rader.

Vad kommer att hända 2013?
Så här dags nästa år kan vi summer året på några rader igen. Under året kommer vi att brottas med vår utbildningsekonomi. Vi kommer verka på många spelplaner – inte bara på hemmaplan. Det finns redan många som stödjer oss aktivt som t.ex. Region Skåne och Teknikföretagen. Forskningen har varit framgångsrik och vi har anledning att vara förväntansfulla även för framtiden. Ett nytt kompetenscentrum för kollektivtrafikforskning etableras just nu i Lund. Medicon Village kommer att betyda mycket för oss. Det diskuteras och planeras för flera olika forskningsinstitut. Ett mobilkommunikationsinstitut diskuteras tillsammans med bl a Sony Mobile. Ett Drug Delivery-institut tillsammans med de stora Köpenhamnsuniversiteten har diskuterats i nästan två år och ett slutligt förslag kommer att presenteras under första halvåret. Samarbetet med SP kan ge intressanta nya förutsättningar för ett nytt gemensamt forskningsinstitut. Alla dessa initiativ bygger på vårspetskompetens inom en stor bredd.

Det kändes befriande när den ymniga mailskörden bedarrade under juluppehållet. Nu börjar vi jobba ikapp och snart fylls våra mail-boxar igen. Jag vill därför vädja till alla att anamma vår E-mail-policy, som följer här nedan. Med dessa 14 rekommendationer kan jobbet och livet bli mycket enklare för oss alla.

Anders Axelsson
Rektor LTH

E-post policy på LTH

E-brev har skapat ett fantastiskt sätt att kommunicera men de kan bli en plåga och förhindra att viktigt arbete utförs. Genom att använda vett och etikett på nätet skapar vi en bra mail-kultur.
”Gyllene regeln” gäller dvs. behandla andra som du själv vill bli behandlad!
I princip gäller samma regler för E-brev som för ett personligt möte eller ett telefonsamtal.

Rekommendationer för E-brevets struktur och innehåll

  • Hälsning
    Ett brev eller telefonsamtal börjar med Hej/God dag och slutar med Hej då/Hälsning. E-brev fungerar likadant.
  • Skriv inte längre än vad som behövs!
    Det får inte ta alltför lång tid att läsa E-brevet. Samtidigt måste det innehålla det som mottagaren behöver veta för att förstå.
    Behövs en lång förklaring, fundera på om det är bättre med ett möte eller ett telefonsamtal.
  • Ett E-brev – Ett ärende!
    Har du flera saker som du vill diskutera? Skicka flera E-brev.
  • Undvik gräl och dispyter i E-brev.
    Det blir ofta missförstånd och meddelandet kan lätt övertolkas. Skrivna dispyter handhas av jurister! Det kräver en grannlaga formuleringskonst.
  • Om du har mycket att ta upp – skriv en resumé i E-brevet och bifoga ett utförligare dokument som bilaga. Ge dokumentet ett kort, relevant, spårbart namn som gör det unikt – helst utan att använda svenska tecken och specialtecken. pdf-format är att föredra.

Rekommendationer för administration av E-brev.

  • Sätt alltid en informativ rubrik i ärenderutan!
  • Undvik att skicka CC om det inte är nödvändigt!
    Ange tydligt vilken som är adressat och vilka som får E-brevet som CC!
  • Använd alltid signaturfunktionen med adress och telefonnummer på E-brevet! Då kan mottagaren snabbt ringa dig för att diskutera oklarheter.
  • Använd stavningskontrollen!
  • Använd läskvitton sparsamt!
  • Skicka inte E-brev som innehåller vidarebefordrad lång mailkonversation.
    Det kan vara svårt att tråckla sig igenom andras konversation.
  • Kontrollera alltid det du skickar innan du trycker på Sänd-knappen!
    Tänk två gånger innan du skickar massbrev!
  • Använd dina inkommande mailadresser med omsorg!
    Det är inte säkert att de personer som kontaktat dig vill bli ”uthängda” i andra sammanhang.
  • Blanda inte privata adresser och jobbadresser!
    Försök separera ditt privata från jobbet! Vi arbetar på en myndighet där E-brev är en offentlig handling.

20 december

Julparadox
Snart skall vi summera året som gått men först skall vi ta ett välbehövligt juluppehåll. Detta är dessutom extra långt eftersom julafton detta år hamnar på en måndag. Nu rensar vi skrivborden vilket nu för tiden består i att svara på alla obesvarade mail samt skicka ut nya mail som man inte hunnit skicka tidigare. Problemet är att varje mail vi skickar i sin tur genererar nya mail. Informationsflödet accelererar alltså omedelbart före jul.

Just nu har årets sista tentamensperiod avslutats och lärarna sitter och rättar tentor. Då kan det passa bra med att knäcka följande julnötsparadox som handlar om oförberedda tentamina.

Problem:
En lärare talade om för sina studenter att de skulle få en tentamen någon dag under tentamensveckan (måndag - fredag)). Vilken av veckans dagar, som tentan skulle ges, skulle dock vara en överraskning.

Paradox:
Studenterna menade att det är omöjligt för läraren att överhuvudtaget ge en tentamen av följande skäl:

  • Om de inte fått någon tenta fram t.o.m. torsdag måste tentan gå av stapeln på fredagen. Eftersom tentan då inte skulle vara någon överraskning är fredagen omöjlig som tentamensdag.
  • Om de inte fått någon tenta fram t.o.m. onsdag och, som vi nyss konstaterat, fredagen är omöjlig som tentamensdag, måste tentan ske på torsdagen. Inte heller då kommer detta att vara en överraskning. Även torsdagen är alltså omöjlig som tentamensdag.
  • Med samma argument kan man utesluta onsdagen, tisdagen och även måndagen. Det är alltså omöjligt att ge en oförberedd tentamen.

På detta sätt kommer studenterna att slippa tentera överhuvudtaget. Lärarna slipper rätta tentor. Alla kan i lugn och ro istället förbereda sig för julen! Eller?

På torsdag och fredag i denna vecka kan institutionsjultomtarna hämta julklappar hos LTH-jultomten för utdelning till alla anställda. De är designade av en LTH-designer (Olof Kolte) och kommer förhoppningsvis att kunna vara till nytta redan till jul.

Med detta vill vi tillönska alla en God Jul och ett Gott Nytt År!

Anders Axelsson
Rektor LTH

17 december

Spurten mot jul
Det hastar mot jul. Nu har vi avverkat Lucia och i värsta fall redan hunnit tjuväta av julmaten. Tempot är alltid högt vid terminsslut och varje år säger vi ”men i år har det varit värre än någonsin”. Jag är böjd att hålla med.

Våra programledare för utbildningarna avslutar just nu sitt arbete inför den stora HSV-utvärderingen med självvärderingar som skall in till Högskoleverket före jul. Lärarna konstruerar och rättar tentor. Forskarna vädrar morgonluft för nu blir det tid för att skriva forskningsansökningar över jul.

Budgetåret avslutades med ett styrelsemöte där vi beslutade viktiga saker: Ett fördelningsbeslut och en budget som ger basen för arbetet under det nya året. Tyvärr finns det problem med finansieringen av utbildningen. Jag har försökt beskriva orsakssambanden i en tidigare blogg ”Otack är världens lön”. Styrelsen beslutade därför enhälligt att godkänna en åtgärdsplan som sätts i verket så snart som möjligt. Vi beslutade också om tre nya hedersdoktorer som vi presenterar i en pressrelease så snart alla parter har informerats.

I Vattenhallen hade vi ett sällsynt välbesökt Luciamingel med vår fantastiska LTH-kör. Detta föregicks av en invigning av den nya utställningen om ESS och Max IV där man, som vanligt i Vattenhallen, kan förstå hur det fungerar med enkla experiment.

Ännu är vi inte framme vid jul men det närmar sig med stormsteg.

Anders Axelsson
Rektor LTH

10 december

Styrelsemöte - examenshögtid

På fredag 14 december har vi årets sista styrelsemöte. Detta möte är synnerligen väl förberett eftersom både fördelningsbeslut och budget skall beslutas. Många har varit involverade både på fakultetsnivå och på institutionsnivå. För en styrelseledamot kan det kännas oöverstigligt att penetrera allt detta material och det är inte heller meningen. Styrelsen koncentrerar sig på de strategiska frågorna och ser mer övergripande på dessa dokument. Just denna gång är det extra viktigt att diskutera strategin för att uppnå en ekonomi i balans med hänsyn till den underfinansierade utbildningen. Orsakerna till denna har jag diskuterat i en tidigare blogg (”Otack är världens lön”). Vi föreslår en åtgärdsplan där det skapas möjligheter att göra prioriteringar inom flera områden: utbildningsvolym, kursutbud, gemensamma kostnader och speciella projekt. Dessutom arbetar vi för att påverka intäktssidan med god hjälp av bl a Teknikföretagen och Region Skåne, som vi hoppas skall kunna sätta avtryck på utbildningsdepartementet.

På styrelsemötet presenteras också en årsrapport för forskarutbildningen. Här finns många intressanta nyckeltal som skall hjälpa oss att utveckla utbildningen i enlighet med den strategiska planen.

Vid decembermötet tar vi numera alltid beslut om hedersdoktorer. Förslagen har lämnats in av forskare och lärare på institutionerna varefter ärendet har beretts av forskningsnämnderna. Beslutet justeras omedelbart vid sammanträdet och offentliggörs så snart hedersdoktorerna underrättats.

Vid varje styrelsemöte lämnas en rapport från rektor till styrelsen. Avsikten med denna är att förmedla väsentliga händelser och vad som arbetats med internt sedan förra styrelsemötet. Rektor har ju styrelsens förtroende att arbeta med många frågor som är delegerade av styrelsen. Utöver detta inkluderas också en del information som kan utgöra underlag för viktiga strategiska ställningstaganden. Se Rektors rapport här.

Slutligen kommer styrelsen att diskutera LTH:s synlighet och framgångar utifrån ett strategiskt kommunikationsperspektiv i en punkt ”Omvärldsanalys”. Inledare är vår informationschef Lisbeth Wester.

Styrelsemötet och styrelsebesluten kan ses som en avslutning på ett omfattande projekt som pågått under lång tid. Det är många tankar som tänkts, många summor som har summerats och många Excelark som räknats och refuserats. Det gör att styrelsemötet nästan blir som en examensdag. Med beslutet går vi vidare mot det nya året.

Anders Axelsson
Rektor, LTH

 

 

22 november

Otack är världens lön

Jag brukar i många sammanhang avsluta mina presentationer av LTH med orden ”Det går bra för LTH”. Tyvärr går det alltför bra vilket skapar problem just nu. Vi har på senaste tiden försökt förklara denna paradox för alla i vår närhet: universitetsledning, LTH:s styrelse, de skånska riksdagsledamöterna, näringslivsråd, Teknikföretagen, Region Skåne, etc, etc. Vi har haft blandad framgång.

Paradoxen kan kort uttryckas som: Det finns ett mycket stort behov av ingenjörer i regionen. LTH har det högsta söktrycket av alla tekniska högskolor i landet – och vi är tvungna att minska antagningen av nya studenter.

Hur kan detta komma sig?
Vid de tekniska högskolorna i Sverige har det uppstått en överproduktion av ingenjörer i relation till det tak som ges av utbildningsdepartementet, vilket sätter gränsen för antalet utbildningsplatser. Detta innebär att utbildningarna har blivit underfinansierade med många problematiska konsekvenser för lärosätena.

Varför har denna underfinansiering uppstått?
Generellt beror inte detta på dålig planering eller frånvaro av insikt av de ekonomiska förutsättningarna. Istället har det orsakats av ett flertal faktorer som samverkat i samma riktning:

  • År 2007 förlängdes civilingenjörsutbildningen från 4.5 till 5 år utan någon ekonomisk kompensation
  • Den kraftiga demografiska uppgången av antalet sökande har skapat ett mycket högt söktryck. LTH har för närvarande det högsta söktrycket av alla civilingenjörsutbildningar i landet (2 förstahandssökande per plats).
  • I samband med att ny examensordning infördes 2007 reformerades utbildningen vid LTH med en förstärkning av matematiken och en studiegång som stärkte utbildningens pedagogiska upplägg. Detta har gjort att avhoppen blivit färre, examinationen har ökat och produktionen har nått ”all-time-high” med en verkningsgrad på över 91 % vilket är i nivå med läkarutbildningens produktion.
  • Äldre studenter har valt att gå över från den gamla till den nya studieordningen vilket förlängt deras utbildning med ett halvår.
  • Det höga söktrycket har gjort att antagningsbetygen ökat kraftigt på samtliga utbildningsprogram vilket också gjort att färre hoppar av och fler läser extrakurser.
  • Slutligen har det konstaterats att det äntligen har påvisats ett ökat intresse för naturvetenskap och teknik. Ingenjörsyrket har åter blivit ett av de populäraste yrkena.

Hur löser man problemet?
LTH har under några år kunnat lösa problemet med underfinansiering genom att använda reserver i form av myndighetskapital. Tyvärr har vi varit tvungna att konsumera detta i högre takt än önskvärt pga den begränsning av myndighetskapitalets storlek som bestämts av universitetsstyrelsen.

Från och med 2013 finns inget myndighetskapital att tillgå vilket kommer att skapa underskott om inte extraordinära åtgärder vidtas. Problemet är att det är svårt att göra ryckvisa förändringar i femåriga programutbildningar. Vi minskade senaste året med 100 utbildningsplatser trots att det tillkommit nya utbildningsplatser de senaste två åren (50 + 45 platser). Det är anmärkningsvärt att KTH och Chalmers har behandlats helt annorlunda än LTH. De har fått 150 + 45 nya utbildningsplatser de senaste två åren. De fick dessutom extra medel för tillfälliga studieplatser motsvarande 40 och 30 milj (KTH respektive Chalmers) då Lunds universitet fick totalt 17 milj varav endast 4 milj kom till LTH.

Vi menar att LTH har missgynnats kraftigt av departementet /(och Lunds universitet) både när det gäller tilldelning av nya platser och när det gäller tilldelning av tillfälliga studieplatser. Detta är speciellt anmärkningsvärt då LTH har det högsta söktrycket i landet och utbildar näst mest civilingenjörer i landet.

Åtgärdsprogram
Styrelsen vid LTH konstaterar att det kommer att uppstå ett mycket stort underskott inom grundutbildningen under de kommande åren. Underskottet kan hållas nere genom att göra nerdragningar på antagningen till utbildningsprogrammen. Som jag nämnde tidigare för vi diskussioner på många håll för att få förståelse för det orimliga i situationen. Vi tycker att vår region är missgynnad i förhållande till de andra storstadsregionerna . Framtidsprognoserna visar att det stora behovet av ingenjörer kommer att finnas i Region Skåne medan det kommer att råda balans i Stockholm och ett litet underskott i Göteborg.

Vad händer nu?
Vid ett extrainsatt styrelsemöte på LTH 14 november begärde styrelsen ytterligare analyser och prognoser för olika scenarier som underlag för beslut vid styrelsemötet 14 december. Styrelsen uttryckte vikten av att värna de långa programutbildningarna. Hur vi än gör kommer vi att vara tvungna att minska antagningen även 2013. Samtidigt arbetar vi för att minska utgifterna och öka intäkterna. Det senare kräver att departementet förstår och åtgärdar problemet åtminstone så att vi behandlas på samma sätt som KTH och Chalmers. Vi hoppas att de upptäcker att det finns en mycket aktiv och framgångsrik region i den södra delen av landet – eller är det för långt från Stockholm?

Anders Axelsson
Rektor LTH


22 oktober

 

Kompetenscentrum inom ICT?
Nyligen gav Region Skåne Sven Otto Littorin, före detta arbetsmarknadsminister för moderaterna, uppdraget att rädda telekomjobben i Skåne med anledning av varslen på Sony Mobile. Hans förslag om ett kompetenscentrum inom mobila lösningar är en mycket god idé. På det sättet kan vi demonstrera den styrka som finns på LTH, på Lunds universitet och hos de omgivande företagen inom informations- och kommunikationsteknik (ICT.) Vi täcker ett mycket brett kompetensområde. Ett kompetenscentrum skapar synlighet och kan attrahera fler toppforskare till Lund och stärka vår position som ett av landets ledande ICT-kluster. Det förstärker nätverken mellan akademi och näringsliv. Ju mer näringslivet är engagerat i ett sådant centrum desto snabbare kan tillämpningar omsättas i innovationer.

Det blev en fotbollsdiskussion när detta rapporterades i Sydsvenskan. Littorin ville ha en Zlatanprofessor och jag ville gå från sjumanna till elvamannaplan. Jag tror egentligen att vi är ute efter samma sak. Att skapa synlighet och attraktionskraft för regionens ICT-verksamhet. Och det har vi kraft till. Redan idag har vi ett nationellt strategiskt forskningsområde på LTH tillsammans med några andra högskolor (ELLIIT Excellence Center). Vi har också industriella excellenscentra både inom mjukvara (EASE) och hårdvara (SoS). Kompetens inom området mobila tjänster håller på att byggas upp tillsammans med bl a Malmö högskola inom forskningscentret NMSA. Alla dessa centra har stort näringslivsengagemang och har Mobile Heights som ett gemensamt nätverk.

Vi har också en historia att bygga på.  Mycket av det som finns på Ericsson, ST-Ericsson och Sony Mobile har kommit från LTH. Bluetooth-tekniken uppfanns i Lund. Mats Lindoff brukar säga att mobiltelefonutvecklingen i Sverige startade med ett stort antal examensarbeten och lic-arbeten på LTH. Här har också Ideon varit en katalysator.

Utöver detta finns en fantastisk potential när ICT kan koppla till den bredd av kompetens som finns inom LTH och Lunds universitet, till exempel life science, bioteknik, medicinsk teknik, trafikteknik, nanoteknik, energiteknik, etc, etc. Vi har inte bara ett fotbollslag. Vi har flera. Och vi spelar dessutom inte bara fotboll utan också handboll och hockey med mera. Ur bredd växer spets. Det räcker inte med 4-4. Vi kan vinna med 5-4.

Anders Axelsson
Rektor LTH

Läs även "Mer spetskompetens till universitetet inom telekom välkomnas"
 

15 oktober

 

Hur skapas attraktiva forskningsmiljöer?
Detta är en fråga som fått extra aktualitet genom forsknings- och innovationspropositionen. I denna avsätts medel för att kunna anställa internationella toppforskare. En befogad fråga är ju då vad det är som gör oss attraktiva. Jag vill berätta om två olika nyvunna erfarenheter som leder till samma slutsats.

Den första upplevde jag i samband med dekanrådets studieresa till Oxford och Cambridge för någon vecka sedan. Vi träffade en forskare vid Oxford som kommer från Lunds universitet. Han gjorde en jämförelse mellan Oxford och Lund. Vad var bra med Lund? Det första svaret var ”quality of life”. Det andra var ”bra infrastruktur” och det tredje var ”bra skolor”.  Det stämde med min förutfattade mening baserad på våra egna erfarenheter vid rekrytering av utländska forskare.
Den andra är en färsk undersökning, World Top 100, i vilken man intervjuat forskare som flyttat till ett universitet om deras bevekelsegrunder för att välja just det universitetet. Här kan man dessutom jämföra Lund med medelvärde av övriga universitet. Nio olika faktorer värderades. Motivationsfaktorer var: ”Budget and facilities”, “University reputation”, “Departmental reputation”, “Research freedom”, “Other experts in my field”. Så kallade hygienfaktorer var: “Salary”, “Contract”, “Family”, “Quality of life”.

För Lund överväger klart “Quality of life” och “Family”, Därefter kommer ”Budget and facilities” då man jämför med andra universitet.

Vad drar vi för slutsatser av detta? Det är viktigt att se till helheten för en forskare med familj vid rekryteringen. Jag tror inte att det är så enkelt att bara ”köpa” internationella topp forskare. Familjens livskvalitet är mycket viktig. Jag tror också att det är viktigt att skapa en god forskningsinfrastruktur med högklassig utrustning och forskarkollegor som är bra speaking partners.

Jag är av den uppfattningen att vi i forsknings- och innovationspropositionen istället borde ha satsat på mer medel till forskningsinfrastruktur. Nu sker det omvända: forskningsråden tycker inte det är spännande att satsa pengar på forskningsutrustning. Universiteten skall istället själva använda sina knappa fakultetsmedel för att klara dessa investeringar. Nya fakultetsmedel som tillförs skall användas för att köpa excellenta internationella forskare. Men Zlatan kan inte spela ensam. Det krävs 10 spelare till för att bli ett lag.

Anders Axelsson
Rektor LTH

24 september


Om budgetpropositionen och om att det är långt till Stockholm
I veckan kom budgetpropositionen. Statssekreteraren vid utbildningsdepartementet Peter Honeth presenterade den vid den traditionella budgetfrukosten i pelarsalen i universitetsbyggnaden. Det känns mycket bra att vi i Sverige kan satsa på att förstärka utbildning och forskning samtidigt som många länder i södra Europa istället är tvungna att skära ner sina budgetar. Trots detta är jag otacksam nog att koncentrera mig på smolket i glädjebägaren.

Vi och näringslivet hade gärna sett att vi utnyttjat det stora söktrycket till ingenjörsutbildningarna genom att öronmärka medel till tillfälliga utbildningsplatser. Det är välkommet ur industrins synpunkt inte minst på grund av de stora pensionsavgångar som nu kommer samtidigt som demografikurvan för nittonåringar börjar gå nedåt. Alltnog: 45 civilingenjörsplatser och 10 högskolingenjörsplatser hjälper lite grann. Vi hoppas att LTH kan få del av de tillfälliga platser som fördelats till Lunds universitet. Våra kollegor vid de tekniska högskolorna i storstäderna har redan försetts med tillfälliga platser.

Senare i höst så presenteras den fullständiga forsknings- och innovationspropositionen. Huvuddragen har dock redan presenterats i tidningar och vid presskonferenser. Här finns satsningar på ESS och MaxIV, som gör att vi känner oss lite tryggare i Lund. Belackarna säger ibland att de stora forskningsanläggningarna är gökungarna som äter oss ur boet. Därför är det viktigt att det tillförs nya forskningsmedel för att klara dessa. Den stora satsningen på life science hamnar till stor del i Stockholm för att bygga upp SciLifeLab. Det skapas till och med ett nytt medicinskt forskningscentrum i AstraZenecas gamla anläggning i Södertälje. Detta skall arbeta med hållbar processutveckling och katalys. Här kan man utnyttja AstraZeneca-anställdas stora kompetens vilket är utmärkt. För detta tillskjuter staten 100 miljoner. När AstraZeneca lade ner i Lund fick vi klara det helt och hållet genom samverkan mellan privata, regionala och akademiska initiativ. Medicon Village blev verklighet inte minst genom att Mats Paulssons donation på 100 miljoner. Just nu växer det så att det knakar. Det finns redan 450 personer på plats och man räknar med att det skall finnas 900 på plats i slutet av 2013. Det var så många som slutade på AstraZeneca.

Vi klarar oss uppenbarligen mycket bra trots att Lund ligger långt från Stockholm.

Anders Axelsson
Rektor LTH

6 september

 

Vi borde vara glada

Satsning på utbildning
I förra veckan läste vi i Dagens Industri att regeringen skall satsa 214 miljoner på att få fler ingenjörer. Totalt innebär det 400 nya utbildningsplatser varav 200 kommer under hösten 2013. Av dessa utgör 45 st civilingenjörsplatser vid LTH. Jan Björklund tror inte det blir några problem att fylla de nya platserna. Det tror inte vi heller eftersom vi redan överskrider vårt utbildningsuppdrag kraftigt. Det har flera orsaker: ett fortsatt högt söktryck gör att antagningsbetygen är höga, vilket gör att man klarar fler kurser och få hoppar av studierna. Utbildningarnas förlängning från 4,5 till 5 år slår igenom fullt ut nu. Konsekvensen har blivit att vi minskar antagningen med cirka 100 studenter i år. Nästa år kan vi kanske slippa minska lika mycket. Våra vänner i näringslivet kan inte förstå detta eftersom det finns ett mycket stort behov av ingenjörer i industrin. Regeringen borde ha förstått industrins behov och ordnat så att vi kunnat utnyttja det stora intresset för ingenjörsyrket just nu. De är inte bara många – de har mycket höga betyg också!

Vi är glada över de nya platserna men vi är ledsna för att vi måste säga nej till så många duktiga studenter.

Satsning på forskning
I förra veckan kom också ett pressmeddelande som rör den kommande forsknings- och innovationspropositionen. Regeringen satsar tre miljarder under de kommande tio åren på elitforskning. Man säger att de nya miljarderna ska gå till elitprogram för de duktigaste yngre forskarna, rekrytering av internationella forskare och möjligheter för etablerade forskare att ägna sig åt högriskprojekt. Utbildningsminister Jan Björklund motiverar denna satsning med att Svensk forskning har bra bredd men trubbig spets. Även den förra forsknings- och innovationspropositionen fördelade forskningsmedel till spetsforskning. Nu ”vattnar man” på samma ställen igen. I vår strategiska plan uttrycker vi vårt förhållningssätt som ”ur bredd växer spets”. Vi säger också att en av framgångsfaktorerna för LTH är att vara ”a comprehensive faculty within a comprehensice university”. Vi menar att vår bredd har lett till många internationellt konkurrenskraftiga forskningsspetsar.

Vi är glada för satsningen på forskningen men lite besvikna på att vi inte får förtroendet att fördela utökade forskningsmedel så att det gynnar vår kompetens på ett optimalt sätt. Vi tror att vi känner till våra forskningsfronter bättre än vad departementet gör. Vi tror också på att det långsiktigt är bättre att utbilda egna forskare än att köpa in internationell kompetens. Risken är stor att vi blir som de stora fotbollslagen som köper och säljer sina spelare. Jag tror att Sveriges konkurrenskraft långsiktigt skall basera på en god utbildning på alla nivåer som försörjer forskningen med kompetens.

Vi är alltså glada och tacksamma men samtidigt är vi lite ledsna och besvikna.

Anders Axelsson
Rektor LTH

PS Med anledning av förra veckans blogg kan jag meddela att jag numera inte behöver använda LTH-kepsen för att dölja förödelsen! DS

27 augusti

Välkomsttal till LTH:s nya studenter 27 aug 2012

Hej!
Jag heter Anders Axelsson och är rektor på LTH!
När ni ser mig så här med LTH-keps så tror ni kanske att LTH har stigit mig åt huvudet. Jag ser ut som en ishockeycoach. Kepsen är föranledd av att jag missade ett trappsteg och körde huvudet i en fönsterkarm med en ny mittbena som följd. Kepsen döljer förödelsen.
Det där med coach är ändå inte så helt tokigt. Vi kommer i många sammanhang att fungera som era coacher för er. Vi spolar isen, ni gör piruetterna, vi tar emot om ni faller och hjälper er upp på banan igen.

Grattis och Välkomna!
Jag börjar med att gratulera er av två orsaker:
1. Ni har lyckats mycket bra med era studier. Det är ett sällsynt högt söktryck och endast de som har mycket bra betyg från gymnasiet kommer in.
2. Ni har valt LTH för era fortsatta studier! Jag skall strax förklara varför detta är ett bra val.

Grattis till LTH
LTH fyllde 50 år förra året. Det är både gammalt och ungt. I jämförelse med Lunds universitet, som kom till 1666, så är vi unga. LTH är en del av Lunds universitet och kan alltså utnyttja Lunds universitets alla fördelar. Å andra sidan är LTH gammalt. Ni föddes för cirka 20 år sedan och då hade LTH redan funnits i 30 år. Vi har funnits tillräckligt länge för att vara etablerade nationellt och internationellt med stark forskning och mycket väl utvecklade utbildningsprogram. Samtidigt är LTH tillräckligt ungt för att inte alla stigar skall vara upptrampade. Det finns utrymme för nysatsningar och nytänkande. Vi kan och vill ta oss an dagens utmaningar som rör klimat, energi och en hållbar samhällsutveckling.

Eftersom vi just passerat 50 år håller vi på med renoveringsarbeten av en del hus. De flesta är färdiga. Jag hoppas ni har överseende med en del olägenheter. Det kan vara lite problem med bostäder vid terminsstarten men det brukar lösa sig ganska snart. Vi jobbar på att förbättra detta!

Varför är Lund och LTH ett bra val?

  • När ni valde LTH valde ni också Lunds universitet. LTH är en del av Lunds universitet. Det innebär att dörren är öppen för att ta del av hela universitetets utbud. När jag åker ut i världen så tillhör jag inte bara LTH utan också Lunds universitet. Alla känner till Lunds universitet.
  • När ni valde LTH valde ni också Lund som är en fantastisk stad att leva i.
  • När ni valde Lund valde ni också en internationell vetenskaps- och utbildningsstad. Lund kommer i framtiden att bli ett europeiskt forskningscentrum eftersom två stora forskningsanläggningar skall byggas här: ESS och MaxIV. Investeringar på 15-20 miljarder kommer att betyda mycket för LTH, LU, Lund och Sverige! MaxIV är klar 2014 medan ESS är klart 2020. Vi säger ibland att man bygger ett nytt CERN i Lund.

Varför är LTH ett bra val?

  • LTH är en teknisk högskola med stor bredd och med ett stort utbud av kurser.
  • När vi rankar de tekniska högskolorna i Sverige kommer LTH främst, vilket beror på bl.a. god examination och framgångsrik forskning.
  • Du får både en yrkesexamen och en akademisk examen. Du blir alltså både civilingenjör och Master of Science in Engineering, du blir både arkitekt och Master of Architecture, etc.
  • Det går bra för LTH!
    Framgångsrik forskning, bra utbildning med engagerade lärare och studenter.

Utbildning är kopplad till forskning och näringsliv
Universitetet skiljer sig från gymnasiet bl.a. genom att vi inte bara sysslar med utbildning utan också med forskning. Många av oss som jobbar här är både lärare och forskare, en del av oss har dessutom jobbat i industrin, flera av oss har själva gått utbildningen på LTH. Det gör att ni kan känna er ganska trygga att lärarna vet vad de pratar om, att utbildningen ligger i forskningsfronten, att den är relevant för ert framtida jobb och att nivån är rätt.

Goda framtidsutsikter
Ni kommer att vara ”anställningsbara”. Det finns många hål att fylla när ni är klara. Inte minst beroende på stora pensionsavgångar. Industrin behöver fler ingenjörer redan nu.

Välkomna till oss här på LTH!
Vi brukar säga ”Välkommen i LTH”! Först låter det som en felsägning men det är det inte alls. Vi menar ”Välkommen i LTH = Välkommen i gänget”!
Du är en av oss! Här jobbar alla tillsammans!

Välkomna i LTH

Anders Axelsson
Rektor, LTH

27 augusti

 

Sony Mobile och LTH
Så hände det igen. Ett företag som står oss nära friställer ett stort antal av sina medarbetare. Om konsulter räknas in rör det sig om cirka 1 000 personer.

Det ligger nära till hands att jämföra med AstraZenecas nedläggning av sin forskningsanläggning i Lund. Där fanns 900 anställda då beskedet kom. Medicon Village etablerades i anläggningarna och redan nu finns det 450 personer på plats. Man räknar med att det redan under 2013 kommer finnas 900 personer som arbetar på Medicon Village. Allt har gått mycket snabbare än någon kunde tro. Utan Lunds universitet som motor och Mats Paulssons initiativ hade detta aldrig blivit verklighet.

Sony Mobile, fd Sony Ericsson, är ett mycket nära vänföretag till LTH. Det finns åtskilliga länkar mellan Sony Mobile och LTH: anställare av våra nyutexaminerade civilingenjörer, projektsamarbeten, delade anställningar och inte minst nära personliga relationer mellan oss. Sony Mobile är ett av de sju företag som skänkte LTH en jubileumsprofessur i industriell ekonomi under vårt jubileumsår 2011.

ICT-området (Information-Communication-Technology) är av stor betydelse för LTH och kommer att vara så även i framtiden. Därför är det viktigt att hitta olika sätt att utnyttja den utvecklingspotential som detta skapar. Inom Mobile Heights har vi samarbetat inom detta område inte bara med företagen i regionen utan också med andra lärosäten (Malmö högskola och BTH) samt Region Skåne. Här finns redan etablerade kontaktvägar. Några sådana fanns inte när det gällde AstraZeneca. Det finns alltså goda förutsättningar att skapa något nytt och utveckla området trots Sony Mobiles minskade engagemang i Lund.

Vi på LTH och Lunds universitet hoppas att våra intentioner också kan få stöd från storstadsregionen trots att vi inte ligger i Södertälje eller Kista.

Anders Axelsson
Rektor LTH

15 augusti

Sommaren är snart slut – vi är snart uppe i varv igen
Välkomna tillbaka efter ett välbehövligt sommaruppehåll. En del av oss har redan mjukstartat. Fortfarande får vi autoreply-svar på våra mail: ”I´m out of office” eller ”Tack för ditt brev men jag har semester och kommer tillbaka …” Sommaren avslutades med OS, som sannerligen skulle ha kunnat kräva heltidsbevakning.

Sommaren bjuder på många personliga möten. Det känns därför lite andefattigt att återgå till att sköta många kontakter via mail. Jag saknar det personliga samtalet vare sig det sker vid möten eller via telefon.

Därför påminner jag om vår mail-policy (se här). Speciellt viktig är följande punkt:

  • Använd alltid signaturfunktionen med adress och telefonnummer på E-brevet!

Med hjälp av sändarens signatur kan jag snabbt ringa upp för att diskutera eller ge ett svar. Och så kan vi utbyta lite andra erfarenheter av sommarens vedermödor. På detta sätt blir det mycket trevligare att tömma den överfyllda e-postlådan. Jag tror också det går snabbare och är effektivare.

Hösten har många utmaningar!
Vi överskrider vårt utbildningsuppdrag kraftigt vilket har flera orsaker: ett fortsatt högt söktryck gör att antagningsbetygen är höga, vilket gör att man klarar fler kurser och få hoppar av studierna. Utbildningarnas förlängning från 4,5 till 5 år slår igenom fullt ut nu. Det kan tyckas vara ett ”I-landsproblem” men resultatet blir att vi inte får betalt för det jobb vi gör. Samtidigt har vi stora reserver när det gäller forskningsmedel. Här råder alltså den omvända situationen. Vi hinner inte förbruka forskningsmedel i den takt de strömmar in. Våra forskare är duktiga att attrahera forskningsmedel – ett nytt ”I-landsproblem”. Vi sjösätter vår nya fördelningsmodell för fakultetsmedel i samband med budgetarbetet, vilket kräver extra arbete och vaksamhet. Den nya strategiska planen implementeras med nyckeltal och handlingsplaner. Vi kommer att ägna mycket tid till att ta fram underlag till Högskoleverkets utvärdering av våra utbildningar. Detta var bara ett axplock ur högen – det kommer säkert mera.

På måndag 27 augusti så kommer våra nya studenter och övriga studenter kommer 3 september. Då slår LTH-pulsen jämnt igen! Och ordningen är återställd! Det känns skönt!

Välkomna tillbaka!

Anders Axelsson
Rektor LTH

28 juni

 

Semester sommaren 2012
En nybliven svensk medborgare intervjuades i samband med Sveriges nationaldag. – ” Vad tycker du är bäst med Sverige?” Svaret kom snabbt: ”Årstiderna! Året får olika ansikten!”.
Jag är nog benägen att hålla med, men en del av skillnaderna börjar suddas ut. Inte klimatmässigt men genom vårt beteende. Tiden före sommarsemestern liknar allt mer tiden före jul. Vi försöker jobba undan allt vi inte hunnit med under det gångna halvåret Resultatet blir att vi sprider mängder av mail till vår omgivning som i sin tur fortsätter spiralen. Mitt eget skrivbord blir rent medan jag fyller på andras.

Under första halvåret har vi etablerat en förnyad ledning för LTH med en ny arbetsordning med många nya befattningshavare i organisationen. Vi har börjat förbereda Högskoleverkets utvärdering av våra utbildningar. När det gäller forskningen laddar vi för Horizon 2020, som är EU:s forskningsprogram för perioden 2014 -2020 med den ofattbara satsningen på 86 miljarder euro. På hemmaplan väntar vi på forsknings- och innovationspropositionen. Samtidigt rullar de stora projekten i Lund vidare: ESS, MaxIV och Medicon Village.

Vi har alltså mycket förändringsarbete bakom oss och ser också många nysatsningar framför oss som kräver nya insatser. Det är sällan vi kan sitta ner och rulla tummarna.  Det låter kanske som om jag klagar men det gör jag inte. Jag tror att förändring i regel betyder framåtskridande och utveckling. Det finns alltid något spännande och nytt runt hörnet.

Men just nu ser jag fram emot att sitta ner och rulla tummarna, lyssna på eller läsa en bra bok eller uppleva något ovanligt eller oväntat. Det kallas semester!

Jag önskar alla en skön sommar!

Anders Axelsson
Rektor LTH

19 juni

Styrelsemöte LTH i juni
I början på månaden hade LTH sitt andra styrelsemöte för året. Protokoll för styrelsemöten finns på nätet. (det senaste protokollet är inte justerat och klart ännu men kommer snart).

Vid alla styrelsemöten ingår en rektorsrapport. Avsikten med ”Rektors rapport till styrelsen” är att förmedla väsentliga händelser och vad som arbetas med internt. Rektor har ju styrelsens förtroende att sköta många delegerade frågor. Utöver detta inkluderas också en del information som kan utgöra underlag för viktiga strategiska ställningstaganden. Eftersom den beskriver vad som hänt sedan förra styrelsemötet kan den vara informativ för alla som är intresserade av vad som händer inom LTH. Den finns i protokollet och här.

En stor del av mötet upptogs av strategidiskussion. Vilka nyckeltal behövs för att följa och implementera den strategiska planen? Det gäller alla områden: utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskarutbildning, forskning och samverkan. Därutöver finns generella nyckeltal för att följa den totala ekonomin. Dessa finns redan i vår verksamhetsberättelse.

En mycket viktig diskussion vid styrelsemötet rörde dimensioneringen av utbildningen. På ett sätt kan man tycka att det är ett s.k. I-landsproblem men den praktiska konsekvensen för LTH är de facto ett reellt problem.  De stora årskullarna de senaste åren har gjort att söktrycket ökat vilket skapat ökade krav på höga ingångsbetyg. Studenterna klarar därför sina studier bättre.

Dessutom förlängdes utbildningen 2007 från 4,5 till 5 år, vilket nu får genomslag. I samband med omläggningen av utbildningen 2007 gjordes stora insatser för att förbättra undervisning och genomströmning. Detta har gjort att vi producerar färdiga ingenjörer, arkitekter, industridesigner och brandingenjörer i en takt som aldrig förr. Tyvärr har det blivit fler än vad vi har uppdrag för att utbilda, vilket gör att utbildningen blir underfinansierad (ibland refererat till som överproduktion). Man skulle lite drastiskt kunna säga att vi har för duktiga studenter och för duktiga lärare.

När samhället skriker efter nya ingenjörer och tekniker måste vi minska på antagningen. Våra näringslivsrepresentanter tycker att det är uppochnedvända världen. Och det tycke vi också. Våra utbildningspolitiker har en annan agenda eller förstår de inte problemet. Sålunda satsar regeringen 100 mil på Tekniksprånget. Här bidrar man till att skapa praktikplatser för nyutexaminerade gymnasister från naturvetenskaps- och teknikprogrammen för att de skall få intresse för ingenjörsyrket!! Samtidigt vet vi från våra medieanalyser att ingenjörsyrket just nu är bland de populäraste.

Vi ansöker givetvis om fler utbildningsplatser men departementet är avvisande till detta ännu så länge. Vi försöker påverka på allehanda sätt. Trots allt måste vi minska antagningen till hösten. Vi har förberett detta noggrant genom ett remissförfarande där utbildningsnämnderna värderat konsekvenserna för program och institutioner.

Frågan kommer upp även på nästa styrelsemöte i oktober då vi vet utfallet av höstantagningen. Det är en svår balansakt vi har framför oss. Vi har en demografisk nedgång som just börjat vilken kommer att minska antalet 19-åringar med cirka 30 %. Vi får inte bränna våra skepp utan försöka hålla oss flytande på lite bräckliga farkoster under en övergångstid.

Anders Axelsson
Rektor LTH

7 juni

 

Kust- och havsforskning - Havsresan
Lunds universitet/LTH har sedan 1990 årligen arrangerat ett den så kallade Havsresan (www.havsresan.se, www.skhc.se). Syftet med denna är att skapa synlighet för havs- och kustfrågor. Under några sommarveckor samlas organisationer, myndigheter och personer som på olika sätt arbetar med dessa frågor. I förra veckan arrangerades en s.k. fältvecka på Falsterbohalvön. Tonvikten låg på marinarkeologi och havsbottenstudier. Marinen, Kustbevakningen och Sjöfartsverket var där med sina fartyg.

Det finns mycket havs- och kustforskning inom Lunds universitet. Forskare från flera fakulteter samverkar inom nätverket Havsportalen. Ett par av de största eldsjälarna är Kjell Andersson och Peter Jonsson på Teknisk geologi. Även vid övriga högskolor i Skåne finns mycket kompetens inom dessa områden. Därför bjöd vi i lördags in alla högskolorna i Skåne till en inspirationsdag med syftet att diskutera samverkan i framtiden.

Det blev en fantastisk lördag då Kustbevakningen, Marinen och Sjöfartsverket informerade oss om miljöövervakning, sanering av oljeutsläpp, sjömätning, minröjning, havsbottenstudier,
identifiering av undervattensformer och föremål, etc. Under veckan hade man hittat okända skeppsvrak, identifierat minor som sprängdes och mycket annat.

Det var alltså en mycket givande och strapatsrik lördag ur många synpunkter. Det är sällan man på en och samma dag träffar på så många människor med ett sådant brinnande intresse för sitt område. Strapatsen bestod i att under ganska bra sjögång klättra uppför en lejdare till minsveparen M/S Ulvön från den lilla universitetsbåten Carolina. När jag hängde på fartygssidan kunde jag bara konstatera att det var en spännande dag på jobbet – och annorlunda!
Tack alla ni som ställde upp och arrangerade denna dag och som gör Havsresan möjlig. Vi från högskolor och universitet kommer att träffas efter sommaren för att diskutera vidare hur vi kan samverka. Vi känner oss inspirerade!

Anders Axelsson
Rektor LTH

30 maj

 

CSR - Något för LTH?
Allt fler företag har idag en CSR-policy (Corporate Social Responsibility). Ibland handlar det om att sponsra projekt i tredje världen. Ibland betyder det ett större engagemang än att bara var finansiär. En statlig myndighet som Lunds universitet med LTH kan inte ageras som sponsor. Däremot finns det andra sätt för oss att bidra till en positiv utveckling.

I fredags promoverades LTH:s hedersdoktorer. En av dessa var Renée Andersson som är etik- och miljöansvarig på Indiska. Hon har samarbetat med Bo Mattiasson, Avdelningen för Bioteknik, i projekt som rör vattenreningsteknik vid textilproduktion. Indiska har sedan länge arbetat med en uppförandekod (Code of Conduct) och med förbättringar hos sina leverantörer. Man tar ett stort ansvar för vad som händer i produktionsleden när det gäller etik, miljö och socialt ansvar. Det innebär t.ex. att man besöker sina leverantörer på plats för att studera förhållandena. Det räcker inte med att läsa garantier och deklarationer. 

Renée är en mycket drivande och inspirerande person, som visar på hur vi på LTH skulle kunna inkludera dessa perspektiv i vår praktik. När vi pratar om spårbarhet i samband med ISO 9000 borde vi utsträcka denna spårbarhet på det sätt som Renée gjort. Det innebär att man måste granska de första stegen i produktionskedjan så att mänskliga rättigheter efterlevs och att man följer de arbetsrättsliga lagar som gäller. På samma sätt bör en livscykelanalys av en produkt också inbegripa hela produktionskedjan med betoning på ”hela”. Varje student vid LTH träffar på begreppet Hållbar utveckling i sina kurser. Vi bör alltså se till att vidga hållbarhetsbegreppet så att vi också lägger tyngd på Code of Conduct.

Varje år lägger vi ner stor möda på att välja ut hedersdoktorer som har varit, är och kommer att vara viktiga för oss. Vi är många som är engagerade i urvalsprocessen och vi lyckas mycket bra! Renée Andersson är ett bra exempel på det.

Är CSR något för LTH! Ja, Renée har tillsammans med Bo  visat på hur vi skulle kunna bidra!

Anders Axelsson
Rektor LTH

25 maj

Till Jan Björklund: om internationalisering!

Hej Jan!
Jag hörde dig göra ett kort uttalande i morgonradion i onsdags. Du ombads kommentera att antalet utomeuropeiska studenter minskat med 80% efter det att avgifter infördes för att studera vid svenska universitet för utomeuropeiska studenter. Du sade: ”Svenska universitet skall attrahera utländska studenter genom att de är i toppklass och inte genom att de är avgiftsfria”.

Jag vill berätta en historia för dig. Det hände mig i onsdags denna vecka i samband med vår examenshögtid. Våra internationella Masterstudenter utgör och har utgjort ett stort inslag i vår examenshögtid. Det är mycket pompa och ståt med stolta examinander och släkt och vänner. Vid minglet efteråt kom en av de pakistanska Masterstudenterna fram till mig och ville presentera sin far. Han var mycket stolt och presenterade sin far med orden: "This is my father, He has travelled 10.000 miles just to be here today. We want to thank you for giving me the opportunity to study at your University." Fadern tackade oss på samma sätt.

Det får mig att tänka lite extra på det ansvar vi har för våra studenter – att ge en högklassig utbildning som är användbar över hela världen. Jag tror också dessa studenter är bra ambassadörer för Sverige. Tänk vilken nytta svenska företag skulle ha när de marknadsför sig i Kina om de har anställda som är utbildade i Sverige och som har överbryggat kulturbarriären redan under sin studietid. De skapar viktiga länkar mellan människor i vitt skilda delar av världen.
Det är det som kallas internationalisering. Det är det som brukar vara förutsättningen för fred i världen. Det är på detta sätt vi skapar förståelse för andra kulturer och religioner. Det är mänskliga möten och relationer som skapar basen för detta. Jag tror inte att dessa studenter har varit här för att de fick en gratislunch. De har satsat en del av sitt liv för att förkovra sig. Deras föräldrar har gjort uppoffringar.

Du säger att studenterna skall komma hit för att vi är ett toppuniversitet. Vi vet att vi är det! Men just nu åker de bästa studenterna till MIT eftersom det är gratis för de duktigaste studenterna. På MIT och alla de amerikanska prestigefyllda universiteten finns stora donationsfonder som kan ge åtskilliga stipendier till de duktigaste studenterna. Några sådana fonder har vi inte i Sverige. Att bygga upp detta tar tid och kräver också en attitydförändring i Sverige.

Avslutningsvis tror jag att de pengar som ”sparas” nu går åt till att administrera de avgiftsbelagda ansökningarna. För att ge dig argument så kommer här ytterligare några fördelar med internationalisering:

  • En globaliserad värld kräver ett internationellt synsätt
  • Skapa anställningsbarhet på en internationell arbetsmarknad
  • Stimulerar internationellt kunskaps- och idéutbyte
  • Skapa en interkulturell och global dimension
  • Ett av syftena med Bolognaprocessen var att skapa en större studentrörlighet för att åstadkomma dessa fördelar.

För mig är tanken på fred och förståelse mellan människor viktigast. Avgiftsbeläggningen framstår som ”snålheten som bedrar visheten”. Jag hoppas på att få träffa fler stolta pakistanska eller kinesiska föräldrar som knutit band med Sverige genom sina barn.

Anders Axelsson
Rektor LTH

PS. Denna blogg inspirerades av examensdagen. Mitt välkomsttal hittar du i bloggposten härunder. DS

25 maj

Rektor Anders Axelssons tal på Examenshögtiden 23 maj 2012:

Välkommen till årets examenshögtid

Ni har nu använt ett antal år för studier på LTH!
Är ni nöjda med det ni upplevt under tiden?
Har ni lärt er något?
Har ni lärt er något annat?
Med det menar ja: Har ni hunnit med något annat än att studera?
Ibland är det totalupplevelsen som räknas.
Förr i tiden ”låg man i Lund” en viss tid och ansågs vara bildad då man varit här tillräckligt länge utan att egentligen dyka alldeles för djupt ner i böckerna.  Så är det inte idag! Och definitivt inte vid LTH!

Numera kan man ju bilda sig på fler sätt än att gå på högskolan. Hela världens samlade vetande har man ju i fickan i sin I-phone. Genom sociala medier som Facebook kan jag diskutera detta vetande med andra över hela världen. Någon formulerade ”The wisdom of crowds”. Detta innebär att många tillsammans vet mer än enskilda personer. Nätet skapar dessa crowds. Wikkipedia skulle alltså vara bättre än NE. Kan detta ersätta ”bildningen” vi får på universiteten?
Frågor som vi i vilket fall som helst bör ställa oss är: Vad skall universitet vara bra för? Vad är universitetets uppgift?

Vi svarar numera med den så kallade kunskapstriangeln: utbildning, forskning och innovation. Utbildning och forskning är tämligen självklart våra huvuduppgifter men innovation nämns idag som en framgångsfaktor för ett framgångsrikt universitet. Jag tror att det är viktigt att inte missuppfatta detta. För näringslivet innebär en innovation att den kan omsättas i nya företag. För universitetet innebär det att vi utvecklar ny kunskap. Detta är universitets livskraft och framtid. att utveckla ny kunskap, att förmedla kunskap och att bära kunskapen vidare till framtiden.
Varför ersätter inte IT-samhället och de sociala medierna universitetet?
Jag tror att de riktiga mötena blir allt viktigare! Vi har märkt tecken på detta under renoveringen av byggnaderna på LTH under de senaste tio åren.

Hela tiden ställs det större krav på fler studieplatser och fler grupprum. Studenterna föredrar att sitta tillsammans och studera i stället för att sitta ensam hemma med allt vetande och kontaktnät tillgängligt i mobilen och på nätet. Allt fler är intresserade av att åka utomlands under en del av studietiden.

Ett problem vi har i utbildningen är att mycket vi gör, speciellt i början av studierna, bara förbereder för något som kommer senare. Mycket är bara ”på låtsas”. I slutet på utbildningen börjar man se mönster – allt mer börjar då bli ”på riktigt”.

Nu är det ”på riktigt”! Nu kan ni gå in i framtiden med alla de erfarenheter ni skaffat er. Välkommen till framtiden! Nu kan ni göra det ni helst vill! Och ni behöver inte ha bråttom! Frans Liszt skrev alla sina kompositioner efter att han fyllt 50 år. Så ta det lugnt och lycka till!

Vi gratulerar er till examen. Lycka till med ert yrkesval! Välkomna till examenshögtiden!

22 maj

Samverkan mellan akademi och omgivande samhälle.
Allt oftare diskuteras formerna för ett fruktbart samarbete mellan akademi, näringsliv och samhälle. Universitetets uppgifter beskrivs numera ofta genom kunskapstriangeln: utbildning, forskning och innovation. Många är bekymrade för att alltför få innovationer från universiteten skapar nya företag. Likaså uppfattas universitetet som en sluten värld eftersom det är svårt för utomstående att hitta den information man behöver eller vill ha. Jag tror att vi kan få till stånd en mycket god samverkan men förutsättningen är att vi förstår och accepterar våra respektive roller i kunskaps- och innovationssystemet. Universitetets uppgift är att utveckla ny kunskap och ställa den till förfogande för det omgivande samhället. Som i all samhällelig verksamhet gäller det att förstå vilka krafter som driver utvecklingen. Jag vill därför försöka ge svar på frågan:
Vilka är drivkrafterna för de akademiska forskarna och lärarna?

Jag skulle vilja framhäva tre drivkrafter.

1. När vi arbetar med samverkan mellan akademi och omgivande samhälle gäller egentligen samma regler och preferenser som överallt annars. Ekonomi är sålunda en mycket stark drivkraft. Forskningen i Sverige är organiserad så att man i allt större utsträckning måste ansöka om forskningsmedel i konkurrens med andra forskargrupper. Av den miljard som forskningen omfattar vid LTH är nästan 700 miljoner externt finansierade på detta sätt. Vi har en fantastisk skara av forskare som årligen drar in detta ”riskkapital” till vår verksamhet. Den ”akademiska friheten” består i att forskaren själv formulerar problemställningen och sina förslag till hur forskningsproblemet skall angripas. För att en win-win situation skall uppstå i ett samarbete är alltså finansieringen väsentlig. Det finns inga gratisluncher eller ledig tid för att starta nya ofinansierade samarbeten.

2. En annan drivkraft som i någon mån är specifik för akademiker är strävan mot excellens. I så måtto är forskning mycket elitistisk. Win-win-situationer mellan  forskare uppstår då samarbeten innebär att forskningen utvecklas och direkt ger avkastning i ny kunskap som publiceras i gemensamma publikationer. Detta gör att forskningen internationaliseras.

3. Den tredje drivkraften är forskarlojaliteten. Denna yttrar sig på flera sätt. Forskarsamhället bygger på ett peer-review-system där kollegor granskar kollegors arbeten. Detta är helt ofinansierat. Jag gör det av intresse och för att värna om kvaliteten inom mitt forskningsområde. Lojaliteten inom forskargruppen är stark och skapar också en win-win-situation. Det är numera ganska sällsynt att forskare arbetar ensamma. Istället har man forskarkollegor över hela världen.
När företag och samhälle söker samarbeten med akademin är det viktigt med en ömsesidig förståelse för de mekanismer som driver oss. Om forskaren har en tryggad finansiering är det lätt för en extern partner att ordna ett fruktbart samarbete. Då får man lojalitet och excellens på köpet.


Anders Axelsson
Rektor LTH

14 maj

 

LTH:s strategiska plan 2012-2016

Nu är den strategiska planen beslutad och tryckt. Den håller just nu på att distribueras till alla anställda.

Förra året fyllde LTH femtio år. Av en händelse så gällde vår gamla strategiska plan fram till jubileumsåret 2011. Därför passar det ju synnerligen väl att börja nästa femtioårsperiod med en uppdaterad strategisk plan. Under åren har vi utvecklats till en av de ledande tekniska högskolorna i landet och har mycket att vara stolta över. Det är en utmaning att ta vara på de möjligheter som detta skapar. Den strategiska planen skall ses i detta sammanhang – som en referens för verksamheten och som en hjälp att välja rätt väg och att göra rätt prioriteringar för framtiden.

LTH är en del av Lunds universitet. Det präglar också vår vision:

En gränsöverskridande teknisk högskola inom ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och för-bättrar vår värld och människans villkor.
 
LTH:s strategiska plan har arbetats fram under lång tid då alla anställda har kunnat föra fram sina synpunkter. På detta sätt hoppas vi att stora delar av den strategiska planen skall kännas igen av många och kanske redan från början vara ägd av alla. Den beskriver oss som en del av Lunds universitet där vi tydliggjort LTH:s mervärde, värdegrund, mål och vision.

När vi säger att vi är ”en gränsöverskridande teknisk högskola inom ett universitet” menar vi att vi kan ha dubbla lojaliteter precis som ett dotterbolag har gentemot moderbolaget. Det innebär i praktiken att vi är Lunds universitet när vi deltar i internationella forskningskonferenser medan vi är LTH när vi möter de andra tekniska högskolorna i Sverige. Den dubbla identiteten innebär att vi tillhör de hundra främsta universiteten i världen samtidigt som vi är en av de ledande tekniska högskolorna i Sverige.

När vi talar om gränsöverskridande är detta tänkt att detta skall tolkas i vid mening. Vi vet att spännande forskningsresultat och innovationer mycket ofta uppstår i gränslandet mellan olika discipliner. Det gäller såväl grundforskning som tillämpad forskning. Utbildningar som har en bred bas hämtad från flera områden skapar goda förutsättningar för anställningsbarhet och användbarhet. Vi vill därför stimulera institutioner att arbeta tvärs över institutionsgränserna, att arbeta över fakultetsgränserna och att arbeta tillsammans med andra universitet och högskolor både nationellt och internationellt. Ett campus med många mötesplatser skapar förutsättningar för gränsöverskridande.

Internationalisering är en viktig del av strategin. Även denna skall tolkas i vid mening. Att framstående forskning är internationell är självklart. Grundutbildningens internationalisering är mångfacetterad. Här ingår till exempel internationellt studentutbyte på både individ- och programnivå. Likaså strävar vi mot ett globalt förhållningssätt inom vår utbildning både när det gäller innehåll och utförande.


Våra visioner har brutits ned i mål, strategier och prioriteringar. Man kan se prioriteringarna som vår taktik att uppnå de strategiska långsiktiga målen. Vi tror att den strategiska planen kommer att hjälpa oss att utveckla LTH åt det håll vi vill.

Anders Axelsson
Rektor LTH

7 maj

 

LTH-forskning och EU


För LTH är externa forskningsmedel ett måste. Närmare 70 % av vår forskning på en miljard är externfinansierad. Med det menar jag att dessa medel söks av enskilda forskare i konkurrens med andra. Primärt är det nationella forskningsmedel men en allt större del kommer att vara EU-finansierad.

Normalt måste vi åka till Stockholm eller Bryssel för att informera oss. I förra veckan kom man istället till oss i Lund för att informera om olika forskningssatsningar på Europanivå. Ett möte handlade om en så kallad EIT-KIC inom livsmedel. EIT står för European Institute of Innovation and Technology och KIC står för Knowledge Innovation Community. Under tiden 2014-2020 kommer tre KIC-ar att finansieras varav en förhoppningsvis kommer att behandla livsmedel. I en KIC ingår 5-6 ”communities” där varje ”community” består av universitet, företag och region. Varje KIC kommer att ha en årlig budget på cirka 50-100 miljoner Euro per år. Det rör sig alltså om stora satsningar. 

Vid ett annat möte i Lund presenterade Vinnova det pågående 7:e ramprogrammet. Under 6 år kommer 55 miljarder Euro att ha konsumerats. För det kommande programmet ”Horizon 2020” diskuteras en finansiering på 88 miljarder under tiden 2014-2020. Det är ofattbart mycket pengar som skall satsas på forskning och utveckling.

Man kan se vårt beroende av externa forskningsmedel på två sätt. Å ena sidan kan vi beklaga oss över att vi inte ens har våra fasta anställningar finansierade genom fakultetsmedel. I och för sig ställs nog samma krav även inom industrin. Varje anställd skall bidra så mycket till verksamheten så att man åtminstone ”drar in sin egen lön”. Annars går ju företaget med förlust. Å andra sidan kan man se det positivt. Våra forskare är fantastiskt skickliga som klarar av att ”dra in” närmare 700 miljoner i externa medel varje år. Genom att detta sker i konkurrens blir vi automatiskt utvärderade. Och den utvärderingen utfaller till vår fördel.

Vi är mycket positiva till att forskarna deltar i europeiska forskningsnätverk och vi försöker stötta så mycket vi kan både genom medfinansiering och med forskningsservice. Vårt engagemang i Europa kommer att bli allt viktigare. Det är en framgångsfaktor för LTH.

Anders Axelsson
Rektor, LTH

2 maj

Siste april och första maj

En förlängd vårhelg är alltid välkommen. På andra håll kallas den för Valborgsmässohelg men i Lund är det ”Siste april” som gäller. Just denna helg har en speciell akademisk prägel. I Göteborg genomförs Chalmerskortegen och i Uppsala är det forsränning i Fyrisån och vårrusningen nerför Carolinabacken. I Lund händer ännu mer: stadsparksfesten, Sisteaprilspex, rektorsuppvaktning och mycket mera. Listan kan göra lång.

I veckan hade vi Lunds universitets nya ordförande Margot Wallström på besök på LTH. Det var ett mycket positivt möte. Margot visar stort intresse och engagemang för det vi gör. Hennes många kloka frågor visar att hon har ett utifrånperspektiv på den akademiska verksamheten som är befriande och jag tror att det kommer att vara utvecklande för Lunds universitet.

Men just nu ägnar vi oss åt det lundensiska akademiska firandet av våren!

Hoppas alla har en trevlig sisteaprilhelg!

Anders Axelsson
Rektor LTH

5 april


LTH ligger i framkant

I förra veckan var jag i Birmingham för att delta i en konferens för Engineering deans från Europa. Ämnet för konferensen var: Tomorrow’s engineers – for an attractive Europe: Working Together to Build on Europe's Excellence in Engineering Education and Research. Att delta i denna typ av sammankomster är som att lyfta sig själv i håret: Man ser sig själv i fågelperspektiv samtidigt som det fungerar som en enkel form av benchmarking. Här följer några av mina reflektioner:

  • Konferensen fokuserade på utbildningsfrågor och arrangerades av SEFI och CESAER, som är två av de nätverk för tekniska högskolor som vi deltar i. LTH är en aktiv deltagare i de viktigaste nationella och internationella ingenjörsnätverken. Vi skapar kontakter som är viktiga inte minst för vårt internationella utbyte.
  • Vi ligger mycket bra till när det gäller utbildningsfrågor. Vårt arbete är insiktsfullt när det gäller t.ex. studenters lärande och vikten av ett genusperspektiv på vår verksamhet.
  • Vi har ett gott renommé. Vad man än säger om ranking så är alla medvetna om att den läses av de flesta. Att Lunds universitet ligger bland de 100 främsta i världen är ingen nackdel (dessutom näst högst av de svenska universiteten). Att vi alltid hamnar högt på den nationella universitetsrankingen URANK och att vi hamnar högst i den senaste rankingen gjord av FOKUS försämrar inte vårt självförtroende.
    Allt detta underlättar intresset för samarbeten med andra lärosäten både nationellt och internationellt.
  • Den pågående globaliseringen ser jag som en del av en internationell fredsrörelse där vi måste underlätta för studenter och forskare att träffa kollegor i andra länder. Politiker verkar tyvärr inte ha förstått det eftersom universitetsutbildningar avgiftsbeläggs – en trend som pågår i flera länder. Sveriges Radios undersökning i förra veckan om högskolornas resekostnader pekar på dessa som något onödigt. Internationella nätverk är viktiga för internationalisering av utbildning och forskning.

Under konferensen väcktes många tankar och jag kunde diskutera flera förslag till samverkansprojekt med kollegor. Så när jag går in i påskvilan så gör jag det med stärkt självförtroende och med många nya idéer för utveckling av LTH.

I denna påskblogg har jag levt upp till vår nye ordförandes uppmaning att våga sticka ut och berätta hur bra LTH är. Det finns många verksamheter vid LTH som är av världsklass men ibland är det bara vi själva som vet om det. Nu har jag i alla fall förmedlat det till några fler.

En Glad Påsk önskar

Anders Axelsson
Rektor LTH.

19 mars

LTH:s nya styrelse fick en rivstart

För en vecka sedan sammanträdde LTH:s nyvalda styrelse för första gången. Det blev ett verkligt elddop eftersom ärendena var många, omfattande och svåra.

Följande beslutades:

För att alla skulle få full förståelse för hur systemet fungerar började vi med att under den första dagen gå igenom fördelningsbeslutet som togs i december av den gamla styrelsen. Det är lätt att drunkna i det omfattande underlaget så man bör ställa sig följande fråga:

Hur kan en styrelse känna att den kan påverka och styra LTH åt det håll som den strategiska planen anvisar?

Det kan vara svårt för styrelsen att ha kunskap om detaljer trots den breda erfarenhet som den representerar. Man får förlita sig till att de processer som föregår beslutsförslagen är väl utförda och täcker in synpunkter från olika delar av organisationen. En viktig uppgift är att se LTH ur ett strategiskt långsiktigt perspektiv. För att styra mot rätt mål krävs nyckeltal eller KPI-er (Key Performance Index). Ett underlag för dessa skall tas fram till nästa styrelsemöte. De skall ge indikationer både om utbildningens och forskningens måluppfyllelse, effektivitet och produktivitet.

Övriga beslut som togs kräver också ytterligare arbete: handläggningsordning och delegationsordning som komplement till den nya arbetsordningen samt handlingsplan till den strategiska planen.

Ett styrelsemöte kräver mycket förarbete, speciellt då både bokslut och budget behandlas, men det kräver också mycket efterarbete. Det är väl så en styrelse skall fungera: att ta emot det som organisationen bereder, besluta om viktiga frågor, göra strategiska ställningstaganden och ge feedback till organisationen.

Vi i LTH:s ledning önskar den nya styrelsen lycka till och ser med tillförsikt framåt.

Anders Axelsson
Rektor LTH

14 februari

Universitet i förändring?

Jag börjar med ett citat:
“It has been observed that elementary school teachers love their children, high school teachers love their subjects and university teachers love themselves”.

Som universitetslärare vill jag först protestera. Visst ser vi väl mer än oss själva? Visst bryr vi oss om våra studenter och doktorander? Eller gör vi det för att bekräfta oss själva? Är det kanske så att vår vetenskapliga lyhördhet sällan sträcker sig utanför vårt eget forskningsområde? Det finns de som menar att ju högre upp i skolsystemet man befinner sig desto mindre är förändringsviljan. I vår forskning upplever vi hur dynamisk och föränderlig världen är men likväl är förändringsbenägenheten när det gäller universitetet som helhet begränsad. ”Change is good. You go first!”

Det inledande citatet har jag hämtat från en bok med titeln: ”Turnaround leadership for higher education”. Just nu är det viktigt att vi funderar över universitetets roll i ett snabbt föränderligt samhälle i en globaliserad värld. Trenden att privatisera eller göra universitet autonoma sveper över den internationella universitetsvärlden. Snart kommer ett förslag från regeringen att inrätta fler stiftelsehögskolor enligt till exempel Chalmers-modell. I januari 2014 skall dessa starta. Det står fritt för alla lärosäten att söka. Det kommer att diskuteras även på Lunds universitet. Då måste vi förhålla oss till beskrivningen av universiteten i termer av en kunskapstriangel: forskning-utbildning-innovation eller hur vi beskriver universiteten i en så kallad trippel-helix-modell där universiteten samverkar med samhälle och näringsliv.

Jag kommer nog att plåga mina bloggläsare med fler generaliseringar ur boken så småningom. Mitt syfte är att få oss att fundera över vad som kan komma att hända. Man skulle nu kunna säga att vi redan har infört en större autonomi på Lunds universitet. En av våra prefekter kommenterade detta med: ”Nu har man öppnat dörrarna till buren men vi vågar inte hoppa ut”. Nu får vi kanske en ny chans att hoppa – om vi vill.

Anders Axelsson
Rektor LTH

2 februari


Halka, riskanalys och ledningsorganisation
I förra veckan halkade jag på väg till jobbet. Efter besök på sjukhus så är jag igång igen med kryckor och rakt ben. När jag berättar om detta känns det lite simpelt och onödigt. Det hade låtit mer spännande om jag hade fallit i en svart backe. Min backe var visserligen svart, men isbelagd asfalt med några centimeters fallhöjd.

När det händer något sådant så blir det alltid tid över för reflektion. I detta fall var det nära till hands att fundera över riskanalyser och ledningsorganisation.

Alla myndigheter är skyldiga att göra riskanalyser. Företag gör det som en del av budgetarbetet. I våra riskanalyser brukar vi först försöka uppskatta vilken sannolikhet en viss händelse har. Därefter försöker vi uppskatta hur stor påverkan blir om det verkligen skulle inträffa. För oss som passerat ”bäst före datum” ökar denna typ av risker – senorna är inte lika tänjbara längre. 

Hur allvarlig är påverkan? Mitt ben blir säkert bra så småningom. Däremot är det intressant att fundera över hur en organisation fungerar när personer med ledaruppgifter av någon anledning inte kan fullgöra sitt jobb. När det gäller rektorsfunktionen på LTH har vi ett system som minskar den negativa påverkan. I presidiet är vi fem personer som arbetar som ett team. Varje vecka planerar vi ledningsarbetet tillsammans. Vi är alltså många som är tillräckligt insatta för att inget skall hamna mellan stolarna. Vår nya prorektor Annika Mårtensson har fått en flygande start och själv är jag ”back in business”.  

Nu är det bara 5 veckor kvar innan jag kan börja träna.

Anders Axelsson
Rektor LTH

16 januari

Nystart 2012
LTH är 50+. Vi har lämnat jubileumsåret bakom oss med viss saknad, Det har medfört en hel del inspirerande utmaningar till exempel den nya jubileumsprofessuren och det stora alumniintresset för LTH. 

Jag vill återigen betona att 2012 verkligen blir ett NYTT år med en ny styrelse och en delvis ny ledning. Därtill kommer en förnyad organisation där kartan bättre stämmer med verkligheten. En delvis ny universitetsledning och en ny universitetsorganisation understryker att mycket är nytt under 2012.

Vi som arbetar i LTH:s presidium känner ett stort ansvar för att förvalta förtroendet att leda LTH. Vi har delat upp arbetsuppgifterna för att kunna täcka in så mycket som möjligt av LTH:s breda  verksamhet. Tillsammans utgör vi ”rektorsfunktionen” vid LTH. Jag själv, Anders Axelsson, har förmånen att få arbeta inom ett mycket brett fält, men jag kommer att försöka koncentrera mig mer på forskningsfrågor, eftersom dessa blir allt viktigare för LTH. Prorektor Annika Mårtensson måste också vara beredd att täcka in LTH:s bredd. Annikas erfarenhet från utbildningsorganisationen gör att hon kommer att arbeta mycket med strategiska utbildningsfrågor. Hennes erfarenhet från samhällsbyggnadsområdet kompletterar ledningens kompetens inom detta område. Per Warfvinge kommer att arbeta som vicerektor för grundutbildning och samtidigt ha ansvar för internationella frågor. Vi har sett att det är svårt att separera dessa vilket visar på att LTH har gått framåt i den internationella verksamheten. Ulla Holst kommer under ett och ett halvt år att arbeta som vicerektor med forskarutbildningsfrågor samt forskningsinfrastruktur. Båda dessa kräver en ökad uppmärksamhet. Slutligen finns vår kanslichef PG Nilsson som en garant för att LTH arbetar på ett juridiskt korrekt sätt och svarar också för att organisationen har ett väl fungerande administrativt stöd.

När arbetet med den förnyade organisationen är klart kommer eventuellt vi fem att kompletteras med ytterligare kompetens för att täcka in olika aspekter av vår forskning.

Det känns extra bra att vi kommer att ha en förnyad strategisk plan att förlita oss till. Vi vet också att väldigt många har varit med och påverkat planens innehåll. Denna utgör basen för verksamheten. Det skapar en trygghet om man följer en plan eller en princip som är känd av alla. Genom att vi strävar mot samma mål kommer vi snabbare och effektivare att röra oss i rätt riktning. Den hjälper oss att göra rätt prioriteringar. Vi kan nu arbeta mot vår vision: En gränsöverskridande teknisk högskola inom ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människans villkor.

Anders Axelsson
Rektor LTH

29 december

 

Gott slut och tack för i år!

Vid årets slut brukar det finnas tid och utrymme för att sitta ner och reflektera över året som gått: Vad var det som hände? Fukushima; Utöya; den arabiska våren; den sydeuropeiska finanskrisen; Juholt-affären; Tomas Tranströmer; SAAB; ur tiden gick Tumba, Kurt Olsson och Plex, Jobs och Usama bin Ladin. Ett långt år som summerat blir kort.

För LTH har året dominerats av femtioårsjubileet. Vi har fått mycket positiv återkoppling. Det beror nog till stor del på att många deltog mycket engagerat och att alla var välkomna att fira med oss: alumner, anställda, studenter och pensionärer, Region. näringsliv, kyrka och kommuner – alla var här! Att våra vänföretag skänkte oss en jubileumsprofessur blev en av jubileets highlights.

Mycket har gått i populärvetenskapens och synlighetens tecken under året: jubileumsföreläsningar, kemiårets firande, Ulf Ellerviks prisbelönta bok ”Ond Kemi”, 33000 besökare i Vattenhallen Science Center LTH och mycket mer.
 Studiemiljön har stärkts: en nyrenoverad Arkitektskola firad med bland annat en Anshelmutställning, ett uppfräschat E-hus och en nyligen påbörjad renovering av Matteannexet.

Vi har haft ett framgångsrikt år igen vilket paradoxalt nog inte bara är positivt. Studenternas studieframgångar bidrar till att vi producerar över vårt uppdrag. Våra forskare är framgångsrika
 och fortsätter att ta hem stora forskningsanslag. Vi behöver därför anställa fler forskare för att undvika att forskningsmedel ackumuleras som överskott.

2012 blir i sanning ett NYTT år: en delvis ny LTH –ledning, ny ordförande och styrelse, nya nämndsledamöter i en förnyad organisation. Till detta skall läggas en till stora delar ny universitetsledning med en ny universitetsorganisation med allt vad det tillhör.

Till ESS och Max IV har Ideon Medicon Village tillkommit som en ny utmaning för framtida forskning och utveckling. Vi har sannerligen inte brist på utmaningar inför det nya året.

Svisch – så var 2011 förbi.

Gott slut och ett Gott Nytt År!

Anders Axelsson
Rektor LTH

22 december

 

Hela havet stormar och det lackar mot jul
När vi går mot jul försöker vi under den sista veckan hinna med allt som vi inte hunnit med tidigare under året. Stundtals kan det bli lite kaotiskt. I år är det värre än det brukar vara.

Inom universitetsledningen gungar det betänkligt. Vi måste mer eller mindre samtidigt se till att vi får ny prorektor, vicerektor, förvaltningschef och planeringschef. Tre fakultetsledningar förnyas och samtidigt skall universitetsorganisationen formas och bemannas med nya ledamöter. En ny anställningsordning och arbetsordning skall implementeras.

Som om inte detta vore nog. Vi gör en hel del förändringar på LTH också. En delvis förnyad ledning, flera nya institutionsledningar och en förnyad nämndsorganisation skall etableras. För att klara av detta på ett rimligt sätt har både universitetet och LTH förlängt mandattiden för sina organisationer (se utdrag ur SLTH-beslut: ”Info om nämnder efter 1 jan 2012”)

För LTH är dock förändringarna mindre dramatiska. Det handlar mest om att rätta kartan efter verkligheten. Jag har just varit i Stockholm och träffat vår nye ordförande Michael Treschow. Det var ett mycket positivt möte - en garvad och visionär industriman som ser till väsentligheterna.

Just nu längtar vi efter arbetsro. Låt oss gå hem till jullov och ta det lite lugnt ett slag så kanske havet lugnat ner sig tills vi kommer tillbaka.

En God Jul och ett Gott Nytt År

Anders Axelsson
Rektor LTH

15 december

Nobeldikt för LTH
I dessa Nobel tider passar det bra med att citera Tomas Tranströmer:


”Två sanningar närmar sig varann.
En kommer inifrån och en kommer utifrån
 och där de möts har man en chans att få se sig själv.”


Vi pratar mycket om LTH:s synlighet. Ofta menar vi olika saker med denna. För många är den interna synligheten viktigast – att processer och beslut annonseras tydligt och synligt. För andra är den externa synligheten viktigare. Hur ser andra på oss? Hur ser potentiella studenter eller forskare på oss? 

Vid styrelsemötet i fredags beslutades att den sittande organisationen skulle förlängas med tre månader för att kunna förnya organisationen och samtidigt förse den med nya ledamöter. Det beslutades också att införa mandatperioder så att ledningsorganisation och nämndsorganisation inte tillsätts samtidigt utan med ett års förskjutning. Under de första månaderna av nästa år kan vi tillsammans se till att vi anpassar vår organisation så att den stärker det interna arbetet. Samtidigt måste vi komma ihåg att det också finns ett utifrånperspektiv speciellt när det gäller våra utbildningsprogram. Med denna sammanvägning av perspektiven kan vi hitta en bra balans mellan externa och interna krav.

Jubileet lider mot sitt slut. Vi har fått många bevis för vår synlighet och vi har gratulerats av många för hur vi lyckats nå ut till alumner, näringsliv och samhället omkring oss i övrigt. När vi lägger till vår toppranking som teknisk högskola i Sverige är det lätt att endast ta till sig utifrånperspektivet. Ett sunt inifrånperspektiv med självvärdering och kritisk analys kan göra att vi ”ser oss själva” i rätt perspektiv.

För att ingen skall sakna ett minne från jubileumsåret kan alla hämta en valfri julklapp ur vårt jubileumssortiment (Se senaste AktuelLTH). Nu har vi en dryg vecka kvar till jul då vi skall hinna med allt som vi inte hunnit med tidigare . Vi skyndar mot jul. 

Anders Axelsson
Rektor LTH

2 december

”Någonannanismen”
Jag hade den stora förmånen att få lyssna på och ställa frågor till ambassadören Jan Eliasson häromkvällen. I sin överblick myntade han begreppet ”någonannanismen” som en beskrivning av den geopolitiska och geoekonomiska utvecklingen de senaste fem åren. Han menade att nu abdikerar till och med politikerna från sitt ansvar och sätter in tjänstemän som skall lösa problemen.

Detta påminner mig om ett besök jag gjorde i somras hos professor Federico Capacco vid Harvard, hedersdoktor i år vid LTH med nanoteknik som forskningsområde. Han har levt i över 30 år i USA och vi ställde frågan till honom: Vad är det sämsta och bästa med USA jämfört med Europa? Svaret kom blixtsnabbt. Det sämsta är dödsstraffet och det bästa är att amerikanen inte skyller på någon annan. Man har själv ansvaret för de val man gör. Alltså en positiv sida av den amerikanska individualismen.

Vad har då dessa herrars reflektioner med LTH att göra?
Jo, jag har tänkt mycket på detta i samband med att vi diskuterar en förändring av organisationen. Det som diskuteras är ju inga stora förändringar utan handlar mer om att rita om kartan efter verkligheten och att skapa förutsättningar för att anpassa oss till en mycket förändrad karta som vi har om tio år.

En organisations största problem är ”vi-och–dom”-attityden. Ju mer en organisation kan samverka och arbeta med ”vi-känsla” desto framgångsrikare och enklare blir arbetet. Inom akademin är det en tradition att problematisera och ifrågasätta. Det är basen för forskningsframgång. På en tillämpad fakultet finns också ett problemlösningsfokus. Därför följs ofta problematiseringen av ett förslag till förändring. Det är tyvärr ofta så att det är ”någon annan” som skall genomföra förändringen.

Många förändringar kan vi göra på egen hand istället för att hyra in dyra konsulter. LTH:s arbete med jubileet är ett exempel på det. Det finns inte ”någon annan” som står på kö för att göra jobb åt oss.

Jag tycker fortfarande den gamla devisen ”Välkommen i LTH – välkommen i gänget” visar på vår styrka. Vi jobbar tillsammans!
Vi är ”the visionary doers”. Det är inte någon annan som gör jobbet!

Anders Axelsson
Rektor LTH

21 november

 

Jubileumsåret spurtar

Vi har firat våra 50 år under hela året på många sätt. Här kommer några av våra highlights:

  • Utgivningen av boken ”LTH 50 år” av Skotte Mårtensson och Mats Nygren. Med denna bok har vi försäkrat att många skrönor, berättelser och historier inte blir glömda.
  • Jubileumsseminarier. Seminarierna som Rolf Johansson på Reglerteknik arrangerade med börschefen Jens Henriksson och mångsysslaren och systemteknikern Per Molander gav bestående intryck.
  • Jubileumsspexet Einstein kunde vi njuta av både tillsammans med våra pensionärer och anställda. Jesperspexarna uppförde sina specialnummer på våra fester.
  • En fantastisk alumnifest för 1 600 personer i Victoriahallen kommer vi nog sent att glömma. Vad kul att träffa gamla kompisar! Det var då vi upptäckte att LTH skulle kunna införa ett nytt forskarutbildningsämne i Festlogistik.
  • Vår fest för anställda och teknologer fyllde hela Kårhuset

Festen för våra vänner gick av stapeln i torsdags. Många hade mött upp. Det var våra samarbetspartners och vänner sedan många år från näringsliv, region, kommun och högskolor i Sverige, Norden och Baltikum.

Istället för ett högtidstal under middagen bjöd vi in våra vänner till en inledande seminarieexposé över LTH: då – nu – framtid. Skotte Mårtensson inledde med att beskriva starten för LTH medan jag följde upp med vad som hänt fram till nu. Därefter beskrev vi framtiden genom ”Hållbar utveckling” (Lars J Nilsson), ”Nanoteknik” (Heiner Linke), ”ESS och Max IV” (Sven Lidin) och slutligen ”LTH och framtiden” (Ingrid Svensson). De var inte utvalda på måfå. Vi hade kunnat välja ut många andra spännande visionärer. Men dessa fyra kommer att finnas kvar på LTH på sextioårsjubileet. Då sitter Skotte och jag i publiken. Genom att våra bidrag inte skulle överstiga 5 minuter alltför mycket hoppades vi kunna visa lite av LTH:s dynamik. (se bilder här.)


En jubileumsmedalj till Reglerteknikprofessorn Karl-Johan Åström 
I år utsåg vi fem hedersdoktorer. En blev miljöminister. Men det var en som vi gärna velat göra till hedersdoktor men regelverket förbjöd oss. Det är Karl-Johan Åström, en av de professorer som var med vid den första professorsinstallationen på LTH. Han är nog LTH:s största vän, som alltid värnat om LTH och som har hjälpt oss fram till den position vi har idag. Vi inrättade därför en speciell jubileumsmedalj för berömliga gärningar för LTH. Motiveringen lyder:

”Karl Johan Åström får medaljen för att han med sitt entusiastiska ledarskap har byggt upp internationellt erkänd utbildning och forskning inom området reglerteknik. Hans dynamiska personlighet och höga  målsättning har varit ett föredöme på hela LTH speciellt under  uppbyggnadsskedet”


Tack för stödet till en jubileumsprofessur på LTH
När vi introducerade våra tanka på en Jubileumsprofessur i Industriell ekonomi med en inriktning mot Affärsmodeller och Teknologistrategier för vårt näringslivsråd och för företagsledarna fick vi snabbt en mycket positiv feedback: ”Klockrent! Rätt innehåll! Bra timing med jubileum! Kan attrahera flera olika branscher!” Tack AlfaLaval (Lars Renström), TetraPak (Göran Harrysson), E.ON (Anders Olsson), SYSAV (Håkan Rylander), Perstorp AB (Martin Lundin), Axis (Ray Mauritsson) och SonyEricsson (Bert Nordberg). Eventuellt hinner era 10,5 milj bli något mer under resten av året eftersom fler företag hör av sig just nu. Vår nye professor kommer att få en fantastisk start och studenterna kommer att försäkras en god forskningsöverbyggnad. Viktigast är nog till syvende och sist att det intresse ni visar för oss och konceptet. Vi ser fram emot många spännande möten i Advisory Board.

Jag, som gammal smålänning, är givetvis extra nöjd eftersom jubileumsprofessuren gjorde att hela jubileet gick med vinst. Fler vinster kommer vi att skörda när våra nyöppnade alumnikontakter kommer igång på allvar.

Ett stort tack till alla er som gjort vårt jubileumsfirande möjligt. Tack för alla bidrag som samarbetspartner, som bidragsgivare och helt enkelt som våra vänner. Tack!
Nu återstår jubileumsspurten!

Nu är vi snart 50+.

Anders Axelsson
Rektor LTH

15 november

 

LTH:s synlighet på webben

”Ökad synlighet” är ett av Lunds universitets prioriterade områden. Vi arbetar med detta på många sätt både på central universitetsnivå och på fakultetsnivå. Det skapas forskningscentra, forskningsportaler, studentportaler, etc. för att understödja synligheten både internt och externt. Inte minst är en attraktiv och effektiv webb av stor betydelse. LU:s webbprojekt startade för flera år sedan och har tyvärr dragit ut på tiden. Projektet är nu i ett skede där vi kan tillföra mycket av våra erfarenheter och önskemål. Det är många saker att tänka på när vi skapar den nya webben.

För oss på LTH är synligheten extra viktig. Vi har ett mycket starkt varumärke som har mycket stor betydelse nationellt. Det har inte minst det stora intresset från alumner visat. Våra medieundersökningar visar att LTH i en del fall är mer känt än flera av de stora universiteten. Samtidigt vill vi visa upp oss som en del av Lunds universitet speciellt internationellt. Det visar sig att denna dubbla identitet skapar mångfalt fler fördelar än nackdelar. Detta är också en allmän uppfattning inom LTH, vilket vi noggrant förvissat oss om i samband med förnyelsen av vår strategiska plan.

LTH har många målgrupper. Historiskt har studenterna varit av primärt intresse eftersom intresset för ingenjörsyrket, naturvetenskap och teknik började minska redan på 80-talet(!). Idag är forskningens synlighet kanske ännu viktigare eftersom LTH till så stor del lever på externa forskningsmedel. Av vår omsättning på 1.5 miljarder söks 650 miljoner externt i konkurrens med andra. Vi är alltså mycket framgångsrika men ett understöd med en effektiv synlighet för forskningen på nätet skulle underlätta.

Ett särmärke för Lunds universitet och LTH i synnerhet är vår strävan att leva upp till det strategiska målet om gränsöverskridande verksamhet. Vi tror att denna blir starkast då den baseras på starka inomvetenskapliga kompetenser. Även detta vill vi synliggöra på webben.

Det är en självklarhet att information till potentiella studenter, information till arbetssökande, utbildningsprogram, forskningsportaler, framgångsexempel från institutionernas forskning skall vara lätt tillgängliga både internt och externt. Webben blir allt viktigare.

För många i näringslivet är information från nätet en del av förutsättningen för jobbet. Det är vårt bidrag till samhällsutvecklingen att vara synlig för denna utveckling.

Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen: Det gäller att både se och synas. Vi på LTH har våra tentakler ute för att känna av hur vi skall presentera oss på ett effektivt sätt för våra målgrupper. Skapar vi en synlighet för LTH skapar detta en ökad synlighet för Lunds universitet. Går det bra för LTH går det också bra för Lunds universitet.

Anders Axelsson
Rektor LTH

7 november

 

LTH och näringslivet
I många sammanhang får vi frågan om hur viktigt näringslivet är för LTH. Frågan har ju ett enkelt svar. Näringslivet är viktigt för LTH men det omvända gäller också. LTH och andra tekniska högskolor är viktiga för näringslivet.

För en dryg vecka sedan annonserades att Ericsson säljer sin andel av Sony Ericsson till japanska Sony. Givetvis spekulerades det omgående om att Sony Ericsson lämnar Lund. På LTH följer vi utvecklingen med stor vaksamhet. Sony Ericsson är mycket viktigt för LTH och vi tror att LTH och Lunds universitet varit viktiga för Sony Ericsson liksom för övriga Ericsson-företag. I någon tidning uttrycktes det som att LTH närmast lever i symbios med Ericsson-företagen. Det stämmer mycket bra eftersom vi arbetar tillsammans forskningsmässigt och vi har forskare/lärare som arbetar både hos oss och på något av företagen. Det är en fantastisk tillgång att kunna arbeta så nära varandra. Studenterna ser relevansen i utbildningen och kan få mycket spännande examensarbeten att arbeta med. Alla IT-företagen i Lund är ju också stora arbetsgivare för våra nyutexaminerade ingenjörer. När Bert Nordberg tillträdde som VD på Sony Ericsson började man inom företaget prata alltmer om utveckling i termer av ”open innovation”. Det passar oss på universitetet som ”hand i handsken” eftersom ett universitet i själva verket utgör definitionen på ”open innovation”. Vi har därför sett på utvecklingen med stor tillförsikt. Inom Mobile Heights sker ett formaliserat idéutbyte och samarbete mellan IT-företag, Region Skåne och flera universitet och högskolor i regionen. Det är ett uttryck för den dynamik som råder i regionen inom IT-området.

Vi hoppas och tror att japanska Sony skall se potentialen i det som händer i Öresundsregionen. Här finns inte bara Mobile Heights utan också Medicon Valley som knyter samman ett stort antal företag inom life science - området. ESS och MaxIV sätter Lund på världskartan som internationellt forskningscentrum. Korskopplingen mellan dessa kan skapa många och unika innovationer till fromma inte bara för regionen utan också för Sony – och för LTH. Som ett exempel på en oväntad spin-off kan nämnas att den mobilkommunikationsteknik som utvecklats vid LTH nu används i ett stort forskningsprojekt vid LTH för att designa acceleratorn i ESS-anläggningen.
 

I ett pågående debattutbyte med Sveriges ingenjörer i Ny Teknik diskuterar vi behovet av ingenjörer för Sveriges framtida utveckling. Vi är nog ense om att behovet finns men vi har lite olika utgångspunkter. När Peter Larsson i sin replik skriver att det är ”industrin – inte ungdomarna – som bestämmer” vad som skall satsas på delar jag inte uppfattningen helt. Universiteten måste stå för en långsiktig försörjning av hög kompetens till samhället. Våra planeringsramar ”lider av” att det är långsamma processer. Spetsutbildningar tar lång tid. En civilingenjör behöver minst 5 år för att fullfölja studierna. När ett akut behov uppstår i industrin tar det tid att täcka det. Likaså måste universiteten stå för långsiktigheten när det gäller utbildningarnas innehåll. Vår utbildning som civilingenjör i ekosystemteknik är ett exempel på det. Nu börjar efterfrågan komma i industrin och det är ju ”tur” att vi startade denna utbildning för tio år sedan.

Att industrin är viktig för LTH demonstreras denna vecka då arbetsmarknadsdagarna (ARKAD) går av stapeln på LTH på onsdag och torsdag 9-10 november. Intressant både för studenter, lärare och företag. Vi ses på ARKAD!

Anders Axelsson
Rektor LTH

 

 

 

 

17 oktober

Civilingenjörer eller högskoleingenjörer?

I Ny Teknik (nr 41, 12 oktober 2011) kunde vi läsa en debattartikel av Peter Larsson, samhällspolitisk direktör vid Sveriges ingenjörer. Rubriken löd: ”400 nya civilingenjörer - ingen bra idé”! Peter driver tesen att det är störst pensionsavgångar bland högskoleingenjörer och gymnasieingenjörer. Därför borde nya studieplatser på högskolorna satsas på högskoleingenjörer istället för civilingenjörer. Jag håller inte med!

För det första tror jag inte att det är en bra idé att ställa två yrkesgrupper mot varandra. Speciellt inte av ett fackförbund som organiserar båda kategorierna av ingenjörer.

För det andra så finns det många studieplatser till högskoleingenjörsutbildningar som står tomma. Då är det knappast en bra idé att skapa fler tomma studieplatser när vi har ett söktryck som aldrig förr till högskolan på grund av demografin och kanske i viss mån på grund av konjunkturen.

För det tredje måste man nog se på utvecklingen som mer dynamisk. Det har skett en strukturomvandling i många branscher vilket gjort att man höjt kompetensen väsentligt. Det är ju det som skapar Sveriges konkurrensfördel. Konsekvensen har blivit att allt fler civilingenjörer ersätter de tidigare högskoleingenjörerna och gymnasieingenjörerna. Kostnaden för en civilingenjör och högskoleingenjör skiljer sig inte heller så mycket. Jag tror inte heller att en femårig utbildning anses vara orimligt lång längre. Många vill till exempel ha en Masterexamen vilket i så fall kräver en femårig utbildning för en internationell konkurrenskraft. Även lärarutbildningen är ju femårig numera.

På LTH satsar vi mycket på högskoleingenjörerna trots att vi för några år sedan var tvungna att minska omfattningen av högskoleingenjörsutbildningen väsentligt. Vi ställer stora krav på lärarnas forskningsanknytning och vi har mycket höga ambitioner när det gäller kvalitet och koppling till näringslivet. Genom högskoleingenjörsutbildningen kan vi attrahera andra grupper av studenter vilket breddar vår rekrytering. Trots detta är söktrycket väsentligt lägre än till civilingenjörsutbildningen. Vår policy är att visa på högskoleingenjörsutbildningens mervärden som kopplar till näringslivets behov. Det sämsta vi kan göra är att ta bort antagningskraven, som de facto blir resultatet av alltför många utbildningsplatser.

Jag tror att högskoleingenjörsutbildningarna fortfarande lider av den enorma expansion som skedde under nittiotalet då antalet ingenjörsplatser på högskolan fördubblades. I konkurrensen om studenter skapades mängder av nya typer av ingenjörer. Jag hade förmånen att få vara med i HSV:s utvärdering av högskoleingenjörsutbildningen senast det begav sig (2003). Vi utvärderade då cirka 225 olika typer av högskoleingenjörer, alla benämnda med olika examenstitlar. Jag tror inte detta speglade ett industriellt behov av en sådan mångfald ingenjörer i ett litet land som Sverige. Jag tror istället att det speglade hur utbildningsekonomin fingerade. Tilldelningen av medel stod i direkt proportion till hur många studenter som antogs. Om man kunde hitta på ett spännande namn på en ingenjörsutbildning så kom fler studenter och ekonomin blev bättre. Många utbildningar levde inte upp till förväntningarna och många lades ner.

Av de 400 nya civilingenjörsplatserna kom 150 + 150 platser till Chalmers respektive KTH. LTH fick endast 50 platser. Detta framstår som mycket märkligt eftersom ett kriterium för fördelningen av studieplatserna var söktrycket. LTH har i år fler förstahandssökande än Chalmers! I praktiken innebär det att vi måste skära ner på antalet civilingenjörsplatser i Lund på grund av vår överproduktion trots nya studieplatser.

Slutligen tror jag att Peter Larsson och jag kan vara överens om att ungdomars utbildning är alldeles för viktig för att den enbart skall vara en försörjningskälla för de 32 högskolorna. Just nu känns det trist att behöva avvisa så många duktiga och välmotiverade gymnasister som står på kö i första hand till civilingenjörsutbildningarna.

Anders Axelsson
Rektor LTH

 

10 oktober

 

Vi ligger i startgroparna
Valprotokoll från valet till LTH:s styrelse och ledning för de kommande tre åren presenterades i förra veckan (Läs valprotokollet här.) Beslutet tas av Lunds universitets rektor 13 oktober och vi ligger i startgroparna. Samtidigt som nya ledamöter skall utses i alla nämnder vill vi förnya och förbättra organisationen. Detta skall helst vara klart till årsskiftet. Dessutom kommer sju av våra institutioner att ha nya ledningar efter årsskiftet.

Det kollegiala ledarskapet, då ledare och ledamöter utses genom val, är på gott och ont. Positivt är att det sker en kontinuerlig förnyelse. Systemet skapar också en legitimitet för ledarna i organisationen. Risken är att man tappar kompetens om man byter för ofta, men detta kan delvis kompenseras av att vi har en administrativ stödorganisation, som garanterar att vi sköter vårt myndighetsåtagande på ett riktigt sätt. I den nya arbetsordningen kommer alla anställda att betraktas som kollegor och ha rösträtt i valen. Lunds universitet har till slut kommit in i 2000-talet!

När det gäller den nya anställningsordningen går vi inte riktigt i takt med resten av universitetet. Från 1 juli gäller t.ex. att ”Beslut om prövning för en högre anställning tas av respektive fakultetsstyrelse efter samråd med institutionsstyrelsen där den sökande är anställd”. Det är alltså möjligt att bli prövad för en befordran men det är inte längre en rättighet. Orsaken till denna förändrade attityd hänförs bland annat till att befordringsreformen medfört en minskad rörlighet i forskarsamhället. Jag tror att detta problem är mer komplext än så. LTH har i grunden en positiv syn på att ge anställda möjlighet att söka och bli prövade för befordran till en högre anställning. På senaste styrelsemötet ställde sig LTH:s styrelse bakom detta. Vi avser att fastställa att det, utifrån strategiska överväganden, alltid skall vara tillåtet för anställda vid LTH att söka befordran. I processen för prövning vill LTH likställa den interna hanteringen med docentprövningen och prövning vid ETP. Det innebär att institutionens prefekt ombeds yttra sig i varje befordringsärende. Jag tror att vi på LTH har vunnit mycket på befordringsreformen genom att det skapar ett positivt arbetsklimat på institutionerna.

Jag tror att det är viktigt att vi utnyttjar vår möjlighet till ökad autonomi både för att få en väl fungerande organisation och för att få en verksamhet som kan hävda sig väl i en nationell och internationell konkurrens.

Anders Axelsson
Rektor LTH

 

3 oktober

Jubileumsfest för oss själva och gratulationer till vår miljöminister!
I fredags firade vi våra 50 år genom att fylla hela Kårhuset med 700 LTH-are varav 250 studenter. Vi skulle egentligen ha kunnat vara nästan 10 000 eftersom vi har cirka 8 000 studenter och 1 500 anställda på LTH. Logistiskt skulle vi ha klarat det. Alumnifesten visade att vi är mycket professionella när det gäller festlogistik.

Att fira vårt 50-årsjubileum är ett sätt att skapa synlighet. Detta gjorde att vi valde att utse fem hedersdoktorer i maj detta år. Dessa representerar varsitt årtionde och varsitt område som är viktigt för LTH.

En av dessa hedersdoktorer blev Lena Ek. Lena har inspirerat och stött LTH:s arbete för en miljöanpassad kemiteknik och bioteknik. Genom sitt arbete på Europanivå med en miljödriven teknikutveckling, med en modernisering av Europas kemikaliepolitik och med implementering av Europas kemikalielagstiftning har hon skapat respekt för frågor som är viktiga för LTH.  När Lena nu blev miljöminister fick vi alltså en LTH-are i regeringen. Det är vi mycket stolta över! Våra gratulationer till Lena! Vi hoppas att du kan komma på jubileumsfesten i november då vi bjudit in region, kommun, företag, riksdagsmän och våra hedersdoktorer. 

Det känns uppfordrande att utnyttja det positiva gensvaret vi fick från våra alumner. Det känns uppfordrande att ha en av våra hedersdoktorer som miljöminister. Visserligen är vi den enda tekniska högskolan med kravet att alla måste ha läst hållbar utveckling för att få ta ut examen men nu kan vi ta nya steg framåt.

Det är flera månader kvar på jubileumsåret så vi kan råka ut för fler positiva överraskningar. Det är sannolikt att det händer något osannolikt.

Gratulationer till de femtio åren!

Anders Axelsson
Rektor LTTH

PS Om du vill veta vad jag sade i mitt högtidstal i fredags kan du läsa det här DS

26 september

 

Vilken fantastisk kväll!

I fredags och lördags hade vi våra alumner på besök på LTH. Föredragen på fredagseftermiddagen var uppskattade. Likaså kom många för att besöka LTH-husen på lördagen där både anställda och studenter ställde upp som ciceroner för visningar. En highlight var en fantastisk kväll med nästan 1700 personer i Viktoriahallen. När vi började planera dessa dagar hade vi 40-årsjubileet i minne då vi tvingades ställa in alumnifesten på grund av alltför få anmälningar. Denna gång sprängdes alla gränser och Kårhuset blev snabbt för litet för detta jätteevenemang. Jag vet att vi ligger i spetsen när det gäller teknisk logistik och förpackningslogistik men att vi var så bra på festlogistik visste jag inte. Tack till Beatrice och Katharina – det är kvinnorna bakom allt.

Under kvällen fick jag frågan hur vi har råd med detta. Mitt svar är följande: Det är en investerig för framtiden. Just nu håller Högskoleverket (HSV) på att ta fram kriterierna för de nya utvärderingarna. Vi vet att man inte längre kommer att koncentrera sig på utbildningsprocessen utan endast på resultatet av utbildningen. Ett viktigt element är att lyssna på avnämarna och på vad de aktiva ingenjörerna som lämnat oss tycker om sin utbildning. Detta förutsätter en aktiv alumniverksamhet som verkligen utnyttjar alumnernas kompetens. HSV:s utvärdering klassar högskolorna i tre nivåer som får olika medelstilldelning beroende på utfallet av utvärderingen. Vi kan alltså till och med räkna avkastning på den investering vi gör i alumniverksamheten. Jag tror att vi får tillbaka varenda krona vi investerat. Dessutom tror jag att verksamheten kan hämta mycket inspiration och styrka från ett bra kontaktnät i näringsliv och omgivande samhälle.

Tack till alla som ställde upp och tog hand om våra alumner.

Tack till alla alumner som kom hit. Det känns uppfordrande och vi hoppas kunna leva upp till de förväntningar vi kanske har skapat. I utbyte hoppas vi på att ni delar mer er av era erfarenheter för att utveckla LTH i rätt riktning.

Anders Axelsson
Rektor LTH 

PS Mitt högtidstal till alumnerna finns här DS

Se bilder från festkvällen

19 september

Nu går 50-årsfirandet upp i högvarv
Måndagen den andre oktober 1961 trädde de första teknologerna in i LTH. Först kom de tekniska fysikerna och sedan E, M, V, A och K i rask takt under åren därefter. 2 oktober är alltså vår födelsedag men vi har redan tjuvstartat firandet och de kommande veckorna går vi upp i högvarv.

På tisdag 20 september invigs en Anshelmutställning i Arkitekthuset. Som LTH:s arkitekt har Klas Anshelm en viktig plats i vårt 50-årsfirande. Många av husen har renoverats och i speciellt fokus står Arkitekthuset som återinvigs på torsdag 22 september. Jag rekommenderar varmt besök både på utställningen och i A-huset. Detta har försetts med en utställningshall som vi hoppas skall kunna visa upp många utställningar både för oss på LTH och för allmänheten.

På torsdag 22 september släpps vår jubileumsbok ”50 år med LTH” som sammanställts av Skotte Mårtensson, tidigare dekan vid LTH, och LTH-journalisten Mats Nygren. De har gjort ett gediget arbete på drygt 350 sidor. Vi har ett ansvar för att bevara skrönor och historier om LTH. Om man känner sin historia skapar det en trygghet och ödmjukhet inför framtiden.

På fredag sker det stora elddopet då 1 700 kommer till alumnifest i Viktoriahallen. Det överträffar våra vildaste fantasier eftersom vi i minnet hade att 40-årsjubileets alumnifest ställdes in på grund av för litet intresse. Skillnaden idag är att vi ”äger hela processen.” Alla som lämnar LTH erbjuds att vara alumn i LTH utan kostnad. Vi har nu kontroll över databas så att vi kan nå ut till våra alumner med information. Våra alumner är en fantastisk resurs som vi kommer att kunna utnyttja ännu mer. Vi får se detta som avstamp för framtida möjligheter. Alumnerna bjuds på föreläsningar på fredagseftermiddagen och rundvandring på campus under lördagen då alla husen håller öppet.

För anställda och teknologer kommer vi att ha en jubileumsfest 30 september för cirka 800 personer förlagd till Kårhuset.

Vår riktigt stora present kommer vi att få av våra vänföretag som gått samman för att finansiera en jubileumsprofessur i Industriell ekonomi. Vi har hittills fått ihop 12 miljoner kronor vilket gör att vi kan säga att jubileet redan gått med vinst. Trots den stora summan är jag nog mest glad och stolt över det engagemang företagen visar för LTH. En samverkan med industrin är viktig inte bara för att få input till vår utbildning och forskning utan också för att våra studenter skall känna trygghet i sin kommande yrkesroll.

Slutligen en liten historia från jubileumsfirandet. För en dryg vecka sedan hade jubileumsspexet Einstein premiär (Ett stort tack till Jesperspexarna för ett mycket bra spex!). Vid en av föreställningarna hade vi bjudit in våra pensionärer och emeriti till spex med efterföljande buffet. Det var mycket uppskattat och vår kände LTH professor emeritus Hermann Grimeiss uttryckte detta på följande sätt: ”Det här var fantastiskt trevligt. Ni kan boka in mig till hundraårsjubileet!”

Anders Axelsson
Rektor LTH

PS Mer om jubileet finns på http://www.lth.se/jubileum/  DS

7 september

 

Strategi för Lund, LU och LTH
Lund är fantastiskt! I helgen pågick humorfestivalen med 80 föreställningar av de mest skilda slag. Vi hoppas att det är en tradition som kommit för att stanna. Det kan noteras att humor ingår som en del i Lunds universitets strategiska plan: ”Vi ska utveckla en innovativ och kreativ universitetsmiljö med utrymme för förändring och utveckling av vår personal. Humor, konstruktiv skepticism och humanism är nyckelord”.

Detta leder mig osökt in på det strategiarbete som pågår på många plan. I våras startade arbetet med en förnyad strategisk plan för Lunds universitet. Förändringarna blir nog inte dramatiska. Vi kommer även fortsättningen att sträva mot gränsöverskridande verksamhet, internationalisering, kvalitetssäkring och vårda och vidareutveckla ledarskap, lärarskap och medarbetarskap.

Sedan mer än ett år har vi på LTH arbetat med förnyelse av LTH:s strategiska plan. Vid ett fyrtiotal möten har olika aspekter på strategier diskuterats på institutioner, i nämnder, i ledningsgrupper, i styrelser, etc. Vi har fått mycket input och allt är samlat i ett dokument som nu skall diskuteras vid samrådsmöten. Dessa startar 7 september och allt annonseras på hemsidan (http://www.lth.se/anstalld/strategic_plan/). Redan nu känner vi att många varit delaktiga och hoppas att så många som möjligt kan stå bakom den slutliga versionen. som kommer att beslutas i februari 2012.

Just nu pågår också remissarbetet för en ny arbetsordning vid Lunds universitet (http://www5.lu.se/o.o.i.s/4394 ). Det har avhållits seminarier och hearings på alla fakulteter. Den som vill komma in med ytterligare synpunkter till LTH:s remissvar kan skicka in det till kansliet (Beatrice.Nordlof@kansli.lth.se) eller framföra synpunkter till sin prefekt som diskuterar remissen vid prefektrådet 12 sept.

Den strategiska planen och arbetsordningen är kanske inte något vi har under huvudkudden men för oss som har ledningsuppdrag skapar de en trygghet och en grund för att göra rätt prioriteringar och välja rätt väg framåt.

Anders Axelsson
Rektor, LTH

22 augusti

Välkommen tillbaka efter semestern!

Efter tre augustiveckor brukar sommaren vara slut. Våra internationella studenter har redan kommit. På måndag 22 augusti hälsar vi 1300 nya studenter välkomna till LTH i Lund och våra Helsingborgsstudenterna kommer på onsdag 24 augusti (Läs rektors välkomsthälsning här). Man börjar känna campuspulsen slå. Lund vaknar upp ur sommardvalan.

Vi har en spännande höst framför oss med många utmaningar:

LTH:s 50-årsjubileum
Vi har fått ett fantastiskt gensvar från våra alumner. 1700 har anmält sig till alumnifestligheterna 23-24 september. Det skapar i sanning positiva problem. För att klara av anstormningen använder vi oss av Viktoriahallen. Festerna för anställda 30 sept och för LTHs vänner 17 november kommer vi dock att kunna klara av på campus. Vi kan säga att jubileet redan gått med vinst eftersom företag med en historia ihop med LTH har skänkt oss 12 milj till en jubileumsprofessur i Industriell ekonomi med inriktning mot Affärsmodeller och Teknologistrategier.

LTHs strategiska plan
Under mer än ett år har vi samlat in underlag till en förnyad strategisk plan. Denna kommer vi att lägga sista handen vid under hösten med möten i samtliga hus på campus för att finslipa planen. Samtidigt pågår ett arbete med att förnya Lunds universitets strategiska plan, som givetvis utgör basen för vårt arbete.

Forskningsstrategier
Jag skriver i pluralform eftersom den centrala budgeten för att finansiera forskning från statsmedel är mycket begränsad. Det är istället forskargruppernas framgångar som i mycket styr utvecklingen. Det har hittills fungerat mycket bra. Fakulteten måste försöka styra in verksamhet som matchar de stora forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. För detta krävs långsiktiga investeringar.
 

Utbildningsstrategi
Det finns främst tre faktorer som påverkar utbildningens dimensionering för framtiden:

1. Överproduktion.
Vi överskrider vårt utbildningsuppdrag kraftigt vilket har flera orsaker bl.a. en högre genomströmning och att utbildningarna förlängts från 4.5 till 5 år. Resultatet blir att vi inte får betalt för det jobb vi gör.

2. Demografi.
Årskullarna börjar nu sjunka gradvis från 135000 till 90000 19-åringar.

3. Ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik.

Ett vikande intresse i kombination med demografin kan få svåra konsekvenser för teknisk utbildning.

Diskussion om utbildningens dimensionering på kort och lång sikt har redan inletts. Det krävs en långsiktig strategi för att vi skall vara väl rustade för framtiden.

Internationalisering

Avgiftsbeläggningen av Masterprogram för utomeuropeiska studenter skapar problem med rekrytering. Här måste vi arbeta på flera fronter: fler stipendier, rekrytering av europeiska studenter, anpassning av vårt utbildningssystem så att det matchar internationella krav. Även här pågår arbete.

Vid sidan av dessa har vi flera projekt som initierats på LU-nivå: arbetsorganisation, anställningsordning, etc.

Vi kommer sannerligen inte att vara sysslolösa!

Välkomna tillbaka. Snart är vi uppe i varv igen!

Anders Axelsson
Rektor, LTH

27 juni

 

Äntligen sommar

Det verkar som om semestern börjar allt senare. Då 2000-talet inträdde utlyste en tidning en pristävling med uppgiften att med ett enda ord beskriva det nya århundradet. Ordet som vann var ”FORTARE”. Det är kanske det vi märker just nu. Det går så fort så att vi har svårt att bromsa för att ta igen oss. Av tröghetskraften fortsätter vi några veckor till. Någon förklarar det istället med att vi blivit mer europeiserade och i högre grad följer semesteruppehållen i övriga Europa. Oberoende av vilket: äntligen är det sommar och vi kan ta välbehövlig semester.

Under våren har vi börjat fira LTH:s femtioårsjubileum. I höst har vi de stora festerna som skapar positiva problem. Det är en utmaning att ta hand om de över tusen alumner som anmält sig till alumnifesten.

Vi har arbetat mycket med den nya s.k. autonomin. Universitetet kan skapa en organisation, och anställningsordning som bättre passar just våra förhållanden. En av mina medarbetare uttryckte arbetet på följande sätt: ” Dörren till buren har öppnats men vi sitter kvar i buren och vågar inte hoppa ut”. En del remissomgångar återstår så vi kanske kan hjälpa till att ta ett steg ut i friheten?  

Under hösten kan vi se fram emot jubileumsfirande: alumnifest, fest för anställda och fest för speciellt inbjudna förutom alla de konferenser och seminarier som bär jubileumsstämpel. I september inviger vi det renoverade Arkitekthuset och presenterar LTH:s jubileumsbok. Jag är övertygad om att de investeringar vi gjort i vårt jubileum kommer att ge mångfaldigt tillbaka. Vi ökar synligheten på flera sätt. En ny skylt i hörnet John Ericssons väg/Sölvegatan visar att Lunds Tekniska Högskola finns till. Dessutom ökar vi synligheten med årets sommarpresent – en LTH-väst.

Vi i LTH:s ledning tackar för era insatser under våren och hoppas att ni kan byta ut ”fortare” mot ”lugnare”.

Ha en skön semester!

Anders Axelsson
Rektor LTH

16 maj

Examenshögtid

I fredags hade vi examenshögtid i universitetsaulan. Uppslutningen ökar för varje år vilket gör att det krävs dubbla föreställningar både vår och höst. Vi utnyttjar också denna högtidlighet för att dela ut priser och stipendier till förtjänta studenter, doktorander, yngre forskare och lärare.

Björn O Nilsson, VD för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, delade ut Ångpanneföreningens forskningsstiftelsepris för framgångsrik kunskapsspridning till Monica Almqvist, docent i elektrisk mätteknik och initiativtagare till Vattenhallen Science Center LTH. Förutom äran får hon 100.000 kronor. Lennart Rantzow från Skånska Ingenjörsklubben 100-årsstiftelse delade ut resestipendier till doktoranderna Hedvig Paradis och Andreas Håkansson.
Axis VD Ray Mauritsson delade ut Axisstipendiet till studenterna Dennis Laks och Martin Sandgren. Bengt-Sture Olsson, ordförande i Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta, delade ut stipendier till forskarna Märta Lewander och Linda Tufvesson, som får dela på 100000 kronor.
Ett mycket uppskattat högtidstal hölls av Mats Boström, VD för Epsilon och LTH-alumn.

150 examinander fick sina examensbevis och ”satte punkt” för denna delen av sitt liv – förhoppningsvis med många positiva minnen. Alla som arbetat med långvariga projekt vet att det behövs ett ordentligt avslut som ”begraver” projektet. Trots avslutet hoppas vi att vi kan ha fortsatt kontakt med våra nyblivna alumner till ömsesidig nytta.

Gratulerar till examen. Mitt tal till examinanderna finns bifogat här nedan.

Anders Axelsson
Rektor LTH


Till årets examinander – Anders Axelsson

Det är ett mycket speciellt år för LTH i år. Vi fyller femtio år.
För femtio år sedan bärgades regalskeppet Wasa, första rymdfärderna gick av stapeln, Berlinmuren började byggas, Dag Hammarsköld omkom i en flygplanskrasch och LTH blev till. Vad som kommer att hända om femtio år är till en del skrivet i stjärnorna som till exempel att Haleys komet återkommer 2061. I övrigt är utvecklingen svår att förutsäga – bara att det är sannolikt att det händer något osannolikt. Vi kan i bästa fall formulera vår strategi för de närmaste 10 åren - sedan är det mest gissningar. Vi, som kommer från en framstående teknisk högskola har förvärvat kunskaper som kan användas för att skapa en hållbar utveckling. Det är vår skyldighet att bidra till samhällsutvecklingen i denna riktning. Mycket kommer att handla om klimat- och energifrågor. Med ESS och Max IV på plats kommer dessa anläggningar att ha en stor betydelse för LTHs verksamhet i framtiden
Vi hoppas att ni som alumner skall hjälpa oss att hålla vår utbildning i toppklass. Om ni tycker att det som ni upplevt på LTH är bra så blir ni våra bästa ambassadörer.

Nu under jubileumsåret bjuder vi in föreläsare som har fått sin utbildning här. Förra veckan hade vi Jens Henriksson här. Han är VD för Stockholmsbörsen med en utbildning i elektroteknik här på LTH. Sedan har han givetvis också läst ekonomi.

Han gjorde en lista på saker som han lärt sig på LTH och som han haft stor nytta av. Jag skall bara ta några av hans punkter:

  • Hårt tempo skapar en konkurrensfördel.
  • Många kurser samtidigt skapar en förmåga att hålla många bollar i luften
  • Utbildningen är organiserad i delmål med delleveranser – passar speciellt den som är lite lat. Som de flesta är.
  • Innehållet är brett och skapar breda möjligheter till olika yrkesval. Han kallade det för en ”dra åt helvete-utbildning”. Man kan sluta när man vill och få ett annat bra jobb. 
  • Man tvingas leverera ett SVAR, Man lär sig ta beslut.

· Omtentorna gör att man tillåts misslyckas och gå vidare.

Så flera av de saker som ni kanske tyckt vara jobbiga kan ni nu skörda frukterna av.

Gratulerar till er examen, lycka till med ert yrkesval och välkomna till examenshögtiden.

10 maj

 

Utbildningen är i framkant på LTH
I förra veckan hade vi en grupp av internationella utvärderare, som under veckan besökta samtliga fakulteter vid Lunds universitet. Som underlag hade de självvärderingarna som varje fakultet tagit fram. Under en heldag besökte de LTH och diskuterade med ledningen, lärarna, studenterna, programansvariga och utbildningsadministratörer. Hela projektet går under beteckningen EQ11 (Education Quality 2011) och kan i någon mån ses som en komplettering till forskningsutvärderingen RQ08 (Research Quality 2008) som genomfördes 2008 vid Lunds universitet. Någon egentlig utvärdering skulle granskarna inte genomföra utan mer fungera som ”kritiska vänner”.

Generellt fick vi mycket goda omdömen för att inte säga att de var översvallande inom vissa områden. Vårt sätt att premiera goda utbildningsinsatser tyckte ordföranden i vår granskargrupp Lori Breslow från MIT, Boston, borde vara en förebild för många universitet. Det finaste omdömet uttryckte Lori Breslow på följande sätt: ”..när vi besöker andra så diskuterar man pedagogik på ett mycket klokt sätt men som en speciell företeelse. När vi talar med era studenter, lärare, ledning, programansvariga och utbildningsadministratörer verkar det som om pedagogik är integrerat i ert sätt att arbeta och tänka”

Vi får se EQ11 som en förövning till den utvärdering som skall ske 2013 genom Högskoleverkets (HSV) försorg. Eftersom HSV har förändrat utvärderingen jämfört med de som gjordes förr krävs mycket arbete för att få fram bra underlag.

Mycket har diskuterats om den nya utvärderingstypen. Den har ju till och med fått en universitetskansler att avgå. Trots detta vet vi inte riktigt hur den kommer att utformas. Vi vet dock att den kommer att fokuseras mer på resultat och mindre på process. Det innebär i sin tur att man kommer att koncentrera sig på ”Learning outcomes” som kommer att domineras av kvalitet på examensarbete och avnämarnas/alumnernas uppfattning av utbildningens kvalitet i relation till de arbetsuppgifter de har. Vi arbetar redan med att ta fram kriterier för att bedöma ett examensarbetes kvalitet.

Vi får glädja oss åt de positiva omdömena i EQ11 så länge. Jag har en avslutande fråga till vår pedagogiska utvecklingsenhet på LTH, alltså till Genombrottet: Har vi brutit igenom nu?

Läs mer om resultatet av EQ11

Anders Axelsson
Rektor LTH

26 april

Efter påsk kom sommaren!
Påsken kom ovanligt sent i år men den är alltid lika välkommen som en paus i jobbet. I år hade den dessutom sommaren med sig. Det sägs att det var kyrkomötet i Nicea som bestämde hur påsken skulle falla in. De verkar ha haft kontakt med Vetenskapsrådet i Sverige också. Påsken kommer nämligen som en efterlängtad vila efter att VR-ansökningarna lämnats in. Studenterna behöver istället påskuppehållet för att ”komma i fas”.

LTH - rankad etta igen!
Varje år rankas de svenska lärosätena enligt Urank (http://www.urank.se/ranking.html). Den skiljer sig från andra genom att den även rankar vetenskapsområden, till exempel Naturvetenskap och teknik Återigen placerades Lunds universitet som etta i landet. Eftersom detta speglar LTH:s position i förhållande till andra tekniska högskolor blir vi naturligtvis stolta och glada. Denna rankinglista premierar forskningsintensiva lärosäten med mycket externfinansierad forskning och en stor andel yrkesexamina. Det gör att LTH alltid rankas högre än Lunds universitet som helhet på en sådan lista.

Ekonomidiskussionen fortsätter
Massmedia tycker fortfarande att det är ett oskick att ha så mycket oförbrukade medel och myndighetskapital kvar vid årets slut. Tyvärr har universitetsstyrelsen sällat sig till denna skara. Något beslut om indragning av medel har dock inte fattats. Att förklara ekonomin för utomstående är en pedagogisk utmaning. Vi har försökt beskriva detta bland annat i verksamhetsberättelsen.

LTH har en forskningsbudget på 1 miljard varav nästan 70 procent är externa forskningsmedel som våra forskare söker i konkurrens med andra. Problemet är att den fasta basen i form av fakultetsmedel är så liten. Det skapar en otrygghet, eftersom ett bortfall av forskningsmedel många gånger leder till krav på ”friställning på grund av medelsbrist”. Detta är ohållbart, inte minst när det gäller doktorander, som har en garanterad anställning under sina forskarstudier. En klok forskningsledare eller prefekt ordnar så att det finns en intern säkerhet genom att skapa en liten finansiell reserv som kan klara tillfälliga bortfall av externa medel. Dessa är inte heller rörliga mellan olika verksamheter eftersom man fått forskningsmedel för att utföra specifika uppdrag. Detta kontrolleras av anslagsgivarna i kontinuerligt återkommande utvärderingar (se mer om detta i Verksamhetsberättelsen 2010).

Ett annat problem skapas av att statliga anslagsgivare (till exempel Vinnova, FORMAS) allt oftare kräver så kallad medfinansiering i kontanta medel. En myndighet (läs Vinnova, FORMAS) vill alltså föreskriva en annan myndighet (läs LU/LTH) hur man skall disponera sina anslag. För LTH skapar detta stora problem eftersom våra fakultetsmedel är så knappa.
Jag hoppas att detta i någon mån förklarar hur vi på LTH ser på verkligheten. Vi vill ju inte framstå som gnälliga men vi vill ha förståelse för den ekonomiska verklighet som vi lever i.

Vi säger som militären: Gilla läget! Hittills har vi klarat oss bra både i våra egna och i andras ögon. Det är få myndigheter som är så utvärderade som vår verksamhet: i samband med forskningsansökningar (jag påminner om att vi söker nästan 700 milj i konkurrens med andra), vid Högskoleverkets kvalitetsgranskning, av årlig internrevision, av riksrevision samt genom egna interna utvärderingar (till exempel RQ08, EQ11).

Vi klarar oss mycket bra och vi tar höjd för att klara oss bra även i framtiden.

Välkommen tillbaka från påskledigheten

Anders Axelsson
Rektor LTH

28 januari

Kick-off för 50 år
Det finns säkert många rationella förklaringar till varför LTH kom till för 50 år sedan, men en viktig grund lades redan 1957. Då sköts den första satelliten upp i rymden av Sovjetunionen – Sputnik 1. Strax efter sköts hunden Laika upp i en ny satellit.
Dessa händelser startade en febril aktivitet i västvärlden och speciellt i USA. Rymdkapplöpningen var igång. Utbildningen i naturvetenskap och teknik reformerades och stora utvecklingsprogram startade redan i Primary School. I Sverige infördes den nioåriga enhetsskola som sedermera blev grundskolan.
 
Jag tror att allt detta hjälpte till att ta beslutet att starta en teknisk högskola i Lund.

LTH blev till!

12 april 1961 blev Jurij Gagarin den förste kosmonauten i rymden.
3 oktober 1961 trädde de första teknologerna in i LTH.
Först kom de tekniska fysikerna (F) och under de kommande åren kom E, M, V, A och K. Våra utbildningsprogram kunde enkelt anges som FEMVAK. Motsvarande ord för utbildningsprogrammen blir mycket längre idag.

När Neil Armstrong tog sina första steg på månen 1969 hade USA hunnit ikapp Sovjet och LTH var etablerat som en teknisk högskola.

Under dessa 50 år har vi haft ”ups and downs” men mest ”ups”. Från början var det fokus på grundutbildning, men forskningen har hela tiden blivit starkare och idag är det den som dominerar en stor del av verksamheten, åtminstone mätt i ekonomiska termer. Vi har en omslutning på 1.5 mdr varav 1 mdr är forskning.

Försöken att göra LTH till en fristående högskola lades ner för många år sedan. Nu dominerar fördelarna med att vara en del av Lunds universitet.

Att säga att LTH är en ”pigg 50-åring” är ett understatement. Det mesta är ”all time high”: bra ekonomi, högt söktryck, duktiga studenter med höga ingångsbetyg, inspirerande lärare, professionella tjänstemän, duktiga forskare som attraherar mycket forskningsmedel, etc.

Framgången beror inte bara på enskilda personer utan också på bra samarbeten inom avdelningar, inom institutioner, mellan fakulteter och med andra universitet i andra länder.

Med ESS, Max IV och Ideon Life Science Village som grannar så ser framtiden spännande ut. Det är extra kul att fira födelseår när allt är uppåt.

Vi har mycket att vara stolta över. Gratulationer till våra 50 år!

Anders Axelsson
Rektor LTH.

 

10 januari

Länge leve 50-åringen

Vad hände förra året?
Svisch – så passerade 2010 med vinter-OS och vulkanaska, med oljeläcka och Wikileaks, med varma MFF-vindar och ett fruset SJ, med bröllop och kaffeflickor. Det var inte bara Lundakarneval utan också riksdagsval. På hemmaplan förbereddes universitetets nya autonomi som mest består i att vi skriver regelverket själva men vi har fortfarande alla de krav på oss som ställs på en statlig myndighet. Det blev ungefär som om vi i alla fall får bestämma färgen på tapeterna men vi måste hyra huset av staten (läs Akademiska Hus). En del möda gick åt för att diskutera handläggning av befordringsärenden. Detta har vi inte lämnat helt bakom oss utan det återstår att förklara både internt och externt att LTH:s ribba är hög och väldefinierad. Ett roligt jobb var att förbereda LTH:s jubileumsår och nu är vi här! Vi fyller 50 år!

Vad händer i år?
Året 2011 kommer att bli ett händelserikt år. Många arrangemang kommer att påminna om vår 50-åriga tillvaro. Allt kulminerar de två sista veckorna i september då vi först har home-coming day för alumner och sedan en jubileumsfest 30 sept. Allt kommer att annonseras på hemsidan.

För övrigt kommer många projekt att genomföras och slutföras. Den nya strategiska planen skall beslutas i december och innan dess skall många frågor ha diskuterats och funnit en lösning. Universitetsprojekt som rör arbetsordning, anställningsordning, organisation och ledning är viktiga för att skapa goda förutsättningar för LTHs utveckling. Även Lunds universitet skall förnya sin strategiska plan vilket givetvis påverkar LTH. Ett nytt kvalitetssäkringssystem håller på att utarbetas av Högskoleverket. Detta är nog till och med viktigare än den kvalitetskontroll som Lunds universitet nu skall göra genom projektet EQ11.

Vi har visserligen en ekonomi i god balans men vår finansiering beror till mycket stor del på hur vi själva klarar att attrahera medel. En annan utmaning är att utnyttja tillkomsten av ESS och Max IV för att stärka LTH både nationellt och internationellt.

Jag hoppas att jubileumsåret skall visa att LTH är en pigg 50-åring med många nya och goda idéer.

Ett trefaldigt hurra för oss!! Länge leve vi!!

God fortsättning på jubileumsåret!

Anders Axelsson
Rektor LTH

20 december

Nu är det JUL igen!
Under hösten har många saker varit uppe till omvärdering. Den så kallade autonomin skall införas från och med 1 jan 2011. I praktiken innebär den att universitetet får möjlighet att bestämma sin inre organisation och hur det inre arbetet skall organiseras. Vi är inte lika kringgärdade av regelverk längre. Lunds universitet är alltså fortfarande en myndighet och får agera på ett annat sätt än vad helt autonoma universitet kan göra, som till exempel våra nordiska kollegor Chalmers, DTU och Aaltouniversitetet.

För att ta fram nya regler, anställningsordning, etc, startades det så kallade. Fronesis-projektet. I detta ingår flera delutredningar. Hur Mångfalden av projekt på universitetsnivå har gjort att vi ute på fakulteterna har haft svårt att ”hänga med”. LTH är ju på egen hand större än de flesta högskolor och universitet i Sverige. Vi har alltså en del att sköta på hemmaplan. Därför är fakulteterna mycket nöjda med att Fronesis-projektet bromsats upp något så att en del beslut kan tas senare. Det gör att den nya ”autonomin” kan förankras och diskuteras inom fakulteterna.

Höstens händelser och diskussioner om hur befordran till professor går till är över i och med att Anders Stening presenterade sin granskningsrapport för universitetsstyrelsen i fredags. Där klargörs att LTH:s handläggning är korrekt. Nu återstår att förklara hur regelverket ser ut och ge bakgrunden till hur meriter värderas i samband med anställning och befordran. Det gäller såväl inom som utanför LTH. Hela processen är viktig för LTH:s framgång.

Vi kan nog berömma oss för att detta hittills fungerat mycket bra. LTH är en fakultet där forskarna ”drar in” nästan 700 miljoner i externa forskningsanslag varje år. Detta gör de i konkurrens med andra universitet. De granskas, utvärderas och bedöms därför kontinuerligt av sakkunniga och reviewers.

Studenternas arbetsmarknadsdagar blev som vanligt en stor framgång med 135 företag på plats. Smolket i glädjebägaren var CSN:s agerande när det gällde återbetalning av studiemedel för teknologer som hade klarat alla sina kurser (!) Även detta reddes ut till slut.

Nu är ni alla värda en julledighet efter väl förrättat värv på alla fronter. Nu laddar vi för jubileumsåret 2011 då vi blir 50.

God Jul och Gott Nytt År.

Anders Axelsson
Rektor LTH

15 november

 

Befordran av Per Eriksson till professor vid LTH

Bakgrund
I tre artiklar i Sydsvenskan 13, 14 och 15 november behandlas Per Erikssons befordran till professor vid LTH i december 2007. Bland annat har handläggningsordningen i detta specifika fall tagits upp. Jag och mina medarbetare Stig Stenström och Kerstin Torfgård har blivit intervjuade och försökt förmedla vår handläggningsordning i detta specifika fall. Vi har all respekt för att myndighetsutövningen granskas. I detta fall har dock många av våra kommentarer inte tagits med i de granskande artiklarna. Därför väljer vi nu att här förtydliga och rätta till missuppfattningar. 

Allra först vill jag dock sammanfattningsvis klargöra att handläggningen av Per Erikssons befordran till professor har skötts på ett professionellt och korrekt sätt.

Regelverk för anställnings- och befordringsärenden
Handläggningen omgärdas av ett omfattande regelverk. Grunden finns bland annat i Högskolelag och Högskoleförordning. Lunds universitet har en övergripande handläggnings- och delegationsordning och LTH har tillämpningsföreskrifter för handläggning. Beslut som går den sökande emot kan överklagas till en nationell Överklagandemyndighet vars beslut skapar prejudikat.

Handläggningen sker i Lärarförslagsnämnder (LFN) som består av lärare/forskare och studenter tillsammans med erfarna tjänstemän. Sammansättningen ska garantera att juridisk praxis följs samtidigt som ledamöterna garanterar en allsidig bedömning av kompetenser. I de flesta fall används dessutom externa sakkunniga, som känner till den inomvetenskapliga traditionen.

Jävsfrågor ägnas stor uppmärksamhet. I vissa fall används också pedagogiskt sakkunniga för att bedöma den pedagogiska skickligheten. Samtidigt skall det betonas att medlemmarna i LFN besitter stor kunskap och erfarenhet som kompletterar de sakkunnigas bedömning.

Befordringsärenden har överklagats till Överklagandemyndigheten, som ändrat beslut om avslag till bifall av befordran. Detta visar att LFN inte lägger ribban för lågt i befordringsärenden. Dessa fall utgör givetvis prejudikat i LFN:s handläggning.

Per Erikssons befordringsärende skiljer sig inte på något sätt från andra befordringsärenden. Kompletteringar och förtydliganden har begärts in på vanligt sätt för att få ett tillräckligt bra underlag för LFN:s bedömning.

Sammantaget skulle vi vilja påstå att det är få myndigheter som har ett lika detaljerat regelverk för sin handläggning och bedömning.    

Helhetsbedömning
Högskoleförordningen anger att behörighetskravet för anställning som professor är att man ska ha visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Prövningen ska utmynna i en helhetsbedömning av den vetenskapliga skickligheten och en helhetsbedömning av den pedagogiska skickligheten. I dessa helhetsbedömningar ingår flera delar. Vikten av de olika delarna kan variera. Även i detta avseende finns juridisk praxis att luta sig mot.

Bedömning av vetenskaplig skicklighet
I den vetenskapliga helhetsbedömningen ingår flera delar, bland annat vetenskaplig produktion, doktorandhandledning men också ledarskap och kontakterna med samhälle och näringsliv. Med vetenskaplig produktion avses produktion av tidskriftsartiklar, konferensbidrag, rapporter, populärvetenskapliga artiklar med mera. En viktig del i Per Erikssons vetenskapliga produktion utgörs av bidragen på vetenskapliga konferenser. Bakom publikationerna finns ofta flera personer som har bidragit på olika sätt. Det normala är – inte bara på LTH – att sakkunniga får tillgång till ett urval ur denna produktion och förutsätts ta hänsyn till kvaliteten i dessa arbeten i sina utlåtanden. Lärarförslagsnämnden har redovisat sin uppfattning om Per Erikssons roll i de olika publikationerna, med vikt vid initiativtagande och främjande i projekten. Frågan om vem som anges som huvudförfattare eller förste författare diskuteras av lärarförslagsnämnderna och man är medveten om att det råder olika kulturer för hur författarskapet redovisas. Ofta sätts doktorandens namn först medan handledaren är sistanamn. De sakkunniga är medvetna om den praxis som råder inom respektive vetenskapsområde.

I Per Erikssons fall kan det till exempel inte vara oväsentligt att han genom sin tid vid Vinnova haft ett övergripande inflytande på utvecklingen av det svenska innovationssystemet. Detta ingår som en del i helhetsbedömningen av den vetenskapliga skickligheten. I protokoll redovisas LFN:s överväganden där både starka och svaga sidor i ansökan belyses.

Handledarskap
Lärarförslagsnämnderna diskuterar alltid förmågan att handleda doktorander ur ett helhetsperspektiv. Man tittar på LADOK-utdrag, men de kräver ofta ett förtydligande. Tidigare var det nämligen brukligt att den så kallade ämnesföreträdaren uppgavs som huvudhandledare för institutionens doktorander, även om det i praktiken var någon annan som utförde det egentliga handledningsarbetet och hade de regelbundna kontakterna med doktoranderna.

Bedömning av pedagogisk skicklighet
Det är mycket riktigt så att LTH ställer höga krav på pedagogisk skicklighet vilket bland annat gjort att vi ger pedagogiska inspirationskurser för lärare för att inspireras och inspirera andra i sin pedagogiska gärning.

Kraven på den pedagogiska skickligheten har förändrats gradvis och skärptes i maj 2008 då LTH antog riktlinjer om att normalt kräva 10 veckors högskolepedagogisk utbildning i enlighet med Lunds universitets rekommendationer. Då Per Eriksson befordrades fanns således inte detta beslut utan bedömningen baserades på en helhetsbedömning av den pedagogiska skickligheten. Vi har en mycket pragmatisk inställning där den pedagogiska kompetensen kan ha förvärvats på olika sätt, bland annat genom kurser, och som skall återspeglas i ett reflekterat förhållningssätt till den egna pedagogiska praktiken. Förmåga att leda och organisera utbildning kan också vägas in i den pedagogiska skickligheten. En helhetsbedömning görs av den pedagogiska skickligheten där flera delar ingår.

Jävsfrågan
Jävsfrågan diskuteras generellt mycket ingående inom akademin inte bara vid anställningar utan också i samband med doktorsdisputationer. Lärarförslagsnämnden granskar presumtiv sakkunnigs CV (om det till exempel finns sampublicering) men frågar dessutom den som är föreslagen om det finns jävsgrundande aspekter som inte framgår ur CV:t. Detta belyses också i universitetets allmänna råd till anställningsordningen. I urvalet av sakkunniga deltar ofta både LFN och ämnessakkunniga inom LTH varefter beslut tas av rektor vid LTH. Eftersom Sverige är ett litet land kan det vara ett problem att hitta svenska sakkunniga som aldrig har stött på den som ska bedömas i något sammanhang.

Slutsats
Jag hoppas att det framgår av denna kommentar att handläggningen av befordringsärenden vid LTH sköts på ett korrekt sätt av professionella medarbetare. Vi har god hjälp av vårt kritiska förhållningssätt inom vetenskapen. Detta synsätt förenar oss med den kritiska granskningen som sker i pressen. Vi går alltså aldrig in i ett projekt med en förutfattad mening om resultatet.

Detta har jag skrivit tillsammans med mina medarbetare Stig Stenström och Kerstin Torfgård.

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

23 augusti


Välkomsttal till LTH:s nya studenter 23 aug 2010


Grattis och Välkomna!
Jag börjar med att gratulera er av två orsaker:

  1. Du har lyckats mycket bra med dina studier eftersom det är svårt att komma in på grund av ett mycket högt söktryck
  2. Du har valt LTH för dina fortsatta studier!

Varför är LTH ett bra val?
Jag skrev i vår utbildningskatalog att vi öppnar dörrarna till framtiden – inte bara en dörr utan många dörrar. Här är några argument:

  • Våra utbildningar ger en stor bredd vilket gör att det finns många olika möjligheter till yrkesinriktning när du är klar!

  • Du får både en yrkesexamen och en akademisk examen. Du blir alltså både civilingenjör och Master of Science in Engineering, du blir både arkitekt och Master of Architecture, etc.

  • LTH är en teknisk högskola med stor bredd med ett stort utbud av kurser.

  • LTH är en del av Lunds universitet. Det innebär att dörren är öppen för att ta del av hela universitetets utbud. När jag åker ut i världen så tillhör jag inte bara LTH utan också Lunds universitet. Alla känner till Lunds universitet.

  • När vi rankar de tekniska högskolorna i Sverige kommer LTH främst, vilket beror på bland annat god examination och framgångsrik forskning.

  • LTH fyller 50 år 2011. Det är både ungt och gammalt. LTH är tillräckligt gammal för att ha kunnat etablera en mycket framgångsrik forskningsmiljö med hjälp av en stark grundutbildning. Styrkan kommer från duktiga lärare och studenter. Samtidigt är LTH tillräckligt ung för att inte alla stigar skall vara upptrampade, vilket lämnar utrymme för nysatsningar och nytänkande. Vi kan och vill ta oss an dagens utmaningar som rör klimat, energi och en hållbar samhällsutveckling.

  • Det går bra för LTH!
    Framgångsrik forskning, bra utbildning med engagerade lärare och studenter och bra ekonomi.

  • När ni valde LTH valde ni också Lund som är en fantastisk plats att leva i.

  • Lund kommer i framtiden att bli ett europeiskt forskningscentrum eftersom de stora forskningsanläggningarna ESS och Max4 skall byggas här. Investeringar på 15-20 miljarder kommer att betyda mycket för LTH, LU, Lund och Sverige!

Finns det några nackdelar?

  • Eftersom vi nästan är 50 år håller vi på med renoveringsarbeten av en del hus. De flesta är färdiga.

  • Det kan vara lite problem med bostäder vid terminsstarten men det brukar lösa sig ganska snart. Vi jobbar på att förbättra detta!

Utbildning är kopplad till forskning
Universitetet skiljer sig från gymnasiet bland annat genom att vi inte bara sysslar med utbildning utan också med forskning. Många av oss som jobbar här är både lärare och forskare, en del av oss har dessutom jobbat i industrin, flera av oss har själva gått utbildningen på LTH. Det gör att ni kan känna er ganska trygga att lärarna vet vad de pratar om, att utbildningen ligger i forskningsfronten, att den är relevant för ert framtida jobb och att nivån är rätt.

Viktigt med en koppling till näringsliv och samhälle
Utbildningen vid LTH är både grundläggande och tillämpad!
Det gör att utbildningen har två dimensioner. Du får dels en akademisk examen dels en yrkesexamen.

Goda framtidsutsikter
Ni kommer att vara ”anställningsbara”. Det finns många hål att fylla när ni är klara. Vi förväntar oss stora pensionsavgångar.
Om 5-6 år när du klar och med din utbildning har du förvärvat en hög kompetens! Frågan du ställer dig då är: Vad skall jag använda min kompetens till? Nu har du denna tid på dig att fundera över vad du egentligen vill göra och hur du vill jobba!

Det finns många olika utgångar från utbildningsprogrammen. Du kan studera utomlands under längre eller kortare tid. Du kan fortsätta med forskning eller jobba i industrin.

Om vi ses på campus och jag av någon anledning inte skulle heja tillbaka på dig beror det på att mina ögon har passerat bäst-före-datum. Jag är mycket öppen för diskussioner och har alltid tyckt att kontakten med er studenter varit bland det mest positiva i mitt jobb. Så heja en gång till!

Välkomna till oss här på LTH!
Vi brukar säga ”Välkommen i LTH”! Först låter det som en felsägning men det är det inte alls. Vi menar ”Välkommen i LTH = Välkommen i gänget”!

Du är en av oss! Det är inte någon ”Robinson-tävling” där man blir utröstad. Här jobbar alla tillsammans. Det vi åstadkommer på LTH beror på oss alla. Vi är alla delaktiga! Ni är en förutsättning för att både utbildning och forskning skall bli framgångsrik.

Vi har spolat isen! Nu skall ni göra piruetterna! Vi är många som hjälper er och tar emot om ni faller!

Välkomna i LTH 

Anders Axelsson
Rektor, LTH

12 augusti

Lite sommarnyheter på sommarens övertid
Sommarlugn och stillhet råder fortfarande på Campus LTH. Flitens lampor lyser dock i allt fler kontor och labb. Det stora lyftet kommer inte förrän om någon vecka då studenterna befolkar campus. Trots den fantastiska sommaren har det hänt en del som är av intresse för oss på LTH.

Studentbostäder på LTH
Redan före sommaren kom beskedet att Lunds universitet tillsammans med sex andra universitet/högskolor fått rätt att förhyra studentbostäder även till våra vanliga studenter. Tidigare har vi fått förhyra endast till gästforskare och utbytesstudenter. Per Eriksson har varit drivande i denna fråga med syftet att skapa en bostadsgaranti för våra studenter på sikt. Detta är mycket lovvärt. Redan 2007 initierade dåvarande ordförande för LTH ett projekt med syftet att skapa ett levande Campus LTH bland annat genom att bygga studentbostäder på campus. Nu diskuteras det att förlägga bostäder på lediga grönytor bland annat i anslutning till IKDC. Bollen ligger hos Akademiska hus och Lunds kommun.

Treterminssystem
Tobias Krantz har börjat diskutera möjligheten att införa ett treterminssystem vid högskolor och universitet. Skälet är att öka effektiviteten och förkorta studietiden. Han nämner också möjligheten att öka effektiviteten genom att ”ge peng per poäng” eller ge en examensbonus. Varför inte diskutera en efterskänkning av en del av studielånet när man tar examen inom en viss tid? Detta har diskuterats i Norge. Eftersom även Thomas Östros pratat om treterminssystem fortsätter nog diskussionen oberoende av valutgången. Hela Bolognasystemet har ju förberett oss för att fördela studieåret i tre delar med vardera 20 poäng.

Förändrade urvalsregler
Ett nytt antagningssystem till högskolan har trätt i kraft. Det har skrivits en hel del om hur de som har gymnasiebetyg som erhållits före 2003 har fått mycket svårare att komma in på eftertraktade utbildningar. Likaså missgynnas elever med utländska betyg och elever med betyg från folkhögskola. Det har varit många upprörda känslor och vi har fått ta emot många telefonsamtal från upprörda elever och deras föräldrar. Vid nya förordningar finns det alltid några som drabbas hur man än bär sig åt. Man skall dock komma ihåg att syftet med de nya antagningsreglerna är att man kan få bonuspoäng motsvarande 2,5 poäng om man läst ämnen som är av nytta för högskoleutbildningen, till exempel en extra matematikkurs eller extra engelskakurs. På detta sätt blir maxpoäng 22,5  i stället för 20 poäng. Detta innebär också att det inte längre lönar sig att läsa ”enkla ämnen” för att få ett högt medelbetyg vid ansökningen. Detta skapade tidigare mycket taktikläsning och premierade inte att gå direkt på de ”nyttiga” ämnena. Man skulle kunna säga att det nya systemet är en form av viktning av de ämnen som är av betydelse för respektive högskoleutbildning.

Regeringen har redan tagit till sig av kritiken och meddelade igår att man ändrar systemet från och med 2011. Även äldre studenter skall då kunna tillgodoräkna sig bonuspoäng. Vi har vid Lunds universitet dessutom redan i år sett till  att elever med utländska betyg inte skall missgynnas.

Jag hoppas att denna ”refresher” av lite sommarnyheter hjälper till att komma igång med arbetet efter semestern.

Anders Axelsson
Rektor LTH

22 juni

Det är sommar
Vårterminen 2010 avslutades med kronprinsessbröllop och VM i fotboll. Av förståeliga skäl är vi olika mycket engagerade i respektive händelse. Bröllop skapar känslor och engagemang. Normalt brukar även fotbolls-VM förorsaka känslostormar men i årets variant döljs känslovågorna av ett entonigt tutande i vuvuzelas.

En av tjusningarna med livet på LTH och egentligen i hela den akademiska världen är att den ena dagen aldrig är den andra lik – terminen är fylld av ”ups-and-downs”. Vi har våra akademiska kvartar, våra läsperioder och tentamensperioder som skapar en puls under terminen. Och så har vi det välkomna avbrottet då vi tar sommaruppehåll. För en del innebär det att man åker på forskningskonferenser eller skriver de forskningsrapporter man inte hunnit med under terminen. Andra kan ägna sig åt ”projekt uppstädning efter termin” eller direkt gå in i ”projekt vila”.

Vi kan se tillbaka på en termin med positiva problem, med en ekonomi som tillåter strategiska investeringar, med ett högt söktryck till våra utbildningar, med duktiga studenter som ”överproducerar” och med framgångsrik forskning. Vi kan alltså ta semester i lugn och ro.
Vi har just avtackat den avgående ledningen för teknologkåren och vill även här tacka dem för ett fantastiskt jobb och önska den nya ledningen lycka till.

Vi i LTHs ledning tackar er alla för ert framgångsrika arbete under vårterminen och önskar er alla – både ”small people och big people” – en trevlig sommar.

Anders Axelsson
Rektor LTH

1 juni

Tillsammans ökar vi synligheten
Vi uttrycker våra intentioner för LTH:s arbetssätt genom devisen STÖD: Synlighet, Tydlighet, Öppenhet och Delaktighet. Visionen om synlighet har sedan förstärkts av universitetsledningen, som myntat begreppet Synlighet som ett av profilområdena.
I samband med att vi börjat arbeta aktivt med en ny strategisk plan på LTH besöker vi institutioner och nämnder för att diskutera olika nyckelfrågor. En fråga som vi gärna vill ha belyst och diskuterad är följande:

Hur vill vi synas?
För inte alltför många år sedan fanns det en stark rörelse för ett fritt LTH som en egen myndighet. Idag ser vi istället stora fördelar med att vara en del av Lunds universitet. Några av våra främsta forskningsområden ligger i gränslandet till andra fakulteter. I internationella sammanhang marknadsför vi oss som Lunds universitet. I nationella sammanhang marknadsför vi oss som LTH. Ibland kommer motargumentet att det skapar otydlighet och att man tappar sin identitet. Jag ser det istället som en fördel att utnyttja det bästa epitetet beroende på sammanhanget. Detta är ju inte alls ovanligt i näringslivet. I vissa sammanhang tillhör man den världsomspännande koncernen och i andra sammanhang tillhör man dotterbolaget. LU och LTH är ju så tillvida egentligen inte något annat än en koncern och ett dotterbolag.
Det är viktigt att vi är överens om vår identitet och känner lojalitet mot den organisation som vi tillhör. Detta gäller både på institutionsnivå och på områdesnivå. På samma sätt förväntar vi oss att vår identitet respekteras av universitetsledningen. Om inte kan lätt ”frihetsrörelser” uppstå – eller ett ”vi-och-dom”-tänkande.

Varför skall vi synas?
När det gäller forskningen är det självklart att resultat måste publiceras (och nu för tiden också helst citeras). Detta utgör grunden för meritering och för framgångsrika forskningsansökningar. Numera dominerar ju de externa forskningsanslagen LTH:s ekonomi.

När det gäller grundutbildningen så är vår synlighet en förutsättning för vår rekrytering av duktiga studenter. Här ligger också den stora utmaningen att få fler ungdomar att välja rätt spår tidigare i skolsystemet så att LTH verkligen blir ett reellt alternativ

Hur skapar vi synlighet?
Visserligen har vi en mycket skicklig informationsgrupp på LTH men det är i slutänden alla vi tillsammans som skapar synlighet för LTH. Några exempel på hur vi kan arbeta är:

  • För några veckor sedan anordnade Per Becker från Brandteknik tillsammans med sina kollegor en mycket uppmärksammad presskonferens i Stockholm som behandlade vulkanutbrottet på Island ur olika aspekter.
  • I förra veckan utnyttjade Pål Börjesson från Miljö- och energisystem LU:s ambassad i Stockholm för att presentera sin syn på biobränslen
  • Vattenhallen, vårt Science Centre vid LTH, har väckt ett enormt intresse med ständig kö av intresserade ungdomar. Här arbetar vi verkligen tillsammans: lärare, forskare, studenter, administrativ personal och inbjudna gäster.
  • Vi bygger en utställningslokal när vi renoverar Arkitektskolan med många möjligheter att visa upp allt fantastiskt som skapas på Arkitektur och Industridesign
  • Många rekryteringsprojekt mot skolan: Teknikåttan, mässbesök, gymnasiedagar och mycket, mycket annat.
  • Social medier blir allt viktigare:, till exempel filmer på Youtube och LTH:s Facebookgrupp. Mer kommer att följa. 

Att se och synas i smått och stort skapar framgång för LTH. Tillsammans ökar vi synligheten!

Anders Axelsson
Rektor LTH

20 maj


LTH satsar på framtiden
Just nu är det ”all time high” på LTH. God ekonomi – våra forskare har lyckats ”ta hem” mycket externa forskningsmedel. Dessutom har vi ekonomiska reserver i form av så kallat myndighetskapital. Lund och LTH verkar vara attraktivt – antalet förstahandssökande ökar med 8 %, vilket är mycket högre än andra tekniska högskolor i Sverige. Det höga söktrycket kan också förklaras med demografi och lågkonjunktur. Våra studenter ”överproducerar”, det vill säga vi överskrider det utbildningsuppdrag vi fått från universitetet. Detta beror på duktiga studenter men också på förlängningen av civilingenjörsutbildningen till fem år.

När vi tittar i kristallkulan ser vi en mycket kraftig demografisk nedgång av antalet studenter om fem-sex år då vi istället kommer att ha ett ”all time low”. Vi ser ett stort antal pensioneringar samtidigt som stora forskningssatsningar som ESS och Max IV sker i Lund. I skenet av detta satsar vi på framtiden. Om vi vill ha en förändrad situation om fem år måste investeringarna göras nu!

Nytt civilingenjörsprogram 2011
Igår (19 maj) beslutade styrelsen för LTH att föreslå ett nytt civilingenjörsprogram Medicin och Teknik (Biomedical Engineering). Det bygger på den starka forskningsöverbyggnad som växt fram i gränslandet mellan LTH och medicinsk fakultet. Programmet ligger nära elektroteknikområdet med en gedigen matematikgrund som gör att de inte bara kan lösa biomedicinska problem utan också koppla dessa till tekniskt avancerade lösningar. Vi hoppas på detta sätt upprätthålla söktrycket även vid den framtida demografiska nedgången. Dessutom ökar vi antalet kvinnor inom klassiskt ”manliga” yrkesutbildningar.

Attraktiva studiemiljöer
Styrelsen för LTH beslutade också att avsätta 15 miljoner för att förbättra studiemiljöerna för studenterna. Det skall kännas spännande och stimulerande att komma in i ett hus på LTH. Det är här framtiden skall skapas! E-huset fungerar som pilotprojekt och inredningsarkitekter är redan igång. Våra studenter tar en synnerligen aktiv del i projektet.

Vattenhallen
I förra veckan (12 maj) återinvigde vi Vattenhallen, LTH:s Science Centre. Astronomiska institutionen inom naturvetenskapliga fakulteten har kunnat bygga upp sitt Planetarium i Vattenhallen. Lunds Energi har sponsrat ett spektakulärt vattenfall. Hela projektet är en framtidssatsning. Vi tror att grundskola och gymnasium behöver stöd för att öka intresset för naturvetenskap och teknik.
LTH (och Sverige) behöver duktiga studenter för att utveckla spetskompetens inom teknikområdet.

Ny strategisk plan 2012
Vi har redan börjat arbeta med den nya strategiska planen som skall gälla från 2012. Främst försöker vi identifiera nyckelfrågor för att få dessa diskuterade av alla inom organisationen. Vilken utbildningsstruktur skall vi ha? Hur kan vi stötta forskarutbildningen på samma sätt som grundutbildningen? Hur skall fakultetsmedel fördelas? Vilka områden kräver extra stöd?

Jag och prorektor Ulla Holst kommer att besöka alla institutioner för att diskutera visioner och fånga upp idéer. Alla delar av organisationen kommer att arbeta med olika uppdrag. Idéer kommer att samlas och diskuteras på en hemsida.

50-årsjubileum 2011
Vårt arbete med att förbereda femtioårsjubileet 2011 är i full gång och presenteras på en hemsida. Vi ser alltså både bakåt och framåt! Jubileet blir ett avstamp för alla våra planerade och nystartade framtidssatsningar.

Anders Axelsson
Rektor LTH

 

7 april

LTH - rankad etta!
Det duggar tätt av rankinglistor för universitet och högskolor, till exempel Shanghai Jiao Tong-universitetets ranking, Times Higher Education eller de svenska SIHK (Sydsvenska industri- och handelskammaren) eller Urank. Den sistnämnda presenterades denna veckan (Läs undersökningen här). Här placerades Teknik och naturvetenskap vid Lunds universitet som etta i landet. Eftersom detta speglar LTH:s position i förhållande till andra tekniska högskolor blir vi naturligtvis stolta och glada. Vi är dock inte överraskade eftersom vi brukar jämföra LTH med övriga lärosäten enligt SIHK:s modell, som stämmer relativt väl med Urank:s system. Båda rankinglistorna premierar forskningsintensiva lärosäten med mycket externfinansierad forskning och en stor andel yrkesexamina. Det gör att LTH alltid rankas högre än Lunds universitet som helhet på sådana listor.

När man hamnar högst på en rankinglista kan man utnyttja tillfället att diskutera rankingens för- och nackdelar utan att bli misstänkt för att vara dålig förlorare och ställer därför följande frågor.

Vilket informationsvärde finns det i rankinglistor?
Rankinglistor bör läsas med urskiljning eftersom de baseras på helt olika indikatorer: antal Nobelpristagare, alumners bidrag till universitetet, donationsmedel, etc. Ibland baseras de på undermåliga enkäter eller felaktigt faktaunderlag. Likväl drar de till sig ett stort intresse. Undersökningarna citeras flitigt i pressen.

Är det bra med ranking?
Inom akademin har det länge funnits en stor misstro mot rankinglistor: ”Man kan inte bedöma ett helt universitet med ett enkelt statistiskt mått!”. HSV (Högskoleverket) avvisade också tanken på att införa ett rankingsystem baserat på data som rapporteras till HSV från lärosätena. En del förespråkare har motvilligt kommit fram till slutsatsen att det är bättre att se till att akademin själv tar fram ett så bra rankingunderlag som möjligt istället för att låta detta sköts av tidskrifter eller andra organisationer med sämre insikt i högskolornas verksamhet: ”If you cannot beat them – join them!” 

Kommer ranking att spela någon roll i framtiden?
Ja!
Vi ser i den föreslagna kvalitetspropositionen att högskolornas kvalitet skall värderas genom att studera de uppnådda resultatens kvalitet. På grundval av detta kommer högskolorna att få betyg enligt en tregradig skala. Högsta betyg ger mer resurser till lärosätet. Detta måste betraktas som ett rankingsystem och kommer att användas som sådant – oberoende av hur HSV definierar ranking.

Hur vet vi när vi är tillräckligt bra?
När man formulerar en strategisk plan för ett företag eller organisation försöker man utvärdera verksamheten genom att studera ett antal nyckeltal (KPI, key performance index). Det går att göra även för lärosäten. Då är det inte bara de absoluta talen som är viktiga utan också förändringen över tid. Kan man kombinera detta med peer-reviews när ”kollegor utvärderar kollegor” i någon form av benchmarking eller självvärdering så tror jag att vi kan få en ganska klar bild över hur vi lyckas. 

Oberoende av detta så kan jag konstatera att vi lyckas mycket bra just nu – vi rankas som bästa tekniska högkola i Sverige. 

Anders Axelsson
Rektor, LTH

23 februari

Jesperspex, breddad rekrytering och blandade grupper

Jag var på Jesperspex – Anne Bonny. Det handlar om Anne Bonny och några andra kvinnor som klär ut sig till män och blir pirater i Karibiska havet. Spexet höll mycket hög klass. Jesperspexet skiljer sig från ett vanligt Lundaspex genom att även kvinnor får vara med. Det är ju ganska naturligt att det blir hög klass eftersom antalet kandidater till rollerna ökar med 100 %.

Även på LTH försöker vi bredda rekryteringen för att skapa bättre kvalitet. Om vi har fler intresserade kandidater till våra utbildningsplatser blir kvaliteten automatiskt bättre. Med en breddad rekrytering till högskolan vill vi åstadkomma att olika grupper av studenter skall kunna beredas plats på lika villkor.

Här ingår t.ex. genusaspekter, etniska och sociala förutsättningar. Idag har vi endast 20-30% kvinnor aktiva inom teknisk utbildning vilket beror på många saker: tradition, bristen på förebilder, inte tillräckligt bra förberedelser i skolan, etc.

Vi tror dessutom att en blandad grupp av människor är mycket kreativare och effektivare eftersom man tillför olika erfarenheter till gruppen. Många amerikanska IT-företag identifierade detta tidigt. En jämn fördelning av olika grupper kommer att göra företagen konkurrenskraftigare och stärka samhällsutvecklingen.

Det har diskuterats mycket om så kallad positiv särbehandling vid antagningen till högskoleutbildning skall tillämpas för att åstadkomma en jämnare könsfördelning. Efter överklaganden förekommer det inte längre. Det blir därför ännu viktigare att arbeta med breddad rekrytering på andra sätt. Vi vill alltså verka för att olika grupper av studenter skall kunna beredas plats på lika villkor.

Traditionellt har tekniska yrken och utbildningar en kraftig manlig dominans. Vid nyanställningar framförs därför ofta kravet på särbehandling för att få en jämnare könsfördelning. Jag tror det är olyckligt att enbart se på statistiken. För oss inom teknikområdet kan det ibland vara viktigt att stötta kvinnliga blivande forskningsledare genom att stärka deras omgivning. På så sätt kan forskargruppen växa och så småningom skapa kvinnliga forskningsledare som kan bli förebilder för unga kvinnor. Kravet vi har är att det skall vara tillräckligt duktiga människor så att de verkligen stärker omgivningen oberoende av kön.

Vi arbetar på många sätt för att öppna för fler grupper för vilka naturvetenskap och teknik inte är ett naturligt val, till exempel Flickor på teknis, Teknikåttan, FFLA (Future Female Leader Award) och sist men inte minst Vattenhallen – vårt Science Center på LTH, där vi vill möta och entusiasmera nya grupper av ungdomar. OBS! Vi har öppet denna vecka under skollovet!

Anders Axelsson
Rektor LTH

13 januari

God fortsättning på det nya året 2010.

Vad hände förra året?
Obama, svininfluensa, la Voix, miljonbonusar, Zlatan, IPhone, Koenigsegg, Anna Anka, spikmatta, COP15, Volvo, SAAB och S-V-I-S-C-H så var 2009 över.

På det lokala planet fick vi en ny LU-ledning. Strategiska forskningsmedel fördelades. Max IV och ESS kommer till Lund – det återstår ”bara” att finansiera dessa fullt ut. Lund blir INTE kulturhuvudstad. Vattenhallen LTH, ett nytt Science Center i Lund, invigdes. Högt söktryck till alla utbildningsprogram. Teknologkåren fyllde 25 år samtidigt som Kårhuset fyllde 15 år. Många prestigefyllda forskningspriser och utnämningar. Organisationen förnyades. Och mycket mer! Vi rankas fortfarande mycket högt, såväl LU som LTH.

Vad väntar oss?
Året 2010 kommer att springa på lika snabbt: kall vinter, vinter-OS, bröllop, val, fotbolls-VM utan Sverige, etc., etc.

I finanskrisens spår sade man att 2009 skulle bli ett riktigt ”skitår”. För vissa blev det så men INTE för LTH. Allt gick väl inte vår väg men väldigt mycke gick fantastiskt bra. En del finansexperter menar att Sverige klarat sig ganska hyfsat genom stimulansåtgärder som ”sopat problemen under mattan”. Så har vi INTE gjort på LTH. För oss kommer 2010 att bli ett bra år grundat på en solid ekonomi med potential för strategiska satsningar.

Strategi för framtiden
Året kommer att handla mycket om strategier och planer för framtiden. Vi planerar för vår 50-årsdag 2011. Vi kommer att engagera hela organisationen för att ta fram en ny strategisk plan som skall gälla från 2012. Vi har gott om tid på oss men vi tänker arbeta efter ”bottom-up”-principen så att hela organisationen känner sig delaktig i den strategi vi väljer.

Jag är säker på att vi även i fortsättningen kommer att bibehålla vår välkomnande attityd vare sig vi formulerar den som ”Välkommen i LTH” eller ”Välkommen till LTH”.

Välkomna tillbaka efter välförtjänt ledighet!

Lycka till med det nya årets arbete!


Anders Axelsson
Rektor LTH

7 december

Internationalisering –  Globalisering

Strategisk plan
I alla högskolors strategiska planer ingår internationalisering som en viktig del, ofta definierad i både kvalitativa och kvantitativa mål. Även LTH har en sådan med en tillhörande handlingsplan. Vårt internationella arbete drivs mycket effektivt genom vårt internationella avdelning och vår vicerektor för internationella frågor.
I vår strategiska plan står det till exempel att vi ska utbilda studenter för en global arbetsmarknad och utveckla en yrkesanknuten språkfärdighet. Där står också att det internationella samarbetet ska verka för en hållbar och demokratisk utveckling och värna mänskliga rättigheter.


Kinainriktningen
Vi har ett omfattande internationellt utbyte både inom utbildning och forskning. Vår Kinainriktning inom elektro-, data- och informations- och kommunikationsteknik är en unik satsning som vi gjort på LTH. Denna höst har vi haft 25 studenter på plats i Huanzhou vid Zheijang-universitetet där de studerat fackämnen men också kinesiska. Jag hade förmånen att besöka dem för några veckor sedan och känner mig mycket tillfreds med hur utbildningen genomförs. Det finns potential att utveckla detta koncept inte minst med studenternas erfarenheter. En stor fördel med denna typ av samarbete är att LTH och Lunds universitet blir synligt i Kina på ett påtagligt sätt. Det finns för närvarande tre forskningssamarbeten manifesterade och understödda av respektive universitetsledning inom områdena laserdiagnostik, fotonik samt innovation och entreprenörskap. Vi kan alltså skapa synergier mellan utbildning och forskning.

Kina är ett spännande land som fokuserar enormt på högre utbildning, forskning och innovation.

Varför internationalisering?

  • En globaliserad värld kräver ett internationellt synsätt
  • Skapa anställningsbarhet på en internationell arbetsmarknad
  • Stimulerar internationellt kunskaps- och idéutbyte
  • Skapa en interkulturell och global dimension

Ett av syftena med Bolognaprocessen var att skapa en större studentrörlighet för att åstadkomma dessa fördelar.

I fredags hade vi examenshögtid då även våra internationella Mastersstudenter fick sina examensbevis. Vid minglet efteråt träffade jag några av våra kinesiska studenter. En av studenterna presenterade sin mor som rest hit enbart för examensceremonin. Det var med stor respekt och vördnad jag hälsade på denna kvinna. Genom sin son uttryckte hon sin stora tacksamhet. Det får mig att tänka lite extra på det ansvar vi har för våra studenter - att ge en högklassig utbildning som är användbar över hela världen.

Fredstanken
Viktigast är trots allt fredstanken. Genom internationaliseringen knyter vi band, skapar personliga relationer och ökar förståelsen för andra kulturer. Sett i detta sammanhang framstår avgiftsbeläggningen av internationella studenter från icke EU/EES-länder som oförståelig. När detta har införts kommer jag förmodligen inte att träffa någon kinesisk mor på examenshögtiden!

Anders Axelsson
Rektor LTH

8 oktober


Vi drunknar i mail-boxen – om konsten att informera och kommunicera.

I åtskilliga sammanhang har jag råkat ut för föreläsare som visualiserat ett kommunikationsbudskap genom att rita två cirklar, Därefter ritas motriktade pilar mellan cirklarna. Och i värsta fall förklarar man bilden med att skriva ”sändare” och ”mottagare” vid respektive cirkel. Jag tror att det är fler än jag som upplevt denna välmenande övertydlighet.

Trots detta har vi inte lärt oss att kommunicera eller att informera på ett effektivt sätt med E-mail. Vi drunknar i E-mail. ”Sändaren” glömmer ofta att presentera både sig själv och sitt ärende. Det saknas signatur, Mailen, som är en fantastiskt snabb kommunikationsform, är ibland alldeles för långa. Ibland blir man tvungen att läsa även andras mail-korrespondens för att hitta budskapet.

Kort sagt – E-mail skulle aldrig kunna kvalitetscertifieras eftersom de saknar de mest elementära egenskaperna som tydlighet, klarhet och spårbarhet.

Detta är skrivet efter en dag på jobbet med hundra obearbetade mail kvar i in-boxen när jag gick hem. Nu kan jag ju i och för sig koppla upp mig därhemma och ”lösa mitt problem” men skapar ju samtidigt ett problem för andra med min ”mail-bombning”.

Jag kan inte påstå att jag har en ultimat lösning på detta problem, men vi skulle kunna hjälpas åt att utforma mail på ett effektivare sätt. Därför har vi samlat en del rekommendationer till en ”E-post policy för LTH”. Du ser den som pdf-fil här. Eftersom den täcker en A4-sida har jag tejpat upp den vid skärmen för att påminna mig själv.

Trots allt – E-post är ett fantastiskt sätt att kommunicera! Att nå ut och att kunna bli nådd är lika fint som att kunna se och att bli sedd.

Anders Axelsson
Rektor LTH

16 december


Julspurt eller ”Stormen före lugnet”

Så har vi då kommit till terminens övertid igen med slutspurten före jul. Teknologerna tentar. Lärarna rättar tentor som besatt för att bli klara före doppet i grytan. Sammanträden skall avsluta terminens aktiviteter med viktiga beslut. Budget läggs. Bokslut förbereds. Samtidigt äter vi julbord, lussekatter med lussekaffe, glögg och pepparkakor. Strax springer vi i mål. Det är jul. För min egen del befinner jag mig i de sista faserna i mannens tomteutveckling. Den brukar beskrivas i fyra steg:

1. Man tror på tomten
2. Man tror inte på tomten
3. Man är tomten
4. Man ser ut som tomten.

Visst låter allt detta lite vansinnigt!?

Men jag vill absolut inte missa en enda del av allt detta. Årets högtider och årstider skapar variation och förändring – och det skapar utveckling. 

Du som har anlag för stress så här före jul skall komma ihåg att det vi nu genomgår inte är ”Lugnet före stormen” utan tvärtom är det ”Stormen före lugnet”.

Vi har ett framgångsrikt år bakom oss och ser ljust på framtiden. Så njut av lugnet efter stormen och ta en välförtjänt paus.

Välkommen till julmingel i Vattenhallen på torsdag 17 dec kl 13-15. 

God Jul och Gott Nytt År! 

Anders Axelsson
Rektor, LTH

23 september

 

Vattenhallen – mer än ett Science Centre vid LTH

I lördags invigde vi Vattenhallen, vårt nya Science Centre vid LTH.

Hit till Vattenhallen kommer vi att bussa in skolklasser från hela regionen för att de skall få uppleva och lära sig lite om teknik och naturvetenskap. Och samtidigt vill vi visa på ett spännande område som det kan vara roligt och möjligt att arbeta med  – både i skolan och i framtiden. 

Varför Vattenhallen?

Givetvis är den utlösande faktorn vår strävan att stimulera ett ökat intresse för teknik och naturvetenskap bland ungdomar och på det sättet underlätta rekryteringen till våra utbildningsprogram..

Vän av ordning frågar sig: Just nu står gymnasister på kö för att komma in på LTH. Behövs det extra stimulans? Är det värt investeringen?
Mycket av söktrycket beror på de stora årskullarna och lågkonjunkturen. Om fem är det inte alls så. Då är det viktigt för LTH att erbjuda ett spännande framtidsalternativ i valet av utbildningsspår. En enkel kalkyl visar att en enda duktig student tillför universitetet cirka 400 000 kr som intäkt.

 Vattenhallen skapar mervärden:

En välkomnande attityd

Vi brukar säga: Välkommen i LTH! Välkommen i gänget! Med det menar vi att ALLA som kommer till oss skall känna sig välkomna: forskare, lärare, studenter, administrativ personal, samarbetspartners och sist men inte minst skolungdomar.

En bärande idé
Någon har sagt att varje verksamhet eller företag bör ha en gemensam historia som också ingår som en del av en bärande idé för verksamheten. Man brukar ofta nämna IKEA som exempel. Det är möbelhandlarens historia som bär företaget. Alla känner till den och berättar den. Vår utbildning i Industridesign är en del av den historien. Lunds universitet har en mycket lång historia. 1666 formulerade man devisen om att vara beredd till bådadera som bärande idé.  Detta gäller givetvis också LTH men vi betonar vår välkomnande attityd. Detta innebär att vi vill skapa goda möjligheter för forskare och en kreativ lärandemiljö. I detta ingår också ett positivt mottagande av studenter och skolungdomar.

Vi jobba tillsammans
Vattenhallen är ett speciellt projekt ur en annan synvinkel. I projektet deltar alla olika grupper som är verksamma vid LTH: forskare, lärare, studenter, administrativ personal från utbildningsservice och LTHs kansli. Därutöver är skolelever och lärare från grundskolan också engagerade. Det är VI på LTH som gör det! Vi gör det tillsammans.

En del av LTHs historia
Vi diskuterade mycket om vi skulle behålla namnet Vattenhallen. De flesta tyckte att det finns ett egenvärde att vårda vår historia. Det var i Vattenhallen man byggde upp många vattenexperiment till exempel modeller av hamnar med vågbrytare för att studera strömningsfenomen. Numera klarar man mycket av experimenterandet genom simulering på dator. Detta är en del av LTHs historia som kan vara värd att föra vidare.

Slutligen
Förutsättningen för att våga starta ett sådant här projekt är att det finns människor som ”brinner” för detta. Under Innovationskonferensen i centrala Lund förra veckan hörde jag detta många gånger. Innovationer kommer till stånd genom entreprenörer som ”brinner” för sin idé.

Vi har alltså ett gäng innovatörer och mycket kreativa människor som skapat denna möjlighet. Tack till alla som ”brinner” för detta – ingen nämnd – ingen glömd!!

Vattenhallen kommer aldrig att bli färdig. Här pågår hela tiden en utveckling. Jag skall försöka hjälpa till att ”hålla lågan brinnande”!

Anders Axelsson
Rektor, LTH

Se även bilderna från smygpremiären

7 september

Välkomsttal till LTH:s nya studenter 24 aug 2009
–  Anders Axelsson, rektor LTH

Hej!

Jag heter Anders Axelsson och är rektor på LTH!

Välkommen i LTH
Välkomna till oss här på LTH!

Vi brukar säga ”Välkommen i LTH”! Först låter det som en felsägning men det är det inte alls. Vi menar ”Välkommen i LTH = Välkommen i gänget”!

Du är en av oss! Här jobbar vi tillsammans. Det vi åstadkommer på LTH beror på oss alla. Vi är alla delaktiga! Ni är en förutsättning för att både utbildning och forskning skall bli framgångsrik.

LTHs huvuduppgifter: utbildning och forskning
Universitetet skiljer sig från gymnasiet bland annat genom att vi inte bara sysslar med utbildning utan också med forskning. Många av oss som jobbar här är både lärare och forskare, en del av oss har dessutom jobbat i industrin, flera av oss har själva gått utbildningen på LTH. Det gör att ni kan känna er ganska trygga att lärarna vet vad de pratar om, att utbildningen ligger i forskningsfronten, att den är relevant för ert framtida jobb och att nivån är rätt.

Koppling till näringsliv och samhälle
Utbildningen vid LTH är både grundläggande och tillämpad!
Det gör att utbildningen har två dimensioner. Du får dels en akademisk examen dels en yrkesexamen. Den akademiska examen är en Master eller Bachelorexamen enligt den internationella beteckningen. För exempelvis en civilingenjör blir titeln Master of Science in Engineering. Civilingenjör, högskoleingenjör, brandingenjör, arkitekt eller industridesigner är alltså yrkesexamina med krav på koppling till den framtida yrkesrollen.

Det går bra för LTH och Lunds universitet!
LTH är en teknisk högskola med stor bredd. LTH tillhör också Lunds universitet. Ni har alltså tillgång till hela universitetets resurser. När jag åker ut i världen så tillhör jag inte bara LTH utan också Lunds universitet. Alla känner till Lunds universitet.

När vi rankar de tekniska högskolorna i Sverige kommer LTH främst, vilket beror på god examination, framgångsrik forskning, etc.

Bra ekonomi
Ni kanske hörde på nyheterna igår att våra halvårsbokslut kommenterades.

Man konstaterade att Karolinska Institutet och Lunds universitet var de högskolor som skapat störst överskott. Den största delen av överskottet härrör från LTH. Då kan man fråga sig om det beror på dålig planering eller på att flera av oss i ledningen är smålänningar. Ingetdera! Vi har fått många nya forskningsanslag under första halvåret som vi helt enkelt inte hunnit använda. Vår goda ekonomi spiller också över på grundutbildningen där vi haft många tuffa år med minskande anslag. Just nu kommer vi att kunna satsa på att förnya utrustning som används i grundutbildningen. Så ni kommer också att få del av detta överskott.

Bra utbildning
Vi är stolta över vad vi åstadkommer i vår utbildning. Vi arbetar mycket med pedagogisk utveckling. Vi har till och med en pedagogisk akademi. Vi premierar både forskare och goda pedagoger. En framgångsfaktor är ni! Vi har mycket engagerade studenter som deltar i planering och utvärdering av utbildningen. Vi har många engagerade lärare. De gör ett fantastiskt jobb eftersom många inte bara undervisar utan också forskar.

Bra forskning
Vi är duktiga på att attrahera forskningsmedel. Av vår omsättning på 1,4 miljarder (ungefär som omslutningen i en mindre kommun) så kommer hälften av detta in som så kallade externa forskningsmedel, alltså medel som vi ansöker om i konkurrens med andra högskolor.

Bra framtidsutsikter
Ni kommer att vara ”anställningsbara”. Det finns många hål att fylla när ni är klara. Vi förväntar oss stora pensionsavgångar.
Om 5-6 år är du klar och med din utbildning har du förvärvat en hög kompetens! Frågan du ställer dig då är: Vad skall jag använda min kompetens till? Nu har du denna tid på dig att fundera över vad du egentligen vill göra och hur du vill jobba!

Det finns många olika utgångar från utbildningsprogrammen. Du kan studera utomlands under längre eller kortare tid. Du kan fortsätta med forskning eller jobba i industrin.

Framtidsutmaningar
Ni har spännande framtidsutmaningar: lös klimatproblemet och energifrågan, skapa en resursbevarande och hållbar samhällsutveckling.

Samtidigt brukar det vara så att det sannolikt händer något osannolikt som skapar nya förutsättningar.

En sista reflektion föranledd av stavhopparen Steven Hooker, som tog guld i friidrotts-VM i Berlin
Han var skadad och vågade egentligen bara göra ett enda hopp. Det blev två hopp till slut. Han visade på några viktiga egenskaper:

  • Konsten att prestera under stress
  • Att ha tillräcklig grundkompetens som gör att man känner sig trygg även i pressade situationer.
  • Att ha ett bra nätverk. Han förklarade att han aldrig hade klarat det utan coach, läkare och uppmuntrande kompisar.

Det vore bra om vi kunde skapa en liten Steven Hooker i oss.

Slutligen: Vi har alltid kul på jobbet! Hoppas ni kommer att ha det också!

Om vi ses på campus och jag av någon anledning inte skulle heja tillbaka på dig beror det på att mina ögon har passerat bäst-före-datum. Jag är mycket öppen för diskussioner och har alltid tyckt att kontakten med er studenter varit bland det mest positiva i mitt jobb. Så heja en gång till!

Välkomna i LTH

Anders Axelsson
Rektor, LTH

26 augusti

Välkomna tillbaka efter semestern!

Det bästa tecknet att semestern inträdde var att mailskörden avtog. Det gjorde den i andra veckan i juli för att långsamt tugga igång andra veckan i augusti. Nu är vi ”back-in business” med fulla mailboxar och ett antal obesvarade samtal.

Nu vet jag att det är många som är mycket aktiva under sommaren också: ekonomienheten har tagit fram ett halvårsbokslut, antagningsenheten har arbetat med antagningen, forskare har åkt på konferenser, etc. Trots detta hoppas jag att sommaren inneburit ett behövligt avbrott från de dagliga rutinerna.

Högskolornas halvårsbokslut har kommenterats i pressen. Man konstaterade att Karolinska Institutet och Lunds universitet var de högskolor som skapat störst överskott. Den största delen av överskottet härrör från LTH. Då kan man fråga sig om det beror på dålig planering eller på att flera av oss i ledningen är smålänningar. Ingetdera! Vi har fått många nya forskningsanslag under första halvåret som vi helt enkelt inte hunnit använda.
Vi börjar alltså hösten med positiva problem.

Budgetarbetet för 2010 är igång. Här skall vi blan annat planera för de nya forskningsmedlen som kommit till LTH genom den strategiska forskningspropositionen. Vi arbetar också med en ny fördelningsmodell för resurser till grundutbildningen.

Söktrycket till våra utbildningar har gjort att alla utbildningsprogram är fyllda. Dessutom har antagningspoängen ökat markant sedan förra året. Kombinationen av demografi och lågkonjunktur har skapat detta.

Det börjar låta välbekant men jag måste säga det igen: Det går bra för LTH!

Lycka till med höstterminens jobb!

Anders Axelsson
Rektor LTH

30 juni

 

Ha en trevlig sommar!

Det har varit ett händelserikt första halvår 2009.

Först kom MaxIV som ett resultat av ett enat forskar-Sverige. Kort därefter kom beskedet från ett nästan enat Europa om att Lund blir lokaliseringsort för ESS- anläggningen. Trots att LTH har en inriktning mot tillämpad forskning så kommer dessa att anläggningar att betyda mycket för oss. Vi har förberett oss för detta genom att reservera medel för satsningar på materialkemi och materialteknik. Vi har redan en mycket stark nanovetenskap vi LTH/LU och denna kommer att fä ytterligare skjuts framåt.

Samarbetet mellan naturvetenskaplig fakultet, medicinsk fakultet och LTH kommer att stärkas ännu mer. Kopplingen mellan Bioimaging Centre på BMC, Nanolaboratoriet, Elektronmikroskopienheten på Kemicentrum, MaxIV och ESS blir en mycket svårslagen konstellation - fantastiska möjligheter. Vi har Ideon i närheten där idéer och spin-offs kan tas om hand och utvecklas.

En sådan infrastruktur kommer självklart att ha en stor attraktionskraft för både forskare och utbytesstudenter. Campus Norr blir ett vetenskapligt kraftcentrum och en internationell mötesplats.

Sett ur detta perspektiv borde alla strategiska forskningsmedel ha hamnat i Lund.

Så blev det tyvärr inte. Några av våra forskningsflaggskepp föll inte i utvärderarnas smak. Låter jag bitter? Jag är inte bitter! Vi tar nya tag för att hitta nya utvecklingsmöjligheter.

Nu laddar vi för invigningen av Vattenhallen – LTH:s Science Centre och en ny mötesplats för skola och universitet. Nästan samtidigt pågår den stora konferensen Innovation in Mind på universitetsplatsen i centrala Lund. Söktrycket till våra utbildningar är högt och vi kommer nog att ha överfullt på våra utbildningsprogram. Allt händer i september.

Så vila ut i hängmattan och ladda för en rivstart!

Ha en trevlig sommar!

Anders Axelsson

Rektor LTH

 

19 maj

TLTH – 25 år
Teknologkåren fyller 25 år samtidigt som Kårhuset blir 15 år. I förra veckan firades detta med ett veckolångt jubileumsprogram med en avslutande maskeradbal! Som vanligt var det ett gediget och välkomponerat program. För att inte tala om det avslutande fyrverkeriet!
Grattis TLTH!

1961 startade LTH.
Vi firar alltså 50 år 2011 och då kommer det att bli nytt jubileumsfirande.

1984 startade Teknologkåren.
Innan dess var det sektionerna som hade den viktigaste verksamheten. Det blåste mycket på 60- och 70-talet. Efter detta växte sig TLTH stark i sin roll som företrädare för LTH-studenterna.

1994 flyttade vi in i Kårhuset.
Inledningsvis blev det lite kamp mellan sektionerna och kåren eftersom det fanns en strävan att centralisera en del sektionsarbete. Så småningom lade sig krutdammet och numera har man en ömsesidig respekt för varandras verksamhet. Mer synergier utnyttjas.

TLTH är viktig för LTH
Vi på LTH är mycket tacksamma för att Teknologkåren fungerar så proffsigt - gediget och väl genomtänkt med en helhetssyn på verksamheten.

Jag skulle till och med vilja säga att en stark Teknologkår är en av framgångsfaktorerna för LTH. Aktiva sektioner skapar starka utbildningsprogram.

Vi kommer att kämpa med näbbar och klor för att er roll bevaras även efter det att Kårobligatoriet försvinner.

När jag berättar om vår verksamhet vid LTH brukar jag alltid lyfta fram TLTH. Speciellt nämner jag tre saker: 

  1. Teknologkåren är en viktig del av LTH:s kvalitetsarbete. TLTH ser till att det finns studentrepresentanter i alla styrelser och utbildningsorgan.

  2. Vid alla beslutsmöten finns studenter närvarande!

  3. Vid Introduktionen till utbildningen deltar 500 studenter för att introducera 1000 nya studenter.

Det kallar jag kvalitet och engagemang! 

Till TLTH: LTH:s födelsedagspresent
Ni som rör er i Kårhuset har sett en moppe som vårdas ömt genom att sätta den i glasbur. Vi tycker kanske att TLTH har växt ur mopedåldern. En del lärare tror visserligen fortfarande att alla killar trimmar moppar och tjejerna åker på bönpallen

Nej, det har hänt en hel del sedan dess. Moppar går ju inte ens på bensin numera. Helst vill vi att de skall gå på bioetanol, biogas, eller något annat klimatvänligt bränsle.

Vi vill alltså modernisera innanmätet i Kårhuset med något som står för lite mer framåtsyftande verksamheter: 

  • Klimatvänligt– alltså snarare konsumera CO2 än att leverera CO2 till atmosfären
  • Hållbar utveckling
  • Tillväxt
  • Ett grönare samhälle

På campus har vi redan sjön SJÖN men vi saknar skogen SKOGEN. Och den skall finnas i Kårhuset. Ett träd kallas trädet. Två träd kallas träden. Men tre träd – det är en skog – per definition. Axelssons definition av skog. Och den kallas SKOGEN.

Vi startar projekt SKOGEN så snart som möjligt för att få en hållbar skog, som tål både knapphet på ljus och vatten och som överlever alla aktiviteter i Kårhuset.

Tack för allt gott samarbete! Jag ser fram emot en promenad i SKOGEN men framför allt ett framtida gott samarbete med TLTH, 25+.

Nästa gång fyller vi 50!

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

4 maj

Vi på LTH – vår identitet

Häromdagen åt jag lunch med Mats Alakula. Han är en av våra framgångsrika forskare som dessutom jobbar deltid i industrin. Under samtalet sade han flera gånger ”Vi på Volvo” eller ”Vi på företaget”. Jag blev påmind om när jag själv på föreläsningar ibland pratar om hur ”vi på Supra” gjorde eller ”hur vi gör på Hydro”. Det är ju ganska anmärkningsvärt eftersom min tid på Supra ligger mycket långt tillbaka i tiden. Dessutom existerar inte företaget längre. Jag kommer också ihåg att det bara tog en dryg månad att förvärva denna solidaritet med och stolthet för företaget.

Vad är det som gör att man identifierar sig med sitt företag så starkt? Är det samma sak på LTH? Jo, det är det nog, men vi lever också i ”det stora företagets dilemma” ibland benämnt ”stordriftsnackdelen”. Vi identifierar oss helst med det vi kan överblicka. Det innebär att vi ofta har dubbla eller ännu fler lojaliteter.

Vilka skall vi identifiera oss med? Utbildningsprogrammet, forskargruppen, institutionen, LTH eller Lunds universitet? Eller alla på en gång? Man kan ju vara smålänning och svensk samtidigt men man betonar olika sidor beroende på sammanhanget. Likadant är det med LTH. När jag är i Sverige kommer jag alltid från LTH. När jag deltar i internationella forskningskonferenser kommer jag från Lunds universitet. Jag ser detta enbart som en fördel. Ungefär som att äta upp kakan men ändå ha den kvar.

På samma sätt kan vi utnyttja vår dubbla lojalitet när vi ser på ranking. Om vi rankas nationellt med de nyckeltal som vi rapporterar till Högskoleverket kommer vi mycket högt. Vi hamnar på tredje plats i Sverige och rankas som ”bästa tekniska högskola” före både KTH och Chalmers. Det är i Sydsvenska Handelskammarens högskoleranking som vi hamnar så högt. När vi ser på ranking internationellt så skulle vi försvinna. Där spelar Lunds universitets storlek och bredd en mycket stor roll. Då hamnar Lunds universitet bland de hundra främsta bland världens nästan 10 000 universitet. Det är vi också stolta över.

Ett stort problem vi har i alla stora organisationer är ”vi och dom”- attityden. Nationellt har vi sett denna ibland i form av en diskussion om ”närande och tärande” när vi pratar om näringsliv respektive offentlig verksamhet. Det som kan drabba oss är en liknande diskussion om overhead i verksamheten. Speciellt har detta triggats av vårt nya system för att räkna ut så kallade finansieringsbidrag då alla overheadkostnader fördelas ut och därefter uttaxeras som en utgift för institutionerna för att finansiera gemensam verksamhet. Det vi skall komma ihåg är att utbildning och forskning är våra huvuduppgifter. För att dessa skall kunna genomföras på ett bra sätt krävs ett administrativt stöd. Det gäller bara att se till att detta stöd står i rimlig proportion till verksamhetens omfattning. Vi kommer inom LTH att arbeta med detta för att skapa en rimlig balans. Det gäller att värdera de uppgifter vi utför på ett riktigt sätt: Undervisar vi för mycket? Har vi för hög ambitionsnivå för att värna kvalitet och rättssäkerhet? Jag tror att detta kan bli en kreativ process som stärker vår gemensamma identitet. Jag tror att vi måste arbeta med detta på såväl institutions- och LTH-nivå som på LU-nivå.

Vi kommer att jobba framgångsrikt tillsammans i fortsättningen också – ”vi på LTH” och ”vi på Lunds universitet.”

Anders Axelsson
Rektor på LTH
Dekan på LU

6 april

Vi går mot påskuppehåll 
– tack vare kyrkomötet i Nicea

Knappt har vi lämnat in ansökningarna till de strategiska forskningssatsningarna, som annonserades i forsknings- och innovationspropositionen, förrän nästa ansökningsomgång dyker upp. Nu är det ansökningar till Vetenskapsrådet som skall vara inne strax efter påsk. Våra forskare vet sannerligen vad de skall använda tiden till – och det går ibland ut över helgerna. Men de gör det bra!

Ett stort tack till alla er som arbetade med de strategiska forskningsansökningarna. Stort tack också till Forskningsservice kompletterat med vår förra rektor och prorektor Gunilla Jönson och Klas Malmquist, som fick alla att jobba effektivt tillsammans. Alla högskolor har tillsammans lämnat in 112 ansökningar inom 20 områden. Lunds universitet deltog inom samtliga 20 områden och var primärsökande i 16 stycken – och var därmed det flitigaste universitetet av alla. Totalt deltog LU i 26 ansökningar eftersom man också deltog som samarbetspartner till andra högskolor.

LTH var delaktigt i 16 stycken av de 20 områdena men pga andra samarbeten var vi involverade i totalt 21 ansökningar.

Oberoende av utgången så visar detta på en anmärkningsvärd bredd både inom Lunds universitet och LTH. Vi kan verkligen säga att vi lever upp till Lunds universitets strategiska plan när det gäller gränsöverskridande verksamhet.

Att hela tiden motivera varför man skall få pengar för att driva verksamhet kan ses både som negativt och som positivt.

Vi brukar ibland klaga på att vi får så lite direkta medel (fakultetsmedel) för att driva vår forskning. Vi är alltför beroende av så kallade externa forskningsmedel, som vi måste söka i konkurrens. Detta förhållande syns speciellt när vi jämför oss med andra fakulteter och andra högskolor.

Å andra sidan kan vi se det som mycket positivt. Vi är duktiga att attrahera mycket forskningsmedel. Det måste innebära att det vi gör är av hög klass. Vi hoppas att denna värdering består även under dessa senaste ansökningsomgångar.

Nu går vi in i påskveckan med en förlängd helg som förhoppningsvis kan utnyttjas för att äntligen möta våren. Någon forskare kanske lägger sista handen på en forskningsansökan. Studenterna pluggar för tentorna men är tacksamma mot kyrkomötet i Nicea år 325. som bestämde hur påsken skall infalla under året. Det skapar alltid en förlängd ledighet som kan användas för att ladda batterierna.

Ha en trevlig påsk

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

23 februari

Strategier och visioner

Just nu diskuteras det mycket om olika strategier.

Som grund har vi Lunds universitets strategiska plan och LTH:s strategiska plan. Under förra året delade Lunds universitet ut speciella medel för gränsöverskridande strategisk forskning. Efter forskningsutvärderingen vid Lunds universitet, RQ08, avsattes också medel för strategiska satsningar.

Den allt överskuggande strategiska satsningen är dock forsknings- och innovationspropositionen där man valt ut drygt tjugo forskningsområden som är av strategisk betydelse för Sverige. Vi har ytterligare några veckor på oss att formulera forskningsansökningar för 1,8 miljarder. Trots att det är en förstärkning av fakultetsmedlen så skall pengarna sökas i konkurrens. I propositionen anges klart att man endast skall stödja spetsforskning, som har en samhällelig och industriell relevans.

När det gäller att omsätta strategier i konkreta planer  måste vi göra prioriteringar. I årets budget för LTH har vi lyft fram några punkter som har stor strategisk betydelse:

  • Vår forskning är till största delen externfinansierad. Det har gjort att vi förändrat forskningsorganisationen till att bli mer proaktiv. Forskarna måste få stöd i sitt arbete att attrahera forskningsmedel.
  • Med ledning av bl a RQ08 har vi avsatt medel för att göra strategiska satsningar på forskningsområden som är viktiga för LTH.
  • Det låga intresset för teknik och naturvetenskap bland ungdomar gör att vi måste vara proaktiva även när det gäller rekrytering. Vi satsar därför på en ökad synlighet. Renoveringen av Vattenhallen i V-huset till ett Science Center för skolungdomar ingår också i denna satsning.
  • För att värna om och utveckla grundutbildningens (GU) kvalitet introduceras ett nytt budgetsystem för GU. Ett viktigt syfte med detta är att ge utbildningsnämnder och programledningar ett planeringsverktyg samtidigt som institutionerna får en finansiering som speglar kostnadsbilden tydligare.

Jag nämner dessa fyra punkter i första hand för att de får direkta budgetkonsekvenser. Givetvis görs flera andra strategiska ställningstaganden som indirekt påverkar budget. Som exempel kan nämnas att strategiska överväganden kan vara av avgörande betydelse vid rekrytering av forskare med speciell spetskompetens. Det är därför viktigt att LTH:s strategi är diskuterad och känd av hela organisationen. Vi arbetar för att åstadkomma detta. 

Om vi nu pratar så mycket om strategier så är det viktigt att veta att strategin syftar mot ett mål och en vision. Vi kan kortfattat uttrycka detta som:

LTH:s vision är att vara en av de ledande tekniska högskolorna i Sverige både inom utbildning och forskning. Vi skall vara en attraktiv högskola både ur rekryteringssynpunkt och som samarbetspartner internt och externt. Vår forskning skall även i fortsättningen hålla högsta internationella klass.

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

 

 

 

Rektors blogg 22 januari

Att möta det nya!

Utbildningsdag i fredags
I fredags hade vi organiserat en utbildningsdag för den nyvalda utbildningsorganisationen med syfte att diskutera arbetssätt och strategi. Vårt kvalitetssystem bygger på att det finns ett bra samarbete mellan lärare och personal vid kansli och utbildningsservice. Vårt syfte med dagen var alltså att putsa på vårt kvalitetssystem.

Vi presenterade LTH:s lednings tankar och formuleringar av visioner och strategier utifrån den strategiska planen (en PowerPoint-presentation av detta finns här). För att dagen inte skulle bli alltför introvert hade vi bjudit in två entusiasmerande föredragshållare med uppgift att få oss att lyfta blicken. Mycket av dagen handlade om att se det nya, att se hur saker har förändrats och att förändringarna sker snabbt.

När jag lyfter blicken ser jag följande:

Det nya LTH
När LTH startade en gång i tiden (2011 firar vi 50-årsjubileum) dominerade grundutbildningen som finansieringskälla för verksamheten. Av olika anledningar har detta förändrats gradvis så att vår viktigaste finansieringskälla numera är externa forskningsmedel som söks i konkurrens. Även om förändringen inte kommit som en blixt från klar himmel har vi ett ”nytt LTH” att förhålla oss till.

De nya studenterna
Studenterna som börjar hos oss har många nya kompetenser, som vi från högskolan ofta inte bejakar och utnyttjar tillräckligt mycket. Deras sätt att söka information, att förhålla sig till den nya tekniken, att upprätthålla personliga nätverk, att ständigt vara nåbara är några saker som är viktiga för dem. Kort sagt: media, kommunikation och upplevelser är centralt.

Datorer och IT är lika naturligt som hårshampoo och shower-gel.

Vi strävar mot en alltmer breddad rekrytering med jämn könsfördelning och nya etniska grupper av studenter. Kan vi möta dessa studenter som vi har gjort under de senaste trettio åren? Jag tror inte det. Förändringen har gått snabbt och kommer inte att avstanna. Tvärtom! T.o.m. våra studenter som håller på att avsluta utbildningen upplever att det är ”en ny generation” som börjar i årskurs 1. Hur hänger vi med?

De nya lärarna
Det ”nya LTH” kräver lärare som är både ”lärare” och ”forskare” samt kan arbeta med administration och den tredje uppgiften i lagom omfattning. Hur skapar vi förutsättningar för de nya lärarna?

Den nya ekonomin
Vår ekonomi kommer att domineras än mer av forskningsmedel. Årets forsknings- och innovationsproposition är ett bevis på det. Samtidigt skall vi komma ihåg att statsmakternas ständiga nedskärning av statsanslagen fortsätter. Vi har t.ex. inte fått kompensation för lönehöjningarna under de senaste tio åren.

Den nya industrin
Det pågår en förändring av industrins struktur och personalbehov. De stora jättarna blir globala, konsultföretag växer upp som svampar och upplevelseindustrin förväntas omsätta enorma pengar. Hur påverkar det oss?

Vi saknar alltså inte utmaningar inför det nya året.

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 9 januari

Tack 2008! Välkommen 2009!

2008 bjöd på många positiva upplevelser och framgångar. I varje fall är det detta jag kommer ihåg bäst. För flera företag blev det tredje kvartalet ”all time high” följt av ett enormt börsfall. Det gör att många förutspår ett dystert 2009.

Ekonomisk tsunami i USA
De amerikanska universiteten har sett sina donationsmedel krympa förfärande snabbt. Stanfords portfölj var i juni värd cirka 20 miljarder dollar, men denna krympte med över 25%. Därför har deras universitetsledning sänkt sina löner med 10%, förvarnat om friställningar, infört anställningsstopp etc.

Lovande i Sverige – trots allt
Då känns det bra att veta att situationen hos oss i Sverige inte alls följer samma mönster – speciellt inte på universiteten.

Tvärtom ser framtiden mycket lovande ut!

Forsknings- och innovationspropositionen förutskickar mer pengar (1,5 miljarder) till spetsforskning – och där hoppas vi kunna vara med och ta en del av kakan. Pengarna söks som vanligt i konkurrens så året inleds med att söka forskningsmedel.

Vad händer under 2009?

  • Vart tredje år sker nyval av befattningshavare i organisationen. Vi har alltså en ny styrelse och många nya befattningshavare i de olika nämnderna. Vi önskar alla lycka till med arbetet!
  • Forskningsorganisationen har förnyats för att bli mer proaktiv och för att kunna delta mer aktivt i det strategiska arbetet. Orsaken till denna förändring är LTH:s starka beroende av externa forskningsmedel.
  • Söktrycket till utbildningarna kommer sannolikt att vara högt beroende på de stora årskullarna och en stagnerande arbetsmarknad. Tyvärr är intresset för naturvetenskap och teknik fortfarande lågt. Därför fortsätter arbetet med aktiv rekrytering genom ökad synlighet och marknadsföring.
  • Ett nytt budgetsystem för grundutbildningen sjösätts. I detta samverkar utbildningsprogram och institutioner, som krafter och motkrafter, för att åstadkomma en hög kvalitet till låg kostnad.

God fortsättning!

December har övergått i januari, 2008 har blivit 2009.

För många av oss blev julmatens ”madasvimma” eller ”paltkoma” signalen till nya nyårslöften om det sunda livet.

Detta ser jag fram emot och önskar alla en god start på det nya året!

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 2 januari

Tack Göran! Välkommen Per!
Vi byter rektor på Lunds Universitet. Göran Bexell avgår efter sex år och Per Eriksson tillträder. Vi på LTH vill så här vid övergången tacka Göran och välkomna Per.

Till Göran!
Tack för ett gott samarbete under de gångna sex åren. Jag skulle vilja ge en personlig syn på vilka avtryck du har gjort hos oss genom att ge några exempel. Kort sagt: Vad kan vi ta med oss från dig som vi kan ha nytta av i vårt framtida arbete på LTH?

1. Visioner
Din energi att arbeta med den strategiska planen för Lunds Universitet har imponerat. Jag tror att det är viktigt att ha en tydlig vision om vart vi vill gå och hur vi skall göra få att nå dit.

2. Stolthet
Du glömmer aldrig att framhäva våra framgångar. Och du gör det med en respekt för alla områden med mottot att det är delarna som skapar helheten. Går det bra för de enskilda delarna är det bra för oss alla och vi kan vara stolta över både delarna och helheten.

3. Samverkan
Du har arbetat hårt för att koppla samman områden för att skapa synergier. Detta gäller inte bara inom LU utan också i Sverige, som du kunnat påverka genom ditt arbete som ordförande i SUHF. För oss på LTH är samverkan viktig. Det är ofta i gränslandet mellan olika områden som vi har gjort stora framsteg inom forskningen.

4. Kvalitet
Det är ju lätt att vara intresserad av och att arbeta med kvalitet när man är rektor på LU, men inte desto mindre viktigt. Vi lärde oss av vår stora utvärdering, RQ08, att vi t.ex. måste visa upp vår goda kvalitet för omvärlden tydligare.

5. Konsten att lyssna
Du har en viktig egenskap - att lyssna! Det är ju inte minst viktigt i en så stor organisation som Lunds Universitet. Dessa fem punkter eller egenskaper är viktiga och kommer att vara viktiga även för oss på LTH. Göran - ett stort tack från oss på LTH!

Till Per!
Vi på LTH är ju extra stolta över att vi får en rektor på Lunds Universitet med ett förflutet på LTH. Därtill lägger du viktiga erfarenheter från andra områden. Som generaldirektör för Vinnova verkade du för att knyta samman forskning och utveckling inom industri och samhälle med forskningen på universiteten. Nu får du verka från andra hållet för samma sak. Dina erfarenheter kan komma väl till pass när reviret blir så brett som Lunds universitets. Vi önskar dig lycka till i ditt jobb och vi skall göra allt för att stötta dig!
Välkommen Per!

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 15 december

Vi befinner oss just nu i sista veckan före jul eller i tentamensveckan eller i den veckan då vi skall försöka hinna med allt som vi inte hunnit med tidigare under året – allt beror på vilket perspektiv vi väljer.

Mitt första år som rektor för LTH har varit ett fantastiskt år. När jag nu befinner mig på andra sidan bordet har jag den stora förmånen att få se verksamheten inte bara inifrån utan också utifrån och uppifrån. Och det jag ser imponerar. Mycket!

Söktrycket är högt! Studenterna är duktiga. Vi rankas högt som teknisk högskola! Vi har mycket framgångsrik forskning med många prestigefyllda utmärkelser och forskningsanslag. Vi bedriver ett framgångsrikt rekryteringsarbete. Och allt hålls samman av en mycket skicklig administration.

Framtiden ser lovande ut med nya forskningsmedel på gång – inte minst genom forsknings- och innovationspropositionen.

Då kan man tycka att vi är värda att sitta ner i lugn och ro och rulla tummarna en stund och kanske tänka de tankar man inte hunnit tänka när tempot är högt – när vi gått från hög- till lågkonjunktur på fyra veckor och industrins förutsättningar vänds upp och ner.

Alltnog – Jag hoppas att alla får en välbehövlig paus i jobbet och får en fin julledighet. Det är ni värda.

God Jul och Gott Nytt År!

Anders Axelsson
Rektor

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 12 september

Skall du läsa fyra och ett halvt eller fem år?

Under det senaste året har jag ofta fått följande fråga från äldre teknologer, som följer ett civilingenjörsprogram:

Skall jag stanna kvar vid LTH för att läsa ett halvår till så att jag får en femårig utbildning enligt det nya systemet?

Mitt svar är NEJ!

Sett ur LTH:s synpunkt borde jag ha svarat JA eftersom teknologerna i slutfasen av sin utbildning är enormt effektiva och producerar många poäng. Detta förstärker LTH:s produktionsmått och ger en förstärkt ekonomi. Men ­– likväl säger jag NEJ. Här är mina argument:

  1. Du får en Masterexamen oberoende av längden på utbildningen
    Oberoende av om du läser 4.5 eller 5 år blir du Master of Science in Engineering.
  2. Det är civilingenjörsexamen som betyder något – inte hur lång tid det tagit.
    Jag själv tillhör den gamla stammen som bara gick fyra år för att bli civilingenjör. Vi är alla civilingenjörer om vi så har gått 4, 4,5 eller 5 år och vi betraktas som likvärdiga i våra yrkesroller.
    Detta beror till mycket stor del på att yrkeserfarenheten tillför och kompenserar oerhört mycket inom en ganska kort tidsperiod efter examen.
  3. Ekonomi
    Det är ekonomiskt vansinne att förlänga utbildningen.
    Min investeringskalkyl ser ut som följer:

    Alternativ med en utbildning på 4,5 år:

    1. Efter utbildning går du direkt ut i näringslivet. En halv årslön ger  + 150 000 kr

    2. Eftersom du kommer ut på arbetsmarknaden ett kalenderår tidigare innebär detta enligt både fackföreningars och arbetsgivares statistik cirka  +1000 kr/mån hela livet dvs + 500 000 kr  Totalt +650 000 kr
    Alternativ med en utbildning på 5 år
    Studielån 1 termin 1 814 kr/vecka minus bidrag = - 25 000 kr
    Du tjänar alltså cirka 700 000 kr på att ta ut examen efter 4,5 år.
     
  4. Anställningsbarhet
    Om du ändå vill komplettera din utbildning med kurser som ingår i den nya 5-åriga utbildningen har du följande två möjligheter när du söker jobb:

    1. Du presenterar ett examensbevis för civilingenjörsexamen (5 år)

    2. Du presenterar ett examensbevis för civilingenjörsexamen (4,5 år) + en extra packe dokument där du visar att du läst ett antal profilkurser omfattande ett halvårs studier.
    Det är ett faktum att det senare alternativet väcker större intresse.

Yrkeserfarenhet ett halvår eller studier ett halvår?
Civilingenjörsexamen är ju en yrkesexamen. Självklart betyder yrkeserfarenhet mycket om det så bara rör sig om ett halvårs arbete.

Jag säger absolut inte att den femåriga utbildningen är onödigt lång. Den underlättar hela Bolognaprocessen och vi har fått en utmärkt möjlighet att förnya utbildningen.

Men – du som har möjlighet att ta en examen på 4,5 år kan komma ut till spännande jobb snabbare och samtidigt tjäna du nästan trekvarts miljon på kuppen.

Man behöver nog inte vara smålänning för att tycka att det är en bra affär!

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 26 augusti

Välkomsttal till LTH:s nya studenter 2008

Jag heter Anders Axelsson och är rektor här på LTH sedan ett halvår tillbaka!

Jag är alltså ganska ny på jobbet precis som ni. Vi har alltså det gemensamt att vi började med något nytt samma år. Det är alltid spännande att starta något nytt!

Välkomna till oss här på LTH!!

Sedan några år tillbaka brukar vi säga Välkommen i LTH! Först låter det som en felsägning men det är det inte alls. Med det menar vi ”Välkommen i LTH” = ”Välkommen i gänget”! Du är en av oss! Här jobbar vi tillsammans. En för alla - alla för en! Det som produceras på LTH och av LTH beror på oss alla. Vi är alla delaktiga!

Två flugor i en smäll: akademisk examen och yrkesexamen

Du börjar en utbildning som ger dig två olika dimensioner. Du får dels en akademisk examen dels en yrkesexamen. Den akademiska examen är en Master eller Bachelorexamen enligt den internationella beteckningen. För exempelvis en civilingenjör blir titeln Master of Science in Engineering.

Civilingenjör, högskoleingenjör, brandingenjör, arkitekt eller industridesigner är också en yrkesexamen. Du har alltså två val efter examen: Du kan enkelt fortsätta med en forskarutbildning. Alternativt kan du gå ut i förvärvslivet och börja jobba. Du har en god anställningsbarhet genom att du har en yrkesexamen.

Utbildning och forskning skapar goda förutsättningar
Något som skiljer universitetsutbildning från gymnasiet är att vi sysslar både med utbildning och med forskning. Många av oss är både lärare och forskare, en del av oss har dessutom jobbat i industrin, flera av oss har själva gått utbildningen på LTH. Det gör att ni kan känna er ganska trygga att lärarna vet vad de pratar om, att utbildningen ligger i forskningsfronten, att den är relevant för ert framtida jobb och att nivån är rätt. Vi har ett stort fokus på grundutbildningen. Ni är en förutsättning för vår forskning.

Vi jobbar tillsammans
Jörgen Persson, bordtennisspelaren, sade efter sin fjärdeplats i OS: ”Att vara med hela vägen och så blir det ändå ingenting”. Så är det inte alls här! Ni som är med hela vägen – trots att ni har lite olika fart på studierna – ni kommer alla att få lön för mödan.

Trots att det är mycket som är nytt i början på utbildningen kommer ingen att stupa på första häcken! Vi är här för att hjälpa till! Vi spolar isen och ni gör piruetterna! Faller ni tar vi emot!

LTH och Lunds universitet är framgångsrikt
LTH är en teknisk högskola med all de viktiga specialiteterna. LTH tillhör Lunds universitet. Ni har alltså tillgång till hela universitetets resurser. I en nyligen publicerad ranking av världens 8000 universitet kommer Lunds universitet bland de hundra främsta. Sverige har 4 universitet med bland dessa hundra. När vi rankar de tekniska högskolorna i Sverige kommer LTH främst.

Under detta år har vi fått flera mycket prestigefyllda forskningsanslag.

Vi har ett bra söktryck på alla våra utbildningsprogram. Ni har bra betyg. Vi skall hjälpa er att förränta dem på ett bra sätt. Vi har alltså flyt just nu. Välkomna att hoppa på framgångsvågen.

Framtiden
OS i Peking är precis slut! Nyss var det OS i Aten. Om 4 år är det OS i London. Tiden flyger iväg. Efter OS i London sommaren 2012 så kommer ni som går civilingenjörsprogram, arkitekt och industridesignutbildningarna att börja årskurs 5. Ni som är brandingenjörer och högskoleingenjörer har just slutat och kanske startat ert första jobb. Det är då ni skall bestämma er för vad ni skall använda er utbildning och er bildning till. Det finns oanade möjligheter.

LTH har en nära koppling med näringslivet – många gör exjobb där och kommer automatiskt in på ett nytt jobb den vägen. Ni har en arbetsmarknad i Danmark också som flyttats närmare genom Öresundbron. Hela världen ligger för era fötter.

Det finns stora möjligheter till studier i andra länder. Vi har utbytesavtal med åtskilliga välrenommerade universitet.

Chefen för det amerikanska patentverkat lär i slutet av 1800-talet sagt att: ”Allt är uppfunnet. Nu går vi hem!”.

Ingalunda!

Ni har stora framtidsutmaningar: lös klimatproblemet och energifrågan, skapa en resursbevarande och hållbar samhällsutveckling. amtidigt brukar det vara så att det är sannolikt att det händer något osannolikt som skapar nya förutsättningar.

Slutligen: jag glömde säga att vi har alltid kul på jobbet! Hoppas ni kommer att ha det också!

Om vi ses på campus och jag av någon anledning inte skulle heja tillbaka på dig beror det på att mina ögon har passerat bäst-före-datum. Jag är mycket öppen för diskussioner och har alltid tyckt att kontakten med er studenter varit bland det mest positiva i mitt jobb. Så heja en gång till!

Hej och Välkomna i LTH

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 21 augusti

Välkomna tillbaka efter semestern!

Det märks att semestern är slut när mailen står som spön i backen. Alla skall tömma sina in-boxar och alla verkar skicka dem till mig. Men – jag klagar inte! Den fina sommaren verkar ha laddat batterierna lite extra – och mest med positiva tankar. Det känns bra att vara i gång igen! 

Det finns mycket att glädjas åt!

Inom forskningen har LTH och LU återigen varit framgångsrika då Lund kammade hem 6 av 20 Linnéstöd. Bl.a. är Anders Rantzer vid Reglerteknik koordinator för ett av projekten. Mycket prestigefyllda forskningsstöd delas ut av European Research Council (ERC). Anne l´Hullier vid Atomfysik fick ett av de två stöd som gick till Lund (båda inom Lasercentrum). 

Det är inte bara forskningen som är framgångsrik vid LTH. Vi har just nu ett mycket högt söktryck på i princip alla våra utbildningsprogram. De stora årskullarna och, som vi hoppas, ett ökat teknikintresse, har bäddat för detta.

Just nu finputsas planerna för introduktionen av de nya teknologerna, som kommer hit på måndag 25 augusti. Introduktionen kommer att vara lite annorlunda i år då även en hel del av programmens lärare medverkar för att ge en bra studiestart – både socialt och studietekniskt. 

Om du är besviken över uteblivna framgångar för Sverige i OS så trösta dig med att det i alla fall går bra för LTH (Kan vi inrätta OS i teknik?).

Det känns mycket bra att hälsa de nya teknologerna välkomna när vi rider på en framgångsvåg!

Lycka till med höstterminens jobb!

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 19 juni

Sommarhälsning
I mitt tal på examenshögtiden i år jämförde jag vår verksamhet på LTH med en processindustris. Jag ser åtminstone tre likheter: 

- här arbetar en salig blandning av olika och spännande människor

- vi fokuserar på slutresultatet (eller produkten) som på LTH kan vara en klarad tentamen, en accepterad forskningsartikel, ett lyckat experiment, ett lyckat projekt eller ett nytt forskningsanslag.

- framför allt finns det en puls. I industrin skapas denna av ett produktflöde där produkten utvecklas, vårdas, hanteras, paketeras och skickas ut till användaren.

På LTH skapas pulsen av alla studenter. Start kl 8.15, 45 minuters föreläsning, paus, fika 10 till 10.15, läsperioder på sju veckor, tentamensperioder, etc. Dessutom allt annat vid sidan om: siste april, nollning, sångarstrid, nyårsbal, etc, etc. Även forskning och administration hänger upp sin tillvaro på denna puls.

Samtidigt som jag tycker om det driv som denna puls skapar så tycker jag också att den kan bli alltför påträngande ibland. Då är jag glad att sommaren kommer som en förlösare och en jättepaus. Då kan vi andas ut och fika lite när vi vill. Då behöver vi inte ”vara i fas”. Då slipper vi jäkta till föreläsning klockan kvart över åtta och vi behöver inte bry oss om att vi kommer för sent.

Mitt första halvår som ny rektor för LTH har varit intensivt och händelserikt men fantastiskt kul och stimulerande. Tack för allt ert jobb och för alla positiva möten och glada skratt. LTH är en fantastisk arbetsplats! 

Ha en trevlig sommar och njut av den låga pulsen.

Anders Axelsson
Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se

Rektors blogg 25 april

Söktryck, intresse och demografi

Antalet förstahandssökande till LTH ökar med drygt 22%! Det går bra för LTH!

Om vi jämför med landet som helhet ligger ökningen där på 16%. Speciellt viktigt är det att antalet förstahandsökande ökar. Ansökningsstatistiken för samtliga program kan ses på följande länk http://www.ka.lth.se/VHS.cfm.

Det är också mycket positivt att intresset för att söka till tekniskt basår ökat så mycket – nästan tre gånger så många söker i år.

Och hur var det nu med pratet om rekryteringsproblem?

Vi ser en annan bild lägre ner i skolsystemet. Låt oss titta på denna tabell hämtad från SCB.

Födelseår      Antal födda (tusental)

1985              98
1989              116 (19-åringar 2008)
1990              124
1991              124
1992              123
1993              118
1994              112
1995              103
1996              95
1997              90
1998              82 (35% lägre än i år)
1999              88
2000              90
2001              91
2002              96
2003              99

Den visar antalet födda i varje årskull sedan 1985.

Antalet 19-åringar i år ligger på 116 000. Vi ser också att vi har de största årskullarna framför oss under några år. På gymnasiet är det alltså ”all-time-high” just nu. På grundskolan är det tvärtom ont om elever. På en mig närstående skola minskas antalet sjätteklasser från 6 till 4. Vad hände egentligen 1998? När dessa kommer till högskolan är de 35% färre jämfört med dagens läge.

Vad drar vi för slutsatser av detta?

Vi borde ha ett enormt söktryck med de stora årskullarna just nu. Orsaken till att vi inte har det är att alltför många valt bort naturvetenskap och teknik tidigt i skolan.

Nu har vi en respittid på några år innan den stora demografiska minskningen vidtar. Det är nu vi kan arbeta på att förändra attityder, att visa på att naturvetenskap och teknik är ett spännande alternativ som framtidsyrke.

Det är en intressant signal att antalet sökande till tekniskt basår har ökat så mycket. Är det ett tecken på att ungdomar omvärderat sitt gymnasieval? Utan att diskutera detta i detalj måste vi som utbildare på alla nivåer veta vårt ansvar. Utbildning för unga människor är alldeles för viktig för att vi skall ta chanser. LTH har ett stort ansvar för att erbjuda möjligheter till naturvetenskaplig och teknisk utbildning.

På LTH chansar vi inte! Vi vet att våra utbildningar leder till spännande jobb både inom industri och inom forskning.

Anders Axelsson

Rektor LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se


Posted Monday, Apr 25, 2008 10.10 AM by AA | Anonymous comments disabled 

Rektors blogg 19 mars

Att bry sig

Jag fick ett mail från Hasse, f.d. teknolog på maskinteknikprogrammet. Han har nu jobbat i drygt fyra månader på sitt första jobb som civilingenjör. Han trivs väldigt bra men har funderat en hel del på utbildningen vid LTH. Han diskuterar Excel-programmering, användning av Powerpoint, retorik, globalisering, verklighetsanknytning i utbildningen och språkkunskaper.

Allt är alltså mycket konkret och kan fungera som direkta inspel till vad vi kan förstärka och förändra i utbildningen.  Sådan information tar programledningarna tacksamt emot. Det är därför vi kommer att jobba hårt för att förstärka alumni. Hasses kompisar kommer att vara medlemmar i alumniföreningen när de lämnar LTH. Vi skall se till att vi kan nå dem och att de kan nå oss. Vi vill också hjälpa till med att utveckla Hasses kompetens när han varit ute och jobbat några år. Först då tycker jag att vi uppfyller vårt samhällsuppdrag att förse svensk industri med kvalificerad arbetskraft.

Hasses funderingar visar på vikten av att hela tiden arbeta med utbildningens innehåll och pedagogik för att ligga i frontlinjen.

Jag kan inte låta bli att göra en historisk jämförelse som beskrivits av Boel Berner vid Linköpings universitet.

I början av 1900-talet fanns ju bara KTH (LTH är ju endast drygt 40 år). Pedagogiken vid KTH var då inriktad på att skapa ”riktiga män”. Det var en utpräglad pluggskola. Utbildningen skulle vara hård och kräva sin man. Det fanns kritiker redan då som tyckte att ”pluggpedagogiken” skapade tafatta och osjälvständiga ingenjörer. Man diskuterade detta t.o.m. i riksdagen. Riksdagsman och rektor J Centerwall uttryckte följande i riksdagen 1902: ”en märkvärdig blandning av småskola och högskola. Teknologerna verkar olyckliga och pressade av kraven som ställs”.

Visst har vi en historisk ballast att bära på när det gäller teknisk utbildning men på LTH strävar vi mot ett Genombrott för en pedagogik som stödjer den tekniska utbildningen.

Slutligen:

Mitt svar till Hasse är att utbildningen förändras mycket just nu och flera av de saker som Hasse nämner arbetar vi redan med.

Det är inte bara Hasses goda idéer som jag uppskattar. Jag är mest glad för att han bryr sig –att han engagerar sig för LTH. Det har vi stor nytta av. En gång LTH-are – alltid LTH-are!

Tack Hasse!

Anders Axelsson

Rektor, LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se


Posted Monday, Mar 19, 2008 15.00 PM by AA | Anonymous comments disabled 

Rektors blogg 10 mars

Att introduceras till en utbildning

I år vill vi på LTH försöka göra en ännu bättre introduktion – en introduktion som både ger en social introduktion och en introduktion till studierna.

Det uppstår snabbt en massa frågor: Varför skall LTH blanda sig i nollningen? Teknologerna har ju skött nollningen med bravur sedan LTH skapades. Vad är det för fel på det?

En anställning eller en ny utbildning inleds med olika möten på olika plan där man introduceras på olika sätt.

Mötet med högskolan och utbildningsprogrammet.
De frågor som skall besvaras år t.ex.: Hur studerar man? Hur ser schemat ut och hur planerar man sin tid? Vilka krav har man? Vad får man göra? Vem frågar man? Hur hittar man?

Det kunskapsmässiga mötet med ett nytt ämne
Hur introduceras det nya ämnet? Vilka är kraven? Hur kontrolleras kunskaperna?

Mötet med kursare, äldre studenter och lärare dvs den sociala introduktionen
Finns det andra som är lika osäkra som jag? Kan man hitta någon som det skulle vara kul att arbeta tillsammans med? Hur skall jag hitta några vänner?

Studenterna har i alla år varit huvudansvariga för introduktionen eller ”nollningen” och har gjort ett jättejobb med en klar tonvikt på den sociala introduktionen och mötet med äldre teknologer. Fantastiskt att nästan 500 äldre studenter deltar i nollningen av nya studenter varje år.

Varför ändra på ett vinnande koncept?

Det är alldeles för många dimensioner som vi vill täcka in med introduktionen och dessa har blivit viktigare med åren. Här är några exempel på vad som förändrats:

Våra enkäter visar att studenter är mest rädda för att inte klara matematiken eller för att inte kunna planera och genomföra sina studier på ett effektivt sätt

Förkunskaper från gymnasiet har försämrats när det gäller våra naturvetenskapliga och tekniska fackområden. Däremot är man duktigare på ”annat”.

En gång hade vi 6 utbildningsprogram (FEMVAK). Idag har vi 18! På varje program finns i de flesta fall inte fler studenter än att alla har förutsättningar att känna sig sedda och mottagna som individer.

Problem i kurserna i första årskursen gör att alltför många hoppar av studierna vilket skapar tomma stolar på kurserna och stora svarta hål i institutionernas ekonomi. Vi riskerar alltså att vara tvungna att lägga ner utbildningsprogram om vi inte har tillräckligt antal teknologer. Samtidigt är det ju ett personligt misslyckande för en student då man ger upp sina studier. Det vill vi undvika.

Lägre antagningsbetyg kräver större pedagogiska insatser speciellt i början av utbildningen.

I framtiden vill vi att en introduktion skall innehålla studiestrategi, studieteknik, personlig planering, etik och akademisk hederlighet, informationskompetens, möte med yrkeslivet, att skriva CV, etc, etc. Detta gör vi inte på en vecka utan det pågår kanske under hela första året som ett stöd till de vanliga kurserna.

Allt detta upphäver inte den kanske viktigaste dimensionen: den sociala introduktionen. Och den kommer alltid teknologerna vara bäst på. Det är därför vi måste arbeta tillsammans.

Att kollegor möter kollegor. Att teknologer möter teknologer.

Och att vi tillsamman kan säga: Välkommen i LTH. Välkommen i gänget!

Rektor, LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se


Posted Monday, Mar 10, 2008 10.35 PM by AA | Anonymous comments disabled 

Rektors blogg den 3 mars 2008

Om att vara ny på jobbet och att göra ”annat”.

Nu har jag varit rektor på LTH i knappt två månader. När man byter jobb tvingas man att fundera över tillvaron. Vad är det som gör att det fungerar på jobbet? Vad är det för färdigheter och kompetenser som man använder?

Mina reflektioner vill jag exemplifiera genom att berätta följande historia:

Jag träffade Johan, f.d. teknolog, i höstas. Han stod i en av montrarna på ARKAD, teknologernas arbetsmarknadsdag. Han representerade det företag som han gjorde exjobb hos i Belgien. Han hade planerat hela utställningsmontern och organiserat hela projektet på egen hand. Johan sade att detta var ju inte något han hade lärt sig i utbildningen. Det hade han lärt sig vid sidan om i samband med andra aktiviteter under utbildningstiden. Speciellt viktigt var erfarenheten från att organisera och driva ”Innovationsprojektet”, ett rekryteringsprojekt riktat mot gymnasiets tredje årskurs (ett fantastiskt bra projekt – skapat av teknologer – organiserat av teknologer – och drivet av teknologer). Där lärde han sig hur man driver ett projekt med många inblandade och många kontakter.

Vad vill jag säga med detta?

Jo, jag tror att det är viktigt att försöka göra annat än att bara läsa kurser under sin utbildning. Att engagera sig i andra aktiviteter kan skenbart stjäla tid från studierna men ger samtidigt nya aspekter på tillvaron.

Någon uttryckte det så här: Under utbildningstiden förvärvar man kunskaper, färdigheter och ”annat”. Det är kanske ”annat” som gör dig till det du är. Det som skapar bildning av utbildning.

Jag måste erkänna att jag visserligen är glad för mina kunskaper och färdigheter men just nu är jag mest glad för att jag också gjort ”annat”.

Glöm inte bort ”annat”!

Anders Axelsson

Rektor, LTH

anders.axelsson@rektor.lth.se


Posted Monday, Mar 3, 2008 20.35 PM by AA | Anonymous comments disabled

Rektors blogg den 4 februari 2008

Hur vet vi att vi är bra?
Det som får mig att skriva detta är en fantastiskt positiv utvärdering av vår utbildning i Industridesign, som genomfördes den gångna veckan. Jag återkommer strax till detta men vill ta tillfället i akt att diskutera utvärderingar i mer allmänna termer.

Alla vet att ett aktivt kvalitetsarbete är förutsättningen för en framgångsrik verksamhet. Det gäller såväl i industrin som vid universitet och högskolor. Det gäller såväl forskning som utbildning.

Utvärdering av forskning
När det gäller forskning sker mycket av kvalitetskontrollen med hjälp av ett peer-review-system där kollegor granskar kollegor. Alla vi som arbetar med forskning gör mycket oavlönat ideellt arbete genom att kritiskt granska manuskript och konferensbidrag före publicering. Just nu gör vi en mycket stor kvalitetsgranskning av forskningen inom Lunds universitet (RQ08). Här har vi engagerat världsledande forskare inom respektive område för att se på vår verksamhet. Resultatet av denna typ av utvärdering ger underlag för vår benchmarking, som gör att vi ser vår roll i ett internationellt perspektiv. Likaså skapar det ett underlag som vi kan använda för nya prioriteringar.

Hela systemet bygger på att kollegor granskar kollegor med fördelen att acceptansen för resultaten blir större.

Våra doktorsarbeten kontrolleras genom vårt system av externa opponenter och betygsnämnder.

Intern utvärdering av utbildning
Alla kurser måste utvärderas och kvalitetsgranskas både ur kursperspektiv och ur utbildningsprogrammens perspektiv. Vi använder ett s.k. CEQ-system (Course Experience Questionnaire), som vi haft stor nytta av, men som vi nu skall utveckla ytterligare så att alla har största möjliga nytta av det. Utvärdering kräver att vi har tydliga mål som vi kan stämma av utfallet mot. Den nya examensordningen som införts i samband med Bolognaprocessen (1 juli 2007) kommer att underlätta denna process eftersom vi numera formulerar både programmål och kursmål i s.k. lärandemål (”learning outcomes”).

Extern utvärdering av utbildning
I Sverige har vi ett system som organiseras av Högskoleverket (HSV) där både ämnen och utbildningsprogram utvärderas med viss regelbundenhet. Systemet bygger på en självvärdering, som utgör grunden för en peer-review. Utvärderare är alltså lärare, som utvärderar kollegor vid andra högskolor. Det gör att vi inte bara får en granskning av vår egen självvärdering utan också möjlighet till ett idéutbyte under utvärderingens genomförande. I mitt arbete som utvärderare för HSV har jag fått många goda idéer och förhoppningsvis också kunnat sprida en del tips från LTH till andra.

Jag var engagerad i utvärderingen av högskoleingenjörsutbildningen i Sverige 2003-2004 och deltar nu i motsvarande utvärdering i Norge. Det finns en stor skillnad i våra angreppssätt: I Sverige lägger vi stor tyngdpunkt på processerna inom programmen. I Norge läggs vikten vid den slutkompetens som uppnås. Där blir det viktigt att utvärdera examenskrav och examensarbeten. Jag tycker att den norska modellen är bra speciellt för yrkesutbildningar som vi har vid LTH. Det är ju slutkompetensen som är avgörande för hur man lyckas i yrkeslivet.

Sett ur detta perspektiv måste vi ibland göra egna externa utvärderingar som visar hur vår kvalitet står sig i ett internationellt perspektiv. Återigen är det viktigt att ”kollegor granskar kollegor”.

Industridesign
Under veckan som gick hade vi tre världsauktoriteter inom industridesign hos oss (från Hongkong, USA och Schweiz) med uppgift att studera vår utbildning i industridesign med tonvikt på slutkompetensen. När man får höra omdömen av typen ”at the front edge”, att man elegant klarar balansen mellan konstnärlighet – estetik – teknik, etc, blir man mäkta stolt.

Till alla studenter, lärare och alla er som jobbat och jobbar med utvecklingen av programmet: Grattis och tack för ett gott jobb! Nu skall vi berätta för omvärlden hur bra vi är!

Anders Axelsson

Rektor, LTH

PS. Jag har ett uppdrag till er industridesignare. Jag är cyklist med cykelhjälm. Kan ni inte designa en häftigare cykelhjälm, som kombinerar den tekniska funktionen med konstnärlighet och estetik. Jag tycker att jag fortfarande ser ut som om jag har en vattenmelon på huvudet när jag cyklar DS.

anders.axelsson@rektor.lth.se


Posted Monday, Feb 4, 2008 13.25 PM by AA | Anonymous comments disabled

Rektors blogg den 22 januari 2008

Mina första fjorton dagar som ny rektor för LTH har sannerligen varit en rivstart. Det är lätt att hamna i detaljdiskussioner och det är därför viktigt att försöka behålla ett fågelperspektiv på vår verksamhet.

I skenet av det som hänt under de första veckorna vill jag diskutera civilingenjörsutbildningen utifrån de krav som ställs på en yrkesexamen, speciellt kravet på experimentellt arbete som grund för olika ingenjörsfärdigheter, förståelse, kreativitet och entreprenörsanda – det vi ibland sammantaget brukar hänföra till ingenjörsmässighet.

Det är speciellt två aspekter som jag vill betona i samband med detta:

  • Experimentell verksamhet har stor betydelse för att skapa förståelse och en positiv attityd till naturvetenskap och teknik!
  • Experimentell verksamhet är dyr!

 

Experimentellt arbete är viktigt!
Att det är viktigt att naturvetenskap och teknik tar sin utgångspunkt i det experimentella arbetet uttrycker Einstein på följande sätt:

"In the matter of physics, the first lessons should contain nothing but what is experimental and interesting to see.
A pretty experiment is in itself often more valuable than twenty formulae extracted from our minds; it is particularly important that a young mind that has yet to find its way about in the world of phenomena should be spared from formulae altogether. In his physics they play exactly the same weird and fearful part as the figures of dates in Universal History."
(Albert Einstein)

Formler och ekvationer är i många fall lika oviktiga för att förstå fysiken som årtalsexercisen är för att förstå historien!

Vi har i många år haft verksamheter med syfte att visa att teknisk utbildning är kreativ och spännande. Det är många gånger svårt att nå fram med budskapet eftersom det finns ett märkligt ointresse för naturvetenskap och teknik bland ungdomar trots att de kanske är historiens största teknikanvändare. Det är därför viktigt att stötta och utveckla alla goda idéer.

Ni kan se en sammanställning av projekt som pågår på www.lth.se/skolanaringsliv/skolsamverkan. I flera av dessa projekt arbetar vi tillsammans med naturvetenskaplig och medicinsk fakultet.

Trots att vi på LTH klarat oss bättre än de flesta högskolor när det gäller rekrytering av nya studenter så ser framtiden dyster ut på grund av färre naturvetarstudenter på gymnasiet och att antalet potentiella nybörjare vid högskolan, av demografiska skäl, minskar med cirka 30 % under de närmaste 6-7 åren.

Att vidareutveckla det ”experimentarium”, som Experimentörerna skapat i E-huset, är därför mycket viktigt. Drömmen vore ett Scence Centre på campusområdet. Här måste vi samverka med andra för att nå fram till en hållbar lösning för att nå snabba resultat.

Experimentell verksamhet är dyr!
Utrustning för laborativ verksamhet är dyr. Arbetet kräver speciella lokaler. Små grupper kräver mycket lokalyta. Mycket av förnyelsen sker genom en stark forskning, som har fördelen att detta automatiskt skapar en stark forskningsanknytning. Det är dock inte alltid som viktig grundutbildning och forskningsanslag följs åt, vilket skapar problem för förnyelsen. Utrustning skall underhållas. Säkerhetskrav måste uppfyllas. Och inte minst – lokalhyra måste betalas.

Detta förhållande har inte fullt ut kunnat kommuniceras till anslagsgivare vilket gjort att de laborativa inslagen minskat i omfattning. Detta är ett nationellt problem och gäller alla universitet och högskolor. På sikt kan detta skapa ett kvalitetsproblem. Hittills har vi kunnat upprätthålla kvaliteten men för många har det varit svårt att anpassa sig till den nya verkligheten. Detta gäller bl.a. den Kemiska institutionen vid Lunds universitet. Deras ekonomiska problem har ventilerats i pressen den senaste veckan. För tydlighetens skull vill jag påpeka att detta inte berör LTH-institutionerna Kemiteknik och Livsmedelsteknik.

Som rapporterats i veckan så har ledningarna för naturvetenskaplig fakultet och LTH tillsatt en interimistisk institutionsledning med uppdrag att rekonstruera kemiinstitutionen både med avseende på organisation och ekonomi.

LTH:s utbildningsprogram inom Kemiteknik och Bioteknik är mycket starka både nationellt och internationellt. Detta beror till stor del på den mycket starka forskning som finns vid institutionerna på Kemicentrum. Det råder inte någon som helst tvekan om att våra utbildningsprogram skall fortsätta att utvecklas och förstärkas.

Jag vill inte gå in i någon detaljanalys av vad som hänt och vad som kommer att ske. Båda fakultetsledningarna och de fackliga företrädarna följer arbetet noggrant.

Det blev en lång första blogg men jag hoppas kunna bli lite mer kortfattad i framtiden.

anders.axelsson@rektor.lth.se


Posted Monday, Jan 22, 2008 16.25 PM by AA | Anonymous comments disabled