Så håller du dig kall i sommar

Löst sittande kläder är bättre än tajta. Löst sittande ventilerar bättre vilket innebär att avdunstningen kan ske direkt från huden.

Ljust är bättre än mörkt. Fast skillnaden är inte så stor som många tror, särskilt om plagget sitter löst. Svarta, lössittande kläder leder nämligen till ökad luftcirkulation utanför och innanför plagget. Men vita kläder ”vinner” i slutändan, eftersom mörka toner absorberar mer solenergi medan vita reflekterar ljus. Effekten kan variera med släthet och glans av textilytan.

Tajta, svarta kläder kan vara direkt farligt en solig sommardag. Plaggets yttemperatur kan stiga över 70 °C. När den här energin överförs direkt till huden finns risk för första gradens brännskada eller värre. Dessutom kan det göra rejält ont - smärtgräns för värme i huden ligger runt 44-45 °C.

Glöm inte hatten! När det är som varmast lyser solen rakt ner på huvudet. Utan huvudskydd riskerar hjärnan att bli för varm och vi får värmeslag. Barn, vars huvuden är proportionerligt större än vuxnas, löper större risk. Särskilt spädbarn som inte har utvecklat full svettningskapacitet. En bra hatt har också breda brätten som skyddar rygg och axlar.

Bomull är bra, bättre än syntetmaterial som ”andas”. Lika dåligt som bomull är på smällkalla vintern, lika bra är det på sommaren. Bomull kan suga åt sig vätska, behålla den i relativt stora mängder och avdunsta sakta. Detta är en bra materialegenskap i värmen, inte minst om man rör sig eller jobbar fysiskt. Svett som inte hinner avdunsta rinner inte ner under tuffare pass, utan kan fortsätta avdunsta nära kroppen. Det ger kylande effekt och man svettas mindre.

 
Vill man undvika en blöt känsla mot huden finns gott om syntetmaterial att välja mellan. Men det är alltså inte lika bra för värmebalansen.

- Textiltillverkare pratar gärna om material som släpper igenom vattenånga och lätt transporterar bort fukt från huden. Fördelen är att man slipper klibbande kläder och rinnande svett på huden. Nackdelen är att man måste dricka mer eftersom man kan behöva svettas mer i syntetmaterial för att nå samma värmeavgivning.

Drick mer än vad du är törstig. Din känsla av törst motsvarar inte alltid ditt verkliga vätskebehov. Törstkänslan kan ibland försvinna efter en klunk vatten, fast kroppen behöver mer. I torrt klimat är det extra lätt hänt att glömma att dricka, då man inte märker att man svettas eftersom vätskan avdunstar direkt. Skogsarbetare, vägarbetare och andra som jobbar utomhus i värmen kan svettas 4-6 liter en sommardag.

Svettas man mycket och samtidigt skippar måltider kan man behöva salt-tillskott. Något att tänka på om man ska springa ett lopp i sommarvärmen. Annars riskerar musklernas neurologiska funktioner att påverkas, vilket kan leda till värmekramper. Mineralvatten med högre saltinnehåll kan då vara ett alternativ till kranvattnet. Med normal svettning och reguljära måltider behöver man inte extra salt – maten brukar innehålla tillräckligt.

Det brukar ta 7-9 dagar att vänja sig vid värmen, de 3-4 första dagarna är värst. Så lång tid behöver kroppen för att öka sin svettningskapacitet och minska saltinnehållet i svett. Att kunna svettas mer är viktigt för att minska kroppens värmeförluster och därmed belastningen på cirkulationssystem och hjärtfrekvens. Ska man resa till varmare länder kan man snabba på acklimatiseringen genom bastubad eller genom att gå runt med lite för varma kläder hemma. Fysisk träning är ett alternativ, 2-4 timmars värmeträning per dag räknas som optimal för processen.

Kan inte sova? Flytta ner i källaren. Eller gör som i Indien: Häng upp blöta lakan i rummet och öppna fönsterna.

- Då avdunstar vattnet och kyler luften runt omkring och kroppen behöver inte svettas lika mycket, förklarar Kalev Kuklane.

För mer information, kontakta Kalev Kuklane, kalev.kuklane@design.lth.se eller Chuansi Gao, chuansi.gao@design.lth.se

För fler experter från Lunds universitet i olika aktuella sommarämnen från A-Ö.