Produkter som känns äkta får ofta längre livslängd

Vem har inte köpt ett klädesplagg som efter tvätt ändrar färg och form? Eller beställt en sak på nätet som inte alls känns rätt när den landar i brevlådan? För att en produkt ska upplevas som genuin måste den hålla vad den lovar.

Jessika Sellergren – Publicerad den 16 april 2020

Känslan styr. De ting vi upplever som autentiska kastas i lägre utsträckning, säger Per Kristav. Enligt honom är det viktigt att beakta konsumentens subjektiva upplevelser i produktutvecklingen. FOTO: CHARLOTTE CARLBERG BÄRG

Vissa materiella och objektiva egenskaper hos en produkt är möjliga att mäta. Som hur ett tygmaterial påverkas av en tvätt eller hur mycket en barnvagn kan belastas utan att gå sönder och bli farlig. Men hur är det med immateriella värden, som hur genuin och äkta en vara upplevs? Alltså: Subjektiva intryck av vad som är en autentisk produkt – hur viktiga är de för konsumenten och för företagen?


När en ny produkt
inhandlas har köparen förväntningar på vad prylen kan leverera. Det känns kanske självklart att produkten ska leva upp till löften i reklamen eller den tekniska specifikationen. Ändå är det mest avgörande för konsumenten ofta hur ”äkta” och attraktiv själva produkten upplevs. Det är en subjektiv bedömning som i mångt och mycket handlar om köparens egen identitet och livsstil.

– Konsumentens upplevelse av en produkt är viktig för designers och produktutvecklare att ta hänsyn till. Om tinget upplevs som rätt och genuint höjer detta marknadsvärdet, säger Per Kristav.

Han är forskare i produktutveckling vid LTH och har nyligen disputerat med en avhandling som utforskar hur konsumentens upplevelser av produkter påverkar marknadsvärdet. 


Genom intervjuer med
designers, ingenjörer och marknads- och varumärkesutvecklare hos flera internationella företag har Per Kristav beskrivit hur ett starkt varumärke också inbegriper hänsyn till konsumentens mer emotionella upplevelse av en vara – att en produkt anses vara autentisk.

Känslan av äkthet behöver inte betyda att materialet i varan nödvändigtvis är ett naturmaterial. En produkt kan vara gjord av plast men ändå få ett högt konsumentvärde – om det är plast kunden förväntar sig.

– Det är när förväntningarna inte stämmer överens med verkligheten som det kan bli problem, säger Per Kristav.

– Vi konsumenter vill gärna göra det rätta och mest hållbara valet. Om produkten inte upplevs genuin blir missnöjda med vårt val eller väljer något annat. Prylar som känns autentiska får ofta en längre livslängd, och risken att de kastas är mindre.

Som universitetsadjunkt vid Institutionen för designvetenskaper har Per Kristav själv hunnit bli medveten om att han genom sina val av ting och material i exempelvis hemmet berättar något om sig själv.

– Jag vill känna mig bekväm med de produkter jag omger mig med. Genom tingen kommunicerar jag något om mig själv, och jag vill gärna att mina prylar stämmer överens med min personlighet. Vi kan inte, hur gärna vi än skulle vilja det, välja att inte kommunicera genom vår konsumtion. 

Så om något ska se ut som mässing får det i Per Kristavs fall gärna vara gjort av mässing. Han vill undvika plagiat och söker – vilket kanske inte är så ovanligt i en tid då klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är på allas läppar – efter saker som går att reparera.