Hoppa till huvudinnehåll

Prestigefyllda anslag till två Lundaforskare

Den ena vill kasta nytt ljus över den mystiska mörka materian. Den andra vill förstå hur senor är uppbyggda och hur de läker efter en skada. Nu tilldelas Caterina Doglioni, partikelfysikforskare, och Hanna Isaksson, professor i biomedicinsk teknik, cirka 40 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet, ERC.

Jonas Andersson och Johan Joelsson – Publicerad den 9 december 2020

Caterina Doglioni och Hanna Isaksson får viktiga ERC-anslag. Foto: Lena Björk Blixt och Kennet Ruona

Hanna Isaksson, professor i biomedicinsk teknik, leder och forskargrupp inom biomekanik och mekanobiologi för rörelseorganensvävnader, dvs skelett, brosk och senor. De arbetar med frågeställningar relaterade till olika sjukdomar och / eller regenerering av vävnader efter skador.

Det nya projektet fokuserar på hälsenor. Forskarna kommer att studera intakta hälsenor och läkande hälsenor efter en ruptur. De studerar både intakta hälsenor och läkande hälsenor efter en ruptur, där man även försöker förstå hur belastning av senan påverkar läkningsprocessen. Många av experimenten kommer att utföras på synkrotronanläggningar så som MAX-IV. 

- Vårt verktygslåda kommer från materialvetenskap och mekanik. Vi kombinerade experiment för att karakterisera vävnaderna från organnivå ner till den molekylära nivån för att förstå hur de är uppbyggda, och hur de får sin unika funktion. De experimentella mätningarna ligger till grund för utveckling och validering av beräkningsmodeller, säger hon. 

Att få anslag från ERC betyder mycket.

- Det ger en ekonomisk stabilitet till vår forskning och gör att forskargruppen kan utökas med ett par personer till under det kommande året. ERC har också utvecklat och tydlig kvalitetsstämpel över åren, underlättar många andra sammanhang som forskare, säger Hanna Isaksson.

Caterina Doglioni , biträdande lektor i partikelfysik, får cirka 20 miljoner kronor för att under fem år bygga upp och forskargrupp som ska söka efter nya partiklar som kan ge ledtrådar till den mystiska mörka materien som blir 85 procent av materialet i universum och som gäckat forskarvärlden under många år. Arbetet kommer att ske vid ATLAS-detektorn vid partikelkollideraren Large Hadron Collider (LHC) på den schweiziska forskningsanläggningen CERN.

Syftet med projektet, som nu tilldelas ERC Consolidator Grant, är att få en djupare kännedom om vad den mörka materian är uppbyggd av. Men målet är också att vid LHC försöka producera helt nya partiklar som kan visa sig vara en brygga mellan känd och mörk materia. Detta komplexa arbete ska ske genom att samla in och analysera de extremt stora datamängder som producerar vid LHC. Med hjälp av en ny teknik som nu ska utvecklas av Caterina Doglionis team ska arbetet med att analysera de enorma datamängderna kan påbörjas inom ett år.

- Jag hoppas naturligtvis att vi hittar nya partiklar kopplade till mörk materia. Men även om det inte blir så tänker jag att det ändå kommer att ge oss nya ledtrådar tills vi ska rikta sökarljuset för att få korn på dessa svårfångade partiklar i framtiden, säger Caterina Doglioni.

Läs mer på ERC:s sida