Hon vill hejda hjärtats trummis

Frida Sandberg söker efter nya ledtrådar i sina analysprogram. Det är ett spännande detektivarbete, när hon framkallar världar osynliga för ögat.

Stefan Danielsson – Publicerad den 4 mars 2019

Frida Sandberg forskar om skräddarsydda EKG-mätningar för att kartlägga patienter med förmaksflimmer. Foto: Håkan Kogg Röjder

Frida Sandberg är docent vid avdelningen för biomedicinsk teknik vid LTH. Signalbehandling är hennes forskningsämne. Hon samarbetar med ingenjörer och läkare i ett europeiskt nätverk. Endast några få forskare i världen arbetar inom fältet: skräddarsydda EKG-mätningar för att kartlägga patienter med förmaksflimmer. Dessa mätningar skapar ökad förståelse för flimrets orsaker och möjliga behandlingsvägar.

Frida Sandberg sitter längst ner i en korridor, där dörrarna står öppna och koncentrerade forskare söker efter ny förståelse. Hon analyserar en EKG-mätning från ett sjukhus i Oslo. Där gör patienter med kroniskt förmaksflimmer en stresstest genom att cykla.

– Patienter reagerar olika på läkemedel och behandlingar. En individuell kartläggning kan avgöra sjukdomens allvar. I framtiden kan vi sätta in en effektiv hjälp. Hur patienterna svarar på testet när de är utan behandling säger eventuellt hur de kommer att reagera på läkemedel som beta- och kalciumkanalblockerare. Eller om kateterablation är lämpligare. Detta är min arbetshypotes, säger Frida Sandberg.


Hon är särskilt intresserad
 av AV-knutans funktion under förmaksflimmer. När signalerna från sinusknutan dränks i en mängd andra elektriska impulser från hjärtats förmak blockerar AV-knutan en del av  de impulser som är på väg till kamrarna. Därmed hindrar den hjärtfrekvensen från att bli alltför snabb. Med andra ord sker dämpningen inte i förmaken, utan mellan förmak och kammare.

Frida Sandbergs modell för AV-knutan visar sannolikheten för att en elektrisk impuls från förmaken blockeras i AV-knutan när den anländer en viss tid efter föregående hjärtslag.

– Vi vet i nuläget inte om det ger svar på vilken behandling som ska sättas in, men vi tror att denna information kan användas som en del i ett beslutsstöd.

Metoden är ny. Man har tidigare inte kunnat mäta AV-knutans elektrofysiologiska egenskaper, alltså hur signalerna fortplantar sig, genom ett vanligt EKG. Tack vare Frida Sandbergs forskning är det möjligt att utläsa mer ur ett vanligt EKG.

– Hjärtat, det är viktigt. Det är livet. Och autonom respons, den viljelösa styrningen, är spännande. Hur hjärtat slår styrs av känslor och hur du mår. Om du är nervös slår hjärtat snabbare. Då reagerar sinusknutan, trummisen som bestämmer rytmen. Den ändrar sig efter vad en människa gör och känner.

När Frida Sandberg läste elektroteknik tyckte hon att signalbehandling var särskilt kul.

– Det är ett detektivarbete att ta fram något som inte syns för blotta ögat. Man vet inte riktigt vad man letar efter. Så dyker det plötsligt upp oväntad ny information, säger hon.

Frida Sandberg reser sig och går fram till rummets gröna griffeltavla, original sedan E-huset byggdes på 1960-talet. Kritorna skriker när hon skriver. Här gör hon beräkningar, mest på kul. I ena hörnet står namnen på hennes man och barn.


I sin forskning är
 Frida Sandberg inte rädd för att misslyckas.

– Tvärtom. Jag är beroende av fel. Men jag kallar det ’oväntade resultat’. Ganska ofta blir det inte som jag tänkt mig. Och det är helt okej. Det är då jag kanske hittar något nytt!

Vilka förmågor gör en forskare briljant? Frida Sandberg svarar utan att tveka.

– Du bör vara analytisk och logisk, strukturerad, envis och ha tålamod. Hitta nya projekt och få dem finansierade. En senior forskare måste ha koll på det mesta. Det är en press. Men den är bra för mig. Jag kan bli rastlös, så jag behöver triggas.

Forskare är hårt konkurrensutsatta. Snart får Frida Sandberg besked om tre nya ansökningar om anslag.

– Att söka pengar är en del av forskningsjobbet, att verbalisera och konkretisera vad man gör. Var finns kunskapsglappet? Vad behöver utvecklas? Här tvingas vi tänka efter och det är lärorikt.


STEFAN DANIELSSON

 

FAKTA | AV-knutan

AV-knutan är den del av retledningssystemet som kommer efter Sinusknutan.


FAKTA | Kateterablation

Ablation betyder ”att ta bort”. Kateterablation innebär att man med en speciell elektrokateter avger värme eller kyla mot det område i hjärtat som orsakar rytmrubbningen, detta för att ta bort den ojämna snabbrytmen.