Hoppa till huvudinnehåll

"För att få alla att känna sig inkluderade krävs hårt arbete"

Ellen Thunstedt läser andra året på utbildningen till civilingenjör i Väg- och vattenbyggnad och var som phøs vid V-sektionen en av cirka 60 studenter som tog del av LTH:s årliga utbildningstillfälle för nollningsansvariga.

Tiina Meri – Publicerad den 27 augusti 2019

Ellen Thunstedt. Foto: Privat

Varför ville du engagera dig?

– Det är alltid kul att introducera och ge till andra. Jag ville helt enkelt vara med och se till att studenter välkomnas så bra som det bara går. 

Hur kommer det sig att kåren och sektionerna ordnar nollningsaktiviteter?

– Det handlar om att ge en introduktion till staden, studierna och det nya livet. Många studenter har flyttat långt och kommer hit helt ensamma. Jag trodde till exempel inte att jag skulle känna mig ensam när jag flyttade ner, men det gjorde jag. Här gör nollning skillnad. 

Vad vill du själv fokusera på i arbetet med att introducera nya studenter?

– Jag var väldigt nöjd med min egen nollning, ändå har jag åsikter om att nollningen kan bli bättre och mer välkomnande för alla. Ensamhet och alkohol är exempel på områden där jag tror att vi kan göra mer. 

– Under utbildningsdagen och föreläsningen av Zanyar Adami väcktes många tankar och diskussioner om att vi som ordnar nollningen har goda intentioner, men för att få alla att känna sig lika inkluderade krävs hårt arbete. Om sig själv tycker man ju alltid att man är öppen och ödmjuk … 

Vad mer tog du med dig från utbildningen?

– Det var givande att vi genom diskussion fick arbeta med realistiska fall och att vi fick kunskap om planer och förebyggande arbete. I min egen sektions fadderutbildning för likabehandling vill vi nu börja jobba med liknande fall. Vi har bett LTH:s studievägledare och kuratorer att hjälpa oss med detta. 

I samhället är bilden av nollning, kanske med rätta, negativ?

– Det stämmer att nollning kan bli ett forum för sådant som sexuella trakasserier och ensamhet. Det är sådant som förekommer i hela samhället, och här gäller det att förebygga. Syftet är gott, att skapa gemenskap. Det är detta vi ska vårda.