Fem av fysikens främsta
Anne L'Huillier sällar sig till en exklusiv – men växande – skara av Nobelpristagare. Endast fem kvinnor har fått Nobelpriset i fysik, varav Marie Curie var den första.
Text: Yens Wahlgren – Publicerad den 7 december 2023
Marie Skłodowska-Curie (1867–1934)
Marie Curie, född i Warszawa, tilldelades 1903 Nobelpriset i fysik tillsammans med Henri Becquerel och sin make Pierre Curie för forskningen om radioaktivitet. Hon var den första kvinnan att ta emot Nobelpriset. 1911 tog hon därtill som första kvinna emot Nobelpriset i kemi för upptäckten av grundämnena radium och polonium. Marie Curie är ensam om att ha fått Nobelpriset i två olika vetenskapliga kategorier.
Maria Goeppert-Mayer (1906–1972)
Maria Goeppert-Mayer, tysk-amerikansk fysiker, tilldelades Nobelpriset i fysik 1963 tillsammans med Eugene Wigner och J. Hans D. Jensen för "upptäckter beträffande atomkärnornas skalstruktur”. Goeppert-Mayer hade 1948 presenterat en modell som ordnade protonerna och neutronerna i en atomkärna i en serie “skal”, ungefär som elektronerna utanför kärnan.
Donna Strickland (1959–)
Donna Strickland, från Kanada, tilldelades 2018 års Nobelpris i fysik tillsammans med Gérard Mourou och Arthur Ashkin ”för banbrytande uppfinningar inom laserfysik”. Hon utvecklade högintensitetslasern, och tekniken används idag inom forskning men även vid miljontals ögonoperationer varje år för att korrigera brytningsfel.
Andrea Ghez (1965–)
Andrea Ghez är en amerikansk astronom som tillsammans med Reinhard Genzel tilldelades Nobelpriset i fysik 2020 för ”upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum”. Detta objekt är ett svart hål med lika mycket massa som fyra miljoner solar.
Anne L'Huillier (1958–)
Anne L'Huillier tilldelas Nobelpriset i fysik 2023 tillsammans med Pierre Agostini och Ferenc Krausz. Årets tre Nobelpristagare belönas för sina experiment som gett mänskligheten nya verktyg för att utforska elektronernas värld inuti atomer och molekyler. De har demonstrerat ett sätt att skapa extremt korta ljusblixtar, som kan användas för att urskilja de snabba förlopp där elektroner förflyttar sig eller ändrar sin energi.