"Bomben blåste ut elden hundra meter runt nedslagsplatsen"

Det hade han inte kunnat ana under utbildningen till LTH-brandingenjör. Att han sommaren 2018 skulle beordra Jas-plan att bomba en skogsbrand.

STEFAN DANIELSSON – Publicerad den 4 mars 2019

Foto taget av LTH-alumnen Johan Szymanski som var räddningsledare under den största branden i Sveriges moderna historia. Johan Szymanski blev brandingenjör år 2010, nu är han räddningschef i Mora och Orsa kommuner. Foto: Privat

Johan Szymanski är räddningschef i Mora och Orsa kommuner. Under tre veckor i juli var han räddningsledare under den största branden i Sveriges moderna historia. Mot alla odds blev ingen allvarligt skadad i branden.

Han blev färdig brandingenjör år 2010, och minns studieåren som roliga och lärorika:

– Utbildningen har gett mig goda förutsättningar att verka i min roll.

Och som han har verkat. Johan Szymanskis brandbekämpning har gett eko i världen, bland annat New York Times har skrivit om hans sätt att tänka utanför ”lådan”.

Torsdagen den 12 juli var Johan Szymanski tillbaka från en veckas semester med en orolig känsla. Det hade varit extremt varmt under lång tid. Han förstod att någonting skulle hända. Frågan var bara när?


Ett oväder med torråska,
 utan regn, drog in under dagen.

– Vi hade ett tiotal larm i Mora och Älvdalens kommuner. Åkte kors och tvärs och släckte. Men en av bränderna, på Trängslets skjutfält, tog sig igen på fredagen, säger Johan Szymanski.

Söndagen den 15 juli spred sig branden till ett fält med odetonerade granater. Ett område på 1 000 meter från brandhärden spärrades av när ammunition började explodera i den höga värmen.

Johan Szymanski fick det yttersta ansvaret för insatsen. Som räddningsledare satsade han på fler kompetenser i ledningsgruppen. En militär ser verkligheten på ett sätt, en brandingenjör eller polis har andra infallsvinklar, förklarar han.

– Jag arbetade ihop med en biträdande brandchef. Vi avlöstes inte som räddningsledare, som i normala fall. Det gav kontinuitet och trygghet eftersom medierna mötte samma personer.

När en skogsbrand bekämpas måste någon av de grundläggande beståndsdelar som föder elden påverkas: syre, värme och bränsle. Men exploderande ammunition gjorde situationen mycket speciell, eftersom personal inte kunde närma sig härden.

– Vi sökte efter alternativa lösningar. Snö finns lagrad till bland annat Vasaloppet. Vi fick ihop 300 000 kubikmeter. När branden når snön smälter den och hejdar brandens framfart, tänkte vi. Hypotesen kunde tyvärr inte testas eftersom det bara fanns en enda minröjd väg genom området.


En åtgärd som fungerade 
var däremot att svälta ut branden. Hela 800 hektar skog brändes bort i historiens största skyddsavbränning. Syret är den tredje faktorn som kan påverkas. Johan Szymanski kontaktade överbefälhavaren och fick grönt ljus att bomba branden med Saab 39 Gripen-plan.

– Det var en worst case-planering. Om branden vänt söderut hade Älvdalens och Moras tätorter riskerat att brinna ner. Bomben blåste ut elden 100 meter runt nedslagsplatsen. Det var ett lyckat test, säger Johan Szymanski.


STEFAN DANIELSSON