"Återvinning är ett plåster på såret, den löser inte problemet"

Återvinning är bra – men inte det bästa för miljön. Helst skulle avfallet inte ens ha uppkommit. Producenter måste börja tänka på produkters miljöpåverkan redan vid ritbordet, resonerar Eva Leire och Charlotte Retzner som båda undervisar LTH-studenter i avfallshantering och resurshushållning.

Theo Hagman Rogowski och Tiina Meri – Publicerad den 27 June 2019

Vitsen med att tala om produkters totala avfall och klimatkostnad är vi tenderar att se själva produkten men inte allt avfall som uppstått längs vägen. Om vi förstod skulle vi vara mer noga med våra saker, säger Eva Leire som tills nyligen var prefekt vid Institutionen för teknik och samhälle. Foto: Annie Ask Meri

För drygt 40 år sedan startades en kurs i avfallshantering vid Avdelningen för miljö-­ och energisystem – dåvarande Miljövårdsprogrammet – och efter ett par år tog Eva Leire över kursansvaret. Då var kursen Sveriges enda på universitetsnivå i ämnet och den handlade mest om hur avfall kunde hanteras kostnadseffektivt. Skulle sopor exempelvis brännas eller deponeras?

Källsortering blev ett inslag på 1980-­talet, då återvinning av glas och tidningar gjort sitt inträde i Sverige. Idag heter kursen Avfallshantering och resurshushållning – en fingervisning om att resurser och hållbarhet numera står i fokus – och sedan många år är Charlotte Retzner, med och håller i den.

– Med ett förflutet i avfallsbranschen har Charlotte tillfört bland annat kunskap om olika aspekter av praktisk avfallshantering. Genom åren har vi haft många gästföreläsare och arbetat upp ett bra nätverk. Man kan inte säga att vår kurs förändrar samhället, men det gör våra studenter som får jobb i branschen, säger Eva Leire.

Enligt Eva Leire och Charlotte Retzner behöver beslutsfattare, producenter och konsumenter göra mer för att avfallet ska minska och hanteras optimalt. Producentansvaret, där branscher ansvarar för att återvinna produkter de producerat, kan exempelvis utvidgas till fler branscher.

– Idag gäller producentansvaret el och elektronik, glödlampor, bilar, däck, läkemedel, tidningar, batterier och förpackningar. Att också textilier och byggavfall ska samlas in och återvinnas ligger nära till hands, säger Eva Leire.


Och konsumenter, som enligt Miljöbalken ska sortera sitt avfall för ökad återvinning, kan i sin tur bli bättre på att sortera. Eva Leire tar Lund som ett exempel – här producerar ett genomsnittligt hushåll omkring 500 kilo avfall varje år. Av det är 150 kilo sorterat som restavfall.

– I en plockanalys kan man se att restavfallet i kilo räknat innehåller en tredjedel matavfall och en lika stor andel förpackningar. Där finns också åtta kilo textil som antingen borde ha återvunnits, skänkts eller sålts vidare.

Om vi sorterat rätt hade ungefär ytterligare 100 kilo kunnat återvinnas istället för att brännas. I en anläggning för avfallsförbränning blir avfallet i huvudsak fjärrvärme, men materialåtervinning av det som kan återvinnas hade varit bättre för miljön, förklarar Eva Leire.

– Maten hade till exempel kunnat bli till biogas och textilierna hade kunnat återvinnas till stoppning, bilisolering och ljudisolerande material, säger Charlotte Retzner.

Generellt gäller att återvunnet material aldrig blir lika bra och att det sällan återvinns till sin originalprodukt. Mjölkkartonger blir exempelvis pizza­ och pastakartonger.

– Du måste tillföra energi för att transportera och för själva återvinningsprocessen. Allt kostar energi, och ofrånkomligt är att det nya materialet inte håller samma kvalitet. Därför är återvinning inte det bästa för miljön, utan näst bäst. Helst skulle avfallet inte uppkommit.


Efter många års
samarbete har Eva Leire och Charlotte Retzner en samsyn kring avfallsproblemets kärna: Det handlar om resurser och därmed om konsumtion.

För en produkt har, som exempelvis IVL Svenska miljöinstitutet visat i rapporten "Produkters totala avfall – en studie om avfallsfotavtryck och klimatkostnad", miljöpåverkan som går långt utöver den synliga produkten. Uppskattningsvis ”kostar” en nätt liten mobiltelefon 110 kilo koldioxidutsläpp och 86 kilo avfall.

– Låt inte datorer eller mobiler ligga kvar i lådan. Av klimatskäl är det viktigt att utvinna guld och andra metaller från kretskorten. Vitsen med att tala om produkters totala avfall och klimatkostnad är vi tenderar att se en telefon eller ett par skor, men inte allt det avfall som orsakats längs vägen. Om vi visste skulle vi vara mer noga med våra mobiltelefoner och T­-shirtar av bomull, säger Eva Leire.

Till privatpersoner som vill minska sitt klimat­ och miljöavtryck är LTH-­lärarna överens om ett råd:

– När du sorterar sopor ska du tänka: Behövde jag verkligen det här klädesplagget eller det här verktyget?  

Men är inte det ett vanskligt budskap om samhället, den välfärd vi idag kräver och tar för given i Sverige, vilar på konsumtion och tillväxt?

– Vi kommer inte att sluta konsumera. Men det är kanske tjänster vi ska konsumera, och produkter med hög kvalitet. Sedan 2017 finns rep­-avdraget, som innebär skattelättnad för exempelvis skomakarens och cykelreparatörens tjänster, säger Eva Leire. 

De båda förutspår att vi i framtiden får fler nya butikskoncept, där produkter kan repareras, återvinnas eller delas mellan många.

– En stor del av problemet handlar i ärlighetens namn om att vi konsumerar skräp och produkter som inte går att laga. När vi väljer att inte laga tvättmaskinen för att det är dyrt, då säger det också att tvättmaskinen är för billig i jämförelse.

Vad blir budskapet till dem som tycker att livet ter sig roligare och skönare med nya kläder, skor, elektronik?

– En möjlighet är att konsumera begagnat. Vi kanske kan influera varandra och visa att ett hem kan vara vackert utan att allt är senaste nytt. Kanske kan vi ibland spara för att köpa saker av bättre kvalitet, så som vi nog gjorde mer förr. Men systemet måste också hjälpa individen här, säger Eva Leire.

– Producenter måste börja tänka på avfall och miljöpåverkan redan innan de tillverkar en vara eller produkt. Återvinning är ett plåster på såret, den löser inte problemet. Vi måste förstå att all produktion kräver energi och att det återvunna materialet inte blir av lika hög kvalitet som det ursprungliga. Vi alla måste bli bättre på att hushålla med resurser, säger Charlotte Retzner.

 

Fakta | Avfallshantering och resurshushållning

Eva Leires och Charlotte Retzners tips till dem som är skuldmedvetna över avfall och klimatavtryck:

  • Som ett absolut minimum: Sortera precis allt farligt avfall till rätt behandling
  • Konsumera begagnat, satsa på kvalitet när du köper nytt
  • Förändra ditt beteende, inspirera dig själv och andra – det är inte livsnjutning som ska utgå.

Fakta | EU:s avfallshierarki 

  1. Undvika att avfall uppkommer
  2. Återanvända
  3. Återvinna
  4. Energiåtervinna (förbränning av avfall ger el och fjärrvärme)
  5. Deponera avfall