lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Karriär

Som civilingenjör i Medicin och teknik kommer din kompetens att vara starkt efterfrågad inom såväl medicinteknisk industri och forskning som hälso- och sjukvård.

Utbildningen startades år 2011. Detta eftersom industrin starkt efterfrågar civilingenjörer med god kunskap om hur människokroppen fungerar och god kunskap om de synnerligen speciella krav som ställs vid utveckling av medicintekniska produkter.

Sverige har en internationellt framträdande position inom medicinsk teknik och verksamheterna spänner över ett brett område där exempelvis bildanalys, bioteknologi, informationsteknik, rehabilitering, sensorteknik och terapeutisk teknik omfattas.

Som civilingenjör i Medicin och Teknik kommer du att jobba med framtidens medicintekniska behov. Oavsett om du arbetar i ett nystartat innovationsföretag eller ett etablerat storföretag kan produktutveckling, klinisk prövning eller frågor kring säkerhet och riskanalys vara utmaningen. Du kan jobba som sjukhusingenjör och ansvara för medicinteknisk utrustning, där aspekter som inköp, användning och infrastruktur ingår. 

Du kan också välja att fördjupa dina kunskaper genom att forska. Med tanke på att din utbildning är internationellt väletablerad, under benämningen ”biomedical engineering”, kan forskning bedrivas vid ett utländskt universitet likaväl som vid ett svenskt.

Doktorand Felicia Seemann – En matematisk konstnär

Felicia Seemann har en examen från LTH som civilingenjör i teknisk matematik. Sedan ett par år tillbaka är hon också forskarstuderande i Hjärt-MR-gruppen på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Inom MR-tekniken – det vill säga magnetisk resonanstomografi – används magnetfält för att ta medicinska bilder av kroppen.

– Jag extraherar data från bilderna av hjärtat för att sedan applicera dem på matematiska modeller, säger Felicia.

Modellerna simulerar hur ett hjärta beter sig i olika situationer. Det blir en hjälp för läkarna när de ska diagnosticera och bestämma behandling.

– Den senaste tiden har jag på forskat mycket på relationen mellan tryck och volym i hjärtat, och hur man kan studera denna med hjälp av matematiska modeller, vilket är väldigt spännande säger Felicia.

Hon ingår i en arbetsgrupp som består av ett 30-tal läkare, ingenjörer, sjukgymnaster, biomedicinska analytiker och MR-fysiker.

– Vi är en stor grupp, med många olika yrkesområden representerade. Som en röd tråd genom allas arbete går hjärtat. Alla vinner på det här samarbetet. Jag får kunskap om hjärtats funktioner av läkarna och mitt arbete hjälper dem att analysera hjärtats funktion.

– Det är ett kreativt arbete. Ibland känns det lite som att vara en konstnär: Jag tittar på bilder, tolkar dem och letar inspiration.  

Kontakten med Hjärt-MR-gruppen fick Felicia Seeman redan när hon skrev sitt examensarbete på LTH.

– Då skrev jag en algoritm som automatiskt detekterar hjärtinfarkter i MR-bilder. Tidigare fick läkarna själva hitta och rita ut kanterna på infarkten i bilderna.

Algoritmen ingår nu i en mjukvara för medicinsk bildanalys som forskargruppen har tagit fram. Den används både av forskare och ute på sjukhus.

– Det är precis så jag vill jobba med matematik. Tillämpat, och med relativt direkta och konkreta resultat av det jag räknar på.

Men det var inte självklart att satsa på en forskarkarriär. Efter examen arbetade Felicia Seeman ett år som teknikkonsult och projektledare i Köpenhamn, men ganska tidigt kände hon att det inte riktigt passade. Hon ångrar ändå inte att hon testade.

– Jag lärde mig mycket om mig själv! Inte minst att det är den tekniska kärnan av något som jag vill jobba med.

Forskarkarriären går vidare och nu förbereder sig Felicia Seeman för att ge sig ut på ett forskarutbyte. Inom kort reser hon till Yale University, i Connecticut, USA. Där ska hon under sex månader delta i en forskargrupp och genomföra ett forskningsprojekt kring hjärtat.

– Jag vill fortsätta att forska och det går att göra både inom akademin och i näringslivet. Just att mitt arbete är direkt kopplat till verklighetens behov gör det väldigt spännande.

 

 

Vad tycker branschen om utbildningen?

Andreas Andersson, AppInMed

Efter att ha tränat och tävlat i både simning och triathlon under större delen av mitt liv har jag en förkärlek för allt som har med hälsa att göra. Likaså har matematiken alltid fascinerat mig, så när jag skulle välja utbildning efter gymnasiet var valet inte svårt utan jag sökte och kom in på Teknisk matematik vid LTH. Denna utbildning ville jag väldigt gärna kombinera med hälsa, och därför kollade jag tidigt kollade upp och valde en specialisering som handlade om biologisk och medicinsk modellering. Mitt examensarbete handlade om att identifiera virvlar i blodflödet, och genomfördes på avdelningen för klinisk fysiologi vid universitetssjukhuset i Lund.

Utan tvekan hade jag idag hamnat på Medicin och Teknik med specialisering mot "Signaler, bilder och e-hälsa" om detta program hade funnits när jag valde utbildning.

Idag jobbar jag och är delägare i AppInMed, som är ett utvecklingsbolag på Ideon Innovation med målet att främja hälsa och medicin genom teknik, framförallt vad gäller mobila lösningar. Idag består vi av civilingenjörer från LTH inom matematik, fysik och data, samt praktiserande läkare och professorer. Kombinationen av olika erfarenheter, åldrar och kompetenser är väldigt spännande och lärorik del av vardagen.

Malin Hollmark, projektledare, Centrum för teknik i medicin, KI-KTH-SLL

Om det hade funnits ett program i Medicin och Teknik när jag gick på högskolan hade jag inte tvekat att välja det. En sådan utbildning möjliggör arbete inom det tvärvetenskapliga fält som kombinationen medicin och teknik utgör och som har allt det som lockar mig som ingenjör, fysiker och medicinskt intresserad: allt från teknisk problemlösning till ökad förståelse om människans fysiologi.

Att dessutom få arbeta för bättre och längre liv för sjuka människor är ett stort privilegium. Själv har jag efter mitt doktorandarbete inom medicinsk fysik hunnit forska inom industrin, vilket var mycket intressant och omväxlande. Nu arbetar jag som projektledare på CTMH, som är en centrumbildning med KTH, KI och Stockholms Läns Landsting som huvudmän och som arbetar för att främja medicinteknisk utveckling och klinisk innovation i främst Stockholmsregionen, men även nationellt. Vi arbetar behovsdrivet, d.v.s. vi identifierar behov i sjukvården som vi sedan förmedlar till industri och forskning - en slags matchmaking. Detta kräver förståelse för, och insikt i, problematiken hos samtliga parter i trippelhelix (industri-akademi-sjukvård) samt kunskap inom den integrerade och komplexa disciplin som medicinteknik utgör. Vi arbetar även för att påverka och informera beslutsfattare och finansiärer om det enorma styrkeområde som medicinteknik utgör. Allt för att i slutändan förbättra för både patienter och vårdgivare, vilket är otroligt givande och utvecklande!