”Från att länge ha betraktat pengar som ett medel för att uppnå ett gott liv, det vill säga viktiga mänskliga värden, har ägandet av pengar för många blivit ett självändamål; pengar och ägodelar uppfattas av många som förutsättningar för lycka och välgång.  Genom detta har pengar kommit att förbindas med makt och en känsla av att bemäktiga sig trygghet i sin tillvaro.  Människan som ’stockholder’ är ju ett relativt sent fenomen, starkt påskyndat av IT och starkt bundet till förmågan att hantera informationsteknologin.

Den ’money-orienterade’ människan orienterar mot mer pengar, mer makt som pengarna antas ge.  Det innebär att människan samtidigt blir egocentrerad eller egoistisk, som det brukar heta i motsats till altruistisk (det vill säga tänkande och handlande också mot medmänniskans bästa).  Inte underligt att man i gamla visdomsord just förbinder pengar och egoism.  (Till exempel ’ingen

kan älska både Gud och Mammon’) och att ett viktigt ideal historien igenom just varit fattigdomsidealet, det vill säga att ej låta den personliga utvecklingen hindras av ett ofta själviskt ägande (jfr också islams allmosa).”

– Lilian Nilsson, Malmö Högskola

På det makro-ekonomiska området har teknologin medfört en helt ny situation. Investerarna är inte längre bundna av geografin.

Penningmakten har därmed lösrivits från ansvaret för konsekvenserna. Denna ansvarsfrihet är den mest eftertraktade vinsten som den nya mobiliteten tillfört ett fritt flytande och icke-lokalt fastlåst kapital. I stället för att homogenisera mänskliga villkor har det teknologiska upphävandet av tid/rum-avståndet en tendens att polarisera dessa villkor.

Näringsupptagningen/matsmältningen förr huvudsakligen lokaliserad till de inre biologiska organen – har nu förlängts ut i omgivningen. Den enkla processen från fält, fruktträdgård och fiskebåt via kök till kroppen har expanderat.

Tekniska tuggsystem och externa tarmprocesser tar hand om produkterna. Råvarorna – även dessa tekniskt förädlade – processas, behandlas, blandas och tillagas maskinellt. Färdigmat och målanpassade menyer når nu tallrikarna.

Den agrotekniska processen kan spegla den biologiska. Det senaste århundradet har sett till exempel djupfrysning, genteknik, matfabriker, fast food och global märkesmat.

Ekonomiskt tänkande och intresse kring kapitalvärden, tar en allt större plats i samhället. Detta pressar undan betydelsen av mänskliga värden, vilket ger etiska problem.

Mellan bostaden/hemmet och staden har relationerna ändrats på grund av teknologin. Verksamheter som förr hört till staden – som bad, bio, teater, inköp, service, post och bank – flyttas in i bostaden i allt större utsträckning. Den ”intelligenta” bostaden övertar stadsmiljöns funktioner och staden blir ”mörk”. Privatiseringen ger bekvämlighet och ensamhet.

Den ”goda bostaden” utgör det största hotet mot den levande staden.

Allt bättre medicinsk teknologi förlänger livet och minimerar sjukdomar. Kroppen repareras och alltfler förblir friskare och äldre.

Genteknologin ger människan möjlighet att gripa in i livets innersta strukturer. Ärftliga sjukdomar kan botas och olika defekter elimineras. Lockelsen att förbättra det normala tilltar samtidigt.

Människokroppen kan kopplas till teknologiska externsystem. Med ett inopererat chips kan en bioteknisk kommunikation upprättas mellan kroppen och ”satelliten”. Ökad säkerhet och kontroll uppstår.

Nyhetsförmedling och orientering flyter samman med underhållning och ett begränsat antal TV-bolag samlar, sorterar och styr programutbudet.  Underhållningsaspekten får allt större dominans och tittare/lyssnare befrias från en betydande del av verkligheten. Nyheter och underhållning samlas i ett ”infotainment”.

Bekvämt tillbakalutad i TV-soffan,  halvt utanför verkligheten, tar mediakonsumenten emot den lilla aspekt av fiktion och verklighet

som blir serverad.

Den traditionella skolans envägskommunikation ersätts med ett inflytande från IT-samhällets möjligheter. Nya undervisningsmetoder kan uppstå.

Den snabba tekniska utvecklingen medför en ny balans mellan olika generationers kunnande. Erfarenhet ställs mot teknikkunnande.