Hoppa till huvudinnehåll

Sparbanken Skånes Forskningspris till Samuel Jansson

Sparbanken Skånes Forskningspris 2021 gick till Samuel Jansson för hans avhandling Entomological Lidar: Target Characterization and Field Applications. Priset är på 100 000 kronor.

– Publicerad den 16 June 2021

Samuel Jansson tar emot forskningspriset ur donatorns representant Andreas Nilssons hand.
Samuel Jansson tar emot forskningspriset ur donatorns representant Andreas Nilssons hand. Foto: Hanna Linder

Sparbanksstiftelsen Färs och Frosta delar ut Sparbanken Skånes pris till en nybliven doktor vid LTH för särskilt framstående avhandlingsarbete. Priset ska delas ut till person för god forskning inom företrädelsevis miljö och hållbar utveckling, som är till gagn för utveckling av näringsliv och samhälle. 2021 gick till det till Samuel Jansson för hans avhandling Entomological Lidar: Target Characterization and Field Applications.

Din avhandling handlar om myggor. Hur blev du intresserad av just detta ämne?

Mitt grundintresse när jag började var egentligen optik och fysik. Jag har alltid haft en större passion för applikation än grundforskning, och insekter (och fåglar som jag arbetade med i mitt master-projekt) var en spännande och annorlunda tvärvetenskaplig applikation av den fysik jag läst innan. Kopplingarna till hållbar utveckling och bekämpning av sjukdomar i låginkomstländer gjorde projektet än mer attraktivt för mig. Intresset för myggor, och egentligen ekologi som helhet, är något jag har utvecklat under årens gång. Det finns en häpnadsväckande komplexitet i djur och djurs beteende som är fascinerande att försöka förstå sig på. 

Vilka utmaningar har du stött på under din tid på LTH?

Oj, den listan kan göras hur lång som helst, haha… Att försöka göra något relevant i Afrika när majoriteten av utrustningen satt fast i tullen under hela vistelsen, att publicera tillsammans med utländska kollegor med begränsad Engelska (som ju är publikationsspråket) och att samarbeta tvärvetenskapligt och försöka se till att alla inblandade får ut någonting av samarbetet har nog varit några av de större och mest spännande utmaningarna jag ställts inför under doktorandtiden. 

Vilka är dina planer nu när du är klar med din avhandling och har en doktorsexamen från LTH?

För närvarande jobbar jag på ett företag i Köpenhamn som i grund och botten är en spin-off på min doktorshandledare Mikkel Brydegaards tidigare forskning. Det är väldigt roligt, eftersom jag har direkt nytta av i stort sett allt jag gjort under doktorandtiden. Den huvudsakliga skillnaden är att jag nu arbetar mer mot pollinatörer och skadeinsekter i jordbruk, jämfört med mitt tidigare arbete med smittobärande insekter i tropikerna. Min förhoppning är att kunna fortsätta applicera mina kunskaper på intressanta problem och utveckla teknologiska lösningar för en hållbar utveckling. 

Länk till avhandlingen:        

 

Motivering:

Samuels avhandling visar prov på ett framstående arbete inom ett område som behandlar både hållbar utveckling och miljö. Avhandlingens resultat är dessutom till gagn för utveckling av näringsliv och samhälle. Avhandlingen täcker in alla tre kriterierna för priset på ett förtjänstfullt sätt.

Samuels avhandling består av en välskriven inledning och tretton vetenskapliga väl citerade artiklar, varv ett patent. Avhandlingen är banbrytande och den har skapat ett nytt och högst tvärvetenskapligt fält. Avhandlingsarbetet visar att en kartläggning av smittbärande insekter möjliggör bekämpning av skadedjur på ett alternativt och mer effektivt sätt än med användande av pesticider. I avhandlingen beskrivs hur teori och metodik för optisk fjärranalys (väletablerad metodik för studie av gaser och partiklar i atmosfären med laserljus) kombineras med biofotonik (molekyler av kända optiska egenskaper i biologisk vävnad) i syfte att studera insekter på avstånd.

I avhandlingen har Samuel utvecklat metoder, baserade på laser- och solljus, för detektion av insekter i realtid på flera hundra meters avstånd. Metoden har använts t.ex. för att studera malariamyggors rörelsemönster flera dagar i streck. I avhandlingen framkom det att hanmyggor svärmar på specifika platser vid exakt samma tidpunkt varje kväll. Honmyggor flyger däremot konsekvent in till befolkade områden i jakt på blod vid solnedgången. Metoden har också använts för att studera insekter, som föda till större djur som fåglar och fladdermöss, i syfte att skapa förståelse för dynamiken och interaktionen bakom deras beteenden. Samuels mätmetod kan idag appliceras på faktiska biologiska frågeställningar, och därmed kan effektiv skadedjursbekämpning möjliggöra räddning av människoliv på ett miljövänligt sätt via minskad spridning av bekämpningsmedel.

Samuel har framgångsrikt lyckats etablera sin metod, och den används idag av flera grupper på alla kontinenter. Med sitt patent har Samuel etablerat ett spin-off företag med ca 30 anställda. Vi föreslår därför att Teknologie Doktor Samuel Jansson tilldelas Sparbanksstiftelsen Färs och Frostas forskningspris 2021.