Hoppa till huvudinnehåll

Liten väska kan spåra tidig HIV-smitta

– Publicerad den 29 april 2011

Martin Hedström i samspråk med Kosin <br>Teeparuksapun som testkör en av<br> CapSenze prototyper.

Världens tuffaste granskare av läkemedel och nya analytiska tekniker, det amerikanska läkemedelsverket FDA, har fått upp ögonen för det lilla lundaföretaget CapSenze som på ett tidigt stadium kan spåra HIV-virus i blodet. I botten finns en teknik för att mäta extremt låga koncentrationer av gifter, virus eller andra ämnen i vätskor. I höst kommer den amerikanska myndigheten att testa och utvärdera metoden tillsammans med forskare från Lund.

– I och med att vi passerat den första granskningen har vi klarat den tuffaste biten. Gillar de testresultaten, lär det bli ett slutgiltigt godkännande om två till tre år. Ett godkännande från FDA är i praktiken en förutsättning för att få tillgång till en internationell marknad, berättar Martin Hedström, forskare i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola och delägare.

Med dagens metoder går det att fastställa om någon har HIV eller ej först efter ett par månader. Men med denna teknik går det att spåra sjukdomen redan efter två veckor. Medan dagens metoder främst mäter antikroppar kan CapSenze mäta extremt låga halter av virusmarkörproteinet p24, som sitter på virusets yta och frisläpps i blodbanan.

Analysutrustningen ska framöver bli tillräckligt billig för att kunna köpas in av sjukhus i tredje världen.

– Tanken är att vår apparat, som idag är en prototyp i storlek av en skokartong, ska kunna användas i Afrika, Asien och i andra fattiga områden där HIV och AIDS har stor spridning. Går det att hitta sjukdomen tidigt kan man dämpa spridningen, förklarar Martin Hedström som arbetat med teknikutvecklingen de senaste tio åren.

Bolagets andra delägare, som också kan beskrivas som dess fader, är Bo Mattiasson, professor i bioteknik vid LTH. Under flera år har han byggt biosensorer av olika slag och redan för sjutton år sedan började han skissa på det som senare skulle utgöra grunden för CapSenze. Han utgick från en så kallad kapacitiv sensorteknik. Den här tekniken avger biokemiska signaler, men dessa lyckades Bo Mattiasson förstärka och omvandla till elektriska signaler.

– Den första tiden ägnade vi oss mest åt kemibiten. Det gick ganska trögt i några år. Men senare knöt vi till oss experter inom elektrovetenskap. Tillsammans utvecklade vi tekniken och förbättrade den sammanlagda känsligheten och kalibreringen avsevärt, berättar Martin Hedström som menar att projektet är ett bra exempel på tvärvetenskapligt samarbete.

I praktiken är företaget fortfarande ett forskningsprojekt. Det är också ett vid sidan-av projekt som Martin Hedström arbetar med på fritiden, när han inte forskar med annat och handleder doktorander. CapSenze fick 2010 års hedersomnämnde när PriceWaterhouseCoopers, Lunds kommun och Lunds universitet delade ut innovationspriset. Sedan två år ingår även Joakim Larsson i bolaget. Det är mycket tack vare hans kompetens på elektroniksidan som gjort CapSenze till ett kommersiellt bolag.


Detta kan tekniken användas till:

Möjligheten att hitta virus och andra infektiösa substanser inom klinisk diagnostik är egentligen bara en av flera möjliga tillämpningar. Med en analysmetod som kan spåra lika låga koncentrationer som en upplöst sockerbit i Östersjön finns så klart flera! Martin Hedström pekar på ytterligare tre:

- Bioterror: att kunna övervaka och spåra gifter i exempelvis vattentäkter (vattentorn etc.)

- Miljöföroreningar: exempelvis går det att ta på ett enkelt och billigt sätt ta reda på om brunnsvatten är förorenat med kolera

 - Säkrare läkemedelsproduktion: CapSenze teknik kan minska risken för att biobaserade läkemedel orsakar oönskade biverkningar på grund av föroreningar som kan förekomma i låga halter.  

För mer info, kontakta Martin Hedström, tekn.dr. Bioteknik, 046-2227578, 0705-585311 Martin.Hedstrom@biotek.lu.se. Bild på Martin Hedström finns i Lunds universitets bildbank: http://bildweb.srv.lu.se/