Hoppa till huvudinnehåll

Här har du förpackningsprofessorns kylskåp

Välkommen att kika in ett väl valt kylskåp för att lära mer om hållbarhet och hur vi kan minska matsvinnet. I Sverige kastas 25 procent av all mat vi köper, och en del av svinnet är en följd av att förpackningen inte håller måttet. Men vad är en bra förpackning?

– Publicerad den 18 januari 2018

Annika Olsson är professor i förpackningslogistik vid Designvetenskaper, LTH. Hon forskar om förpackningar och förpackningsutveckling för ett hållbart samhälle och vet vad som utgör ett bra emballage.

− Man kan säga att en bra förpackning skyddar sitt innehåll, är enkel att använda och bidrar till att vi kastar mindre mat. Men det kan också vara en förpackning som är anpassad efter målgruppen. Ett singelhushåll har helt andra matbehov än en storfamilj – och därmed helt andra förpackningsbehov. En annan viktig aspekt hos en bra förpackning är att den är gjord av ett hållbart material, i en miljövänlig och ansvarsfull process.


Vilka förpackningar finns i ditt kylskåp?

− Med utflugna barn och ett rätt så litet hushåll lägger jag hellre pengar på en liten förpackning keso än en stor. Kastad mat är ett större problem för miljön än materialet från en förpackning. Även om den lilla är dyrare per kilo så känns det dumt att köpa billigt för att sedan slänga.


Gurka i plast eller oförpackad gurka?

− Jag väljer alltid gurkan som är förpackad i plast. Den håller betydligt längre än en oförpackad, vilket leder till mindre matsvinn. Plasten runt gurkan är mindre klimatpåverkande än matsvinnet i sig – något som många inte känner till idag.


Senap finns i burk och i flaska. Vilket föredrar du?

− En burk är lättare att tömma på innehåll än en flaska. Vi kan faktiskt förlora upp till 10–15 procent av en vara när vi kastar en flaska vars innehåll vi inte fått ut. Så jag försöker välja glasburkar framför plastalternativ. Glasburken är dessutom återvinningsbar många gånger om.


Kan man se om en förpackning är ett bra miljöval?

− Sedan 2015 gäller KRAV-märkningen inte bara innehållet utan också förpackningen. KRAV-märkningen berättar att förpackningen är gjord av förnyelsebar råvara och att det inte finns onödiga kemikalier i materialet. Tomaterna här, till exempel, ligger i ett papptråg som är producerat i ett ansvarsfullt skogsbruk där man inte skördar mer än vad som hinner växa upp.


Här syns inga konservburkar, är det ett medvetet val?

− Ja, i högsta grad. Konservburken är i och för sig bra, den kom på 1700-talet, men den är inte en särskilt miljövänlig förpackningsvariant. Metallen är inte biologiskt nedbrytbar, burken är energikrävande att framställa och den går inte att återförsluta. Inte förrän på 2000-talet har konservburken börjat ersättas av en kartongbaserad lösning.


Om du blickar framåt, vad ser du på förpackningsfronten?

− Förpackningen är oerhört viktig för att vi ska kunna distribuera mat och vatten till de delar av världen som inte har tillgång till butiker och råvaror, och som saknar förutsättningar att rena sitt dricksvatten. Jag tror att vi kommer få se fler innovativa förpackningslösningar för sådana syften. Men jag önskar att innovationstakten hade varit ännu högre än den är idag.


JESSIKA SELLERGREN

 

FÖRPACKNINGSSKOLA | ANNIKA OLSSON, professor i förpackningslogistik

  • Förpackningens viktigaste uppgift är att skydda maten.
  • Matsvinn är ett större klimatproblem än förpackningsmaterialet.
  • Förpackningar som hjälper till att dosera mat leder till minskat matsvinn.
  • Konsumenter tittar idag mer på kilopris än vilken förpackning varan är paketerad i.
  • Förpackningar av förnyelsebara råvaror är att föredra.