Etanolen som gör comeback

Under 1990-talet hoppades många att etanol skulle bli en framtida bensinersättare. Numera är det inte längre många som tror på etanolbilar – därtill är etanolen för dyr att producera. Eller, om man så vill: de fossila alternativen är för billiga, då många oljeproducerande länder kraftigt subventionerar sitt bränsle.

Däremot blandas nästan all bensin som säljs i Sverige idag ut med etanol.

– Därför behöver vi fortfarande miljövänligare etanol. En hel del av etanolen som används i Sverige är bra, men eftersom mycket tillverkas av majs finns konkurrens med matproduktion, säger Ola Wallberg, forskare i kemiteknik och expert på bioetanoltillverkning samt separationsprocesser.

Han är en av flera forskare vid LTH som arbetar för att ersätta attraktiva, ätliga växter med växtfall för att göra etanol. Denna helgröna etanol kallas även andra generationens bioetanol. Sådan etanol finns – än så länge – bara högst marginellt på marknaden och tillverkas av ett litet antal fullskalefabriker i Italien, Brasilien och USA.

– Även om elmotorer slår igenom kommer förbränningsmotorer fortfarande att ha en plats när det gäller långa och tunga transporter. För att klara koldioxidmålen behöver tillverkningen av bioetanol, biogas och andra biodrivmedel därför öka. Det måste bli enklare för dem som vill investera. Idag är risken för stor, säger Ola Wallberg. I Sverige behövs tydligare incitament inte bara för att tillverka, utan också köpa, bra biobränslen, anser han.

– Då hade vi sluppit sådana märkliga situationer som att exempelvis svenska Agroetanol i Norrköping säljer sin etanol till Tyskland medan Sverige importerar amerikansk och brasiliansk etanol. Orsaken till detta är att man i Tyskland använder sig av koldioxidstyrmedel som urval, och då kommer etanolen från Norrköping bättre ut än den amerikanska, säger han.

Utvecklingen går, menar Ola Wallberg, mot att vi kommer att åka mer kollektivt och resa mindre. Personbilen kommer alltid att finnas kvar, även om den i framtiden används i mer begränsad omfattning.

– Bara en sådan sak som att det blir svårare att få parkeringsplatser när städerna förtätas gör att vi tvingas tänka annorlunda, säger han.

Text: Kristina Lindgärde