Betonghuvudvärken kan lätta
Hela 5 procent av världens koldioxidutsläpp kommer från cementtillverkning. Men att fasa ut all betong – med cement som viktig ingrediens – är inte realistiskt. Det anser byggforskaren Katja Fridh som arbetar på att göra vårt vanligaste byggmaterial mer miljövänligt.
– Publicerad den 3 January 2018
Katja Fridh, universitetslektor vid avdelningen Byggnadsmaterial på LTH, är trött på bilden av betong som klimatbov.
– Materialet är så bra att vi måste använda det. Och du kan tro att folk har försökt att utveckla alternativ till betongen, men det har inte gått.
Istället gäller det att minimera klimatavtrycket, menar hon. Och på flera håll tas initiativ:
På lång sikt finns förhoppningar om koldioxidlagring. I Norge byggs exempelvis en pilotanläggning för att avskilja och fånga koldioxid vid tillverkning av cement, för senare lagring i berggrunden.
Ett mer närliggande alternativ blev nyligen möjligt när betongstandarden uppdaterades i Sverige:
– Nu får man lov att använda en större del krossad, gammal betong i tillverkningen. Betong innehåller vanligtvis 70 procent sten. Genom att ersätta hela eller delar av steninnehållet med återanvänd betong minskas mängden avfall och uttaget av naturtillgångar.
Ytterligare ett sätt att ge ett ”andra liv” åt betongen är att låta den ersätta stenkross i de vägbankar som finns under asfalten. Den metoden används redan idag.
En annan möjlighet som Katja Fridh gärna förespråkar är att låta betongytor vara öppna och inte gömma dem bakom inplastad tapet eller träpanel. Varför? Jo, betongen tar upp koldioxid!
– Det hör till naturens gång att cementen vill återgå till sitt ursprungliga tillstånd och bli kalksten igen. Därför tar den upp koldioxiden ur luften. Och det gör den utan att kvaliteten på betongen påverkas.
Katja Fridh har varit med och tagit fram en Europastandard som gäller beräkningar av koldioxidupptag i betongkonstruktioner. Forskarnas uträkningar visade att av den koldioxid som skapades av cementtillverkningen i Sverige under 2011 absorberades 15 procent av den betong som redan finns i landet. Siffran kan bli högre om ytor lämnas någorlunda öppna.
– De som planerar offentliga byggnader får därför gärna överväga att måla betongen med färg som andas, tipsar hon.
Men visst vore det önskvärt att dra ner på cementinnehållet, som idag utgör en femtedel av betongen. Redan idag ersätts delar av cementen med slagg och flygaska. Katja Fridh undersöker nu om de nya betongvarianterna är lika frostbeständiga som ”originalbetongen”. Resultaten hittills är lovande.
KRISTINA LINDGÄRDE