lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Utbildningsparadoxen – resurserna matchar inte samhällsbehovet

2014-05-23

Vi brukar ofta prata om vårt samhällsansvar att förse samhället med duktiga ingenjörer, arkitekter och industridesigners. Dessa skall ha en utbildning i takt med tiden så att de verkligen kan bidra till nyutveckling. Som problemlösare skall de också ta sig an de stora utmaningarna när det gäller klimat, energi och resursutnyttjande.

Hur ser framtiden ut?
Storstadsregionerna, d.v.s. Region Skåne, Västra Götaland och Stockholms län, beställde en utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för 2020 av SCB. Här kan man se utbildnings- och kompetensbehov i de tre regionerna: Behovet av lärare är alarmerande för alla regioner. Det kommer också att vara en brist på högskoleingenjörer. När det gäller behovet av civilingenjörer kommer det att vara ett underskott på nästan 10 procent i Skåne. Orsaken är bland annat stora pensionsavgångar och en expanderande region. Samtidigt kommer tillgång och behov att vara i ungefärlig balans i Stockholm och Göteborg.

En paradox
Paradoxen kan kort uttryckas som: det finns ett mycket stort behov av ingenjörer i regionen samtidigt som LTH tvingas minska antagningen av nya studenter. Vi behöver göra besparingar för att klara utbildningsekonomin. Samtidigt har LTH bland det högsta söktrycket av alla tekniska högskolor i landet.

Hur kan detta komma sig?
Vid de tekniska högskolorna i Sverige har det uppstått en överproduktion av ingenjörer i relation till det tak som ges av utbildningsdepartementet, vilket sätter gränsen för antalet utbildningsplatser. Detta innebär att utbildningarna har blivit underfinansierade med många problematiska konsekvenser för lärosätena. Det märkliga är att utbildningsdepartementet har tillfört fler utbildningsplatser till de tekniska högskolorna i Västra Götaland och Stockholm. Uppenbarligen har inte departementet läst SCB:s rapport om utbildningsbehov och kompetensförsörjning.

Varför har denna underfinansiering uppstått?
Generellt beror inte detta på dålig planering eller frånvaro av insikt av de ekonomiska förutsättningarna. Istället har det orsakats av ett flertal faktorer som samverkat i samma riktning:

·         År 2007 förlängdes civilingenjörsutbildningen från 4,5 till 5 år utan någon ekonomisk kompensation

·         Många studenter har valt att gå över från gammal 4,5-årig studieordning till ny 5-årig studieordning

·         Vi har satsat mycket på att förstärka matematiken vilket gjort att fler klarar sig bra

·         Den demografiska uppgången skapade ett mycket högt söktryck.

·         Det höga söktrycket har gjort att antagningsbetygen skjutit i höjden vilket gör att fler klarar sig mycket bra och allt färre hoppar av utbildningen

·         Intresset för naturvetenskap och teknik har äntligen ökat. Ingenjörsyrket har åter blivit ett av de populäraste yrkena.

Kort sagt: Vi har för många och för duktiga studenter!

Vad gör vi nu?
Vi har stoppat i första hand korta utbildningar för att undvika långsiktiga negativa effekter för våra långa yrkesutbildningar. Det dignande smörgåsbordet av kurser försöker vi begränsa och endast erbjuda delikatesserna. Vi har inte råd att ge kurser för alltför få studenter. Det skall också sägas att vi inte sänker kraven. Vi bibehåller vår höga kvalitet!

Genom att utveckla och fokusera våra tvååriga avslutande specialiseringar skapar vi en möjlighet att i framtiden kunna erbjuda en del av dessa som Masterprogram.

Det finns också en ambition att introducera mer av management och entreprenörskap i våra avslutningar. Likaså behöver fler veta mer om hur innovationsprocessen går till. Det är ju i dessa processer som de nya företagen skapas. Då skapar vi samhällsnytta och vi tar vårt samhällsansvar.

Anders Axelsson
Rektor LTH

Fotnot: Läs även intervjun med Per Warfvinge, vice rektor, och Annika Mårtensson, prorektor, på annan plats i denna tidning