Maskinvetenskaper

Institutionen för maskinvetenskaper rymmer det teoretiskt orienterade ämnet Mekanik och de successivt mer tillämpade Materialteknik, Maskinelement och Industriell produktion. Ca 50 personer arbetar på institutionen. Undervisning ges framförallt på civilingenjörsprogrammen för Maskinteknik, Industriell ekonomi och Teknisk Fysik men även på LTHs övriga program i varierande omfattning. Institutionen är värd för internationella mastersprogrammet Produktrealisering.

Institutionen för Maskinteknologi, LTH Maskintvetenskaper

Forsknings bedrivs framför allt inom följande områden:

Maskinelement

Området maskinelement är fokuserat på experiment i kombination med simuleringsmetoder för att förklara fysikaliska fenomen som förekommer i maskinkomponenter. Denna kunskap används för att ta fram angreppssätt som kan användas för att utveckla högpresterande intelligenta maskinkomponenter med låga utsläpp. Forskningen fokuserar just nu på högpresterande kuggväxlar och icke-avgasutsläpp från nötning av maskinkomponenter som används i fordon.

Nyckelord; tribologi, maskinelement, kuggväxlar, bromsar, kopplingar, tåg, icke-avgasutsläpp, friktion, nötning

Materialvetenskap och teknik

Inom Materialvetenskap och teknik ägnar vi våra yrkesliv åt att lära oss av naturen konst av materialteknik och att använda alla möjliga vetenskapliga instrument för att skapa nya material.

Avdelningens primära omfattning är konstruktionen av nya primärt metalliska material med korsskala mikrostrukturer som har det bästa förhållandet mellan styrka och vikt. Nuvarande forskning är inriktad på: (i) design av magnesiumlegeringar för biomedicinska och lätta fordons- och rymdapplikationer, (ii) förståelse av mekanik och optimering av heterogena mikrostrukturer, och (iii) utveckling av relevant karaktäriseringstekniker i vårt laboratorium, synkrotroner och neutronkällor.

Mekanik

Mekanik är ett grundläggande fysikaliskt ämne som beskriver omgivningen genom matematiska modeller som löses med analytiska eller numeriska metoder. Mekanikens formuleringar används på daglig basis som analysverktyg vid produktdesign i industriella sammanhang likväl som vid beskrivning av kvantmekaniska fenomen på subatomär nivå. Modeller för att beskriva olika materials respons på belastningar – krafter, temperaturlaster, magnetiska och elektiska fält – formuleras alltså inom mekaniken på alla längd- och tidsskalor.

På makronivån ligger beskrivningar av kontinuerliga strukturer till grund för numeriska beräkningsmetoder varav en välkänd metod kallas finita elementmetoden och en annan peridynamik. På nanonivån byggs strukturen upp av enskilda atomer som får interagera med varandra under påverkan av laster. På subatomär nivå, slutligen, används vad som benämns ab initio-formuleringar som baseras på grundläggande, etablerade naturlagar utan att några andra antaganden görs.

Industriell produktion

Industriell produktion (tidigare Mekanisk teknologi och verktygsmaskiner) är ett tillämpat och industrinära ämne. Forskare utvecklar primärt material- och produktionsteknik för den tillverkande industrin. Nischområden är bl a skärande bearbetning (modell- och teknikutveckling inom svarvning, fräsning, borrning), utveckling av tillverkningsprocesser och material för elektromagnetiska komponenter samt nya sätt att simulera tillverkningsekonomiska kostnader. 

Nyckelord: gjutning, svetsning, plåtbearbetning, skärande bearbetning, induktiv uppvärmning, vibrationer, magnetiska material, tillverkningsekonomisk simulering, produktionsanalys, tillämpad materialteknik, robotteknik

Sidansvarig: webbredaktion@lth.lu.se | 2021-05-05