Hoppa till huvudinnehåll

Karl Johan Åström - datorer och reglertekniken

År 2000 utsåg Control Systems Society – en underavdelning av elektro- och elektronikingenjörernas världsorganisation IEEE – 1900-talets 25 mest banbrytande artiklar inom reglertekniken. Två av dem baseras på forskning utförd vid LTH. Den reglertekniska forskningen vid Lunds tekniska högskola har alltså hävdat sig mycket väl internationellt. Där insåg man nämligen redan från början att det var datorer som var hjärtat i den nya reglertekniken både som komponent och som konstruktionshjälpmedel.

Genom åren är det framför allt fyra områden man gjort insatser av avgörande betydelse på, nämligen

  • processidentifiering
  • adaptiv reglering
  • automatinställning
  • datorbaserade konstruktionshjälpmedel.

Den drivande kraften bakom har Karl Johan Åström varit. Han blev emeritus år 2000, men tycks fortfarande vara lika produktiv.

Det har hänt mycket inom reglertekniken på ett halvt sekel. Historia, men enligt Åströms sätt att se bara början på en historia. Reglertekniska kunskaper kommer snart i ökad utsträckning att användas utanför maskinernas värld. Feedback är i dag t ex ett nyckelbegrepp om man vill förstå levande organismer eller molekylärbiologiska processer. Reglerteknik kan t ex kasta nytt ljus över framtida biologisk forskning.

Datorer är hjärtat i den nya reglerteknikenDatorer är hjärtat i den nya reglertekniken

Institutionen för reglerteknik LTH Institutionen för reglerteknik(hemsida på engelska)

Datorer är hjärtat i den nya reglertekniken
Text: Göran Frankel
För bilder och fotografier i detta pdf.dokument svarar:
Sid 2 (133 i boken) - Per Lindström
Sid 3-4 (134-135 i boken) - Torbjörn Andersson

Sidansvarig: yens.wahlgren@lth.lu.se | 2015-11-06