lunduniversity.lu.se

Digit@LTH

Faculty of Engineering, LTH

Denna sida på svenska This page in English

Om bilar kunde tala

2019-02-05

Motorväg i mörker, bilar som rör sig.

"Det handlar egentligen bara om att visa på teknik som kommer att skapa mycket bättre förare än vad människor är idag", säger Fredrik Tufvesson. Foto: Håkan Kogg Röjder

Säkrare trafik, färre bilköer och minskade utsläpp. Det är målet när nästa generations självkörande bilar börjar samarbeta.

En vanlig dag på jobbet? Den handlar om massiv mimoteknik, millimetervågssystem och radiobaserad positionering. Därutöver arbetar Fredrik Tufvesson, professor i radiosystem vid LTH, med bilkommunikation, alltså hur bilar i framtiden ska stå i kontakt med varandra, direkt eller via molnet.

Den forskningen är högintressant för industrin, eftersom det i framtiden inte räcker med att en självkörande bil vet att väja för en människa eller ett annat fordon.

– Vad som också måste fungera är samarbetet många fordon emellan. Om alla fordon kan kommunicera och komma överens går det att optimera trafikflöden, så att köer och utsläpp kan minska. I en sådan situation behöver vi inte egentligen trafikljus och stopp i trafiken, säger Fredrik Tufvesson.

Enligt honom kommer många av dem som idag är medelålders att vara med om detta tekniska språng.


Känner Fredrik Tufvesson
inte sviktande självförtroende emellanåt inför forskningen som kommer att förändra trafik och hela samhällen?

– Det handlar egentligen bara om att visa på teknik som kommer att skapa mycket bättre förare än vad människor är idag. Och att skapa kommunikationslänkar, trådlösa uppkopplingar, det vet vi ju redan hur vi gör. Så nu måste vi få bilarna att ta tala samma språk, få alla att bli överens om reglerna.

Fredrik Tufvesson samarbetar med Volvo Cars, som har ett intresse i att säkra snabb och pålitlig uppkoppling och vill minska testtiden för fordon genom att göra fler virtuella, simulerade, tester.
 

Vid sidan om att skapa
pålitliga kommunikationslänkar går hans och LTH-kollegornas arbete ut på att söka efter matematiska modeller som gör det möjligt att urskilja mönster i radiosignalerna som finns omkring oss – så att bilarna på decimeternivå kan förstå var de är och så att det stora systemet, med många uppkopplade och kommunicerande bilar, kan styra sig självt. Detta görs med hjälp av maskininlärning.

– För att få robusthet och se till att autonoma bilar överträffar en mänsklig förare också när det inte blåser medvind och är fint väder behöver vi veta mer. Nyckelbegreppet är sensorfusion. Det är först när kamera, radar, lasermätare och radio ger samma bild som vi fullt ut kan lita på vad de säger.


TIINA MERI

 

FAKTA | Forskning kring bilkommunikation

Vad LTH-forskarna hittills arbetat med handlar till stor del om att skapa matematiska modeller för hur kommunikationen mellan bilar å ena sidan och mellan bilar och basstationer å den andra ser ut. För att visa hur pålitliga kommunikationssystem ska se ut måste forskarna först ge en verklighetstrogen beskrivning av hur radiokanalen faktiskt fungerar, det vill säga hur radiosignalen på en detaljerad nivå tar sig fram i omgivningen även då den exempelvis hindras av andra fordon eller byggnader.


FAKTA | 5G

5G-tekniken kräver tre extrema ytterligheter i fråga om datahastighet:

  • Extremt hög datahastighet
  • Extremt låg datahastighet och samtidigt låg energianvändning (exempelvis i ett ting där batteriet ska hålla i tio år)
  • Pålitliga datahastigheter och samtidigt mycket låga fördröjningar (vilket är en svår sak att kombinera).