Teknisk nanovetenskap

300 högskolepoäng  •  5 år  •  Civilingenjörsexamen

Nastasia Andersson, patentkonsult, Ström & Gulliksson

Jag valde teknisk nanovetenskap för att det framstod som en bred utbildning - och jag vill fortsätta att bredda mig så mycket jag kan. Som patentkonsult får jag verkligen chansen att göra det eftersom man får arbeta med innovationer inom flera olika tekniska fält.

Nastasia Andersson

Nastasia Andersson är civilingenjör i teknisk nanovetenskap och jobbar som patentkonsult på patentbyrån Ström & Gulliksson i Malmö. ”I mitt arbete möter jag innovationer från flera teknikområden. Som nanoingenjör har jag de verktyg som krävs för att kunna förstå den bakomliggande tekniken och hjälpa klienten i rätt riktning”, säger hon.

Att hon kunde jobba med patentfrågor fick hon nys om i slutet av utbildningen. Och, precis som med valet av utbildning, så var det bredden på yrket som lockade.

- Jag hade en bild av att det var något som främst jurister arbetade med, men faktum är att alla konsulter hos oss är civilingenjörer i grunden. Det är till och med ett krav om man ska företräda sina klienter inför det europeiska patentverket. Jag valde teknisk nanovetenskap för att det framstod som en bred utbildning - och jag vill fortsätta att bredda mig så mycket jag kan. Som patentkonsult får jag verkligen chansen att göra det eftersom man får arbeta med innovationer inom flera olika tekniska fält.

Nu går hon, tillsammans med ytterligare två relativt nyutexaminerade civilingenjörer, ett traineeprogram på patentbyrån.

- Det pågår under ungefär två år. Vi är fast anställda, arbetar med riktiga ärenden och har var sin handledare som vägleder oss under tiden.

Ett vanligt scenario är att en uppfinnare eller ett företag som har utvecklat en smart lösning på ett tekniskt problem söker upp patentbyrån för att få råd och hjälp om hur de kan skydda sin uppfinning.

- Det kan röra sig om alltifrån mjukvarurelaterade uppfinningar till mekaniska uppfinningar och läkemedelssubstanser. Rådgivningen anpassas naturligtvis till respektive klient och behovet skiljer sig ofta åt beroende på om det är ett start up-företag eller ett större, mer etablerat företag, samt i vilket stadium av patentprocessen de befinner sig i.

Att arbeta med patent kräver noggrannhet, god språkkänsla, en bred kunskapsbas och inte minst en förmåga att snabbt kunna sätta sig in i olika teknikområden.

- Det finns flera fördelar med att kunna förstå hur saker och ting är uppbyggda från grunden. Nanoingenjörer kan prata kemisternas, fysikernas och biologernas språk. Inom mitt yrke ses vi som en oerhörd tillgång.

Vad har du med dig från utbildningen ut i arbetslivet?

- Min utbildning gav mig i första hand en bred spetskompetens, ett tvärvetenskapligt tankesätt och en förmåga att ta mig an problem från olika infallsvinklar. Vi introducerades till flera olika teknikområden, samtidigt som jag redan nu är en slags specialist.

Läs hela berättelsen 
Göm berättelsen 

Paulina Westerlind, student

Nanovetenskap handlar om väldigt små saker och att få verktyg för att verkligen kunna flytta atomer och titta på atomer.

Paulina Westerlind
Se filmen 
Göm filmen 

Cezar Zota, doktorand

Jag skrev mitt exjobb på University of Tokyo i Japan och fick där en första och väldigt positiv erfarenhet av forskning. Efter examen kändes det naturligt att fortsätta som doktorand, vilket jag gjorde i Lund.

Cezar Zota

Cezar Zota är doktorand på Lunds Tekniska Högskola

Jag skrev mitt exjobb på University of Tokyo i Japan och fick där en första och väldigt positiv erfarenhet av forskning. Efter examen kändes det naturligt att fortsätta som doktorand, vilket jag gjorde i Lund.

I vår grupp jobbar vi med nanoelektronik. Vi tillverkar elektriska komponenter på nanometer-skalan från grunden i ett renrumslaboratorium. Vi forskar om transistorer som datorns minsta beståndsdel. Utvecklingen av transistorn har drivit den moderna tidens teknologiska utveckling, från den första datorn, ENIAC, som vägde 30 ton, till en modern mobiltelefon som väger ett par hundra gram och är tusen gånger snabbare.

Det har nu gått fyra år sedan jag började doktorera och under den tiden har jag spenderat många timmar i labbet. Många sena kvällar framför datorn. Skrivit artiklar, undervisat andra och själv varit student. I min forskning har jag designat och tillverkat de snabbaste transistorerna som någonsin tillverkats. Som doktorand får jag utrymme till att helt ge mig hän åt mitt projekt, men utmanas också utifrån från olika håll, vilket ger en stark känsla av personlig tillväxt och dagar som sällan är varandra lika.

Inom det närmaste halvåret ska jag disputera och därefter fortsätta på den akademiska banan med en post-doc utomlands.

Läs hela berättelsen 
Göm berättelsen 

Fanny Baumann, student och elitidrottare

När tålamodet för studierna tryter så går jag direkt och tränar utan att dra ut på det. Efter träningen så träffar jag gärna någon vän och äter middag, kanske spelar lite musik och sedan läser jag lite till precis innan jag går och lägger mig. På så sätt får jag otroligt mycket gjort under tiden jag är i Lund.

Fanny Baumann

Fanny som tävlar på elitnivå i vindsurfing är övertygad om att kombinationen idrott och studier gör henne till en bättre student och vice versa.

Inför OS-i Rio 2016 blev Sverige för första gången kvalificerade till RS:X windsurfing- en av grenarna i Windsurfing. Detta tack vare LTH-studenten Fanny Baumann. Men tyvärr räckte hennes VM-prestationer tidigare år inte till för att bli hon skulle uttagen till den svenska OS-truppen.

– Jag missade precis att få åka till OS i Rio men jag var mycket nära. För mig är det en stor framgång; att ha skrivit historia och jag satsar nu på OS i Tokyo 2020. Där jag har chans att ta en medalj, säger Fanny.

Ungefär 10 gånger per år är Fanny iväg på tävlingar. Hon behöver spendera minst en vecka på plats innan tävlingen börjar för träna inför tävlingen. Inför VM i Israel var Fanny på plats en hel månad innan tävlingen. När hennes satsning inför OS i Rio började ta fart var hon lite spänd över hur det skulle gå att kombinera idrott och studier.

– Jag funderade om jag kanske borde studera något ”mindre ambitiöst” eller söka mig till ett universitet som satsar mer på elitidrottare, säger Fanny.

Men med ett bra stöd från studievägledare och lärare får Fanny den hjälp hon behöver för att klara sina kurser. Hon ser fram emot att bli en färdig civilingenjör precis som sina kurskamrater även om kommer att ta längre tid för henne att bli klar.

En vanlig dag i Lund börjar ungefär halvåtta på morgonen med träning eller en tidig föreläsning. Det gäller att äta mycket mat och ta många pauser under dagen för att orka med ytterligare ett träningspass på gymmet efter studierna.

Fanny försöker planera tiden effektivt. För att hinna med allt, läser hon gärna lite extra under rasterna men tror inte att hon lägger mer tid på studierna jämfört med sina studiekamrater.

– När tålamodet för studierna tryter så går jag direkt och tränar utan att dra ut på det. Efter träningen så träffar jag gärna någon vän och äter middag, kanske spelar lite musik och sedan läser jag lite till precis innan jag går och lägger mig. På så sätt får jag otroligt mycket gjort under tiden jag är i Lund, säger Fanny.

Läs hela berättelsen 
Göm berättelsen