Teknisk matematik

300 högskolepoäng  •  5 år  •  Civilingenjörsexamen

Emma Törner, statistisk programmerare, AstraZeneca

Jag uppskattar att få arbeta med medicin och sjukvård, i en bransch som verkligen gör skillnad. Att få göra något viktigt och samtidigt längta efter att gå till jobbet varje dag.

Emma Törner

Civilingenjören Emma Törner bidrar till läkemedelsutveckling med sina kunskaper inom programmeringen. Hon är en av de första som ser resultatet av många år av forskning. 

Sedan några år tillbaka, kort efter sin examen som civilingenjör i teknisk matematik, har Emma arbetat som statistik programmerare på AstraZeneca. Där arbetar hon med kliniska studier för läkemedelsutveckling inom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Kliniska studier samlar in data från tusentals patienter och är det sista steget läkemedelsutvecklingen från idé, genom molekyl till godkänt läkemedel.

-  Jag uppskattar att få arbeta med medicin och sjukvård, i en bransch som verkligen gör skillnad. Att få göra något viktigt och samtidigt längta efter att gå till jobbet varje dag. Jag märker att jag utvecklas, aldrig har tråkigt och hela tiden utmanas. Forskningen står aldrig stilla och ingen studie är den andra lik. Eftersom kliniska studier är ett av de sista stegen i läkemedelsutvecklingen har jag privilegiet att vara en av de första som ser resultatet av många år av forskning. Det är otroligt spännande!

Tillsammans med sina kollegor samlar Emma in data från kliniska studier i form av datum, mätvärden och händelser. Det blir en stor mängd data som ska vara både lätt att förstå och analysera. Det är en utmaning, eftersom alla kliniska studier har sina unika komponenter.

-  Vi förbereder data för alla individuella patienter och skapar sedan statistiska tabeller och figurer för att analysera studien som helhet. Hur lång tid tog det från det att en patient gick med i studien till det att patienten får en stroke eller en hjärtinfarkt? Hur har behandling med ett visst läkemedel förändrat en patients blodtryck och över hur lång tid? Jag skulle enkelt kunna svara på det om jag tolkade datan med mina ögon, men jag måste använda programmering. Min programmeringskod ska analysera data från tusentals patienter på exakt samma sätt, och det ska bli rätt varje gång.

Höjdpunkten under studietiden var examensarbete, berättar Emma. Hon hade redan under sin specialisering börjat intressera sig för att använda matematik och programmering för att beskriva biologi och medicin. 

-  Jag fick möjligheten att göra mitt exjobb på avdelningen för Klinisk Fysiologi på Skånes Universitetssjukhus i Lund. Där fick jag modellera hjärtat och kombinera fysiologi med modellering. Ett otroligt spännande projekt! Exjobbet var ett bra avslut på studietiden för att boosta självförtroendet och få en insikt i vad som är unikt för mig och vad jag har att erbjuda arbetsmarknaden.

Läs hela berättelsen 
Göm berättelsen 

Oskar Tufvesson, Product Manager, If Skadeförsäkring

Jag använder min nördiga sida inom statistik och data till att upptäcka nya samband och mönster. De blir sedan en story att dela med resten av mina kollegor på If.

Oskar Tufvesson

Oskar tog examen som civilingenjör i teknisk matematik för några år sedan och arbetar idag som Product manager. Han skrev sitt examensarbete på If Skadeförsäkring, som är hans nuvarande arbetsplats, och började även parallellt som trainee där.

- Jag hade en roll som prissättningsanalytiker, det vill säga att genom matematisk modellering bestämma vad en försäkring skall kosta. Arbetet innebar en hel del programmering och att analysera data.

1,5 år efter traineeprogrammet fick Oskar möjlighet att börja som Product Manager med ett helhetsansvar för en egen portfölj av försäkringar som If säljer. I hans fall försäkringar för fartyg och båtar i hela Norden. I sin roll arbetar han, förutom med programmering och data, även med projektledning och att koordinera aktiviteter för att rekrytera studenter och nyexaminerade till If.

- Det roligaste med mitt jobb är att använda min nördiga sida inom statistik och data till att upptäcka nya samband och mönster. De blir sedan en story att dela med resten av mina kollegor på If. Då kan vi använda kunskapen till att göra något nytt, och förhoppningsvis bättre än vad som gjorts tidigare. Dessutom gillar jag att få en svår uppgift i knät, det är en utmaning men går i de flesta fall att lösa med en kombination av struktur och kreativitet.

Problemlösningsförmågan är något av de viktigaste som Oskar tar med sig från utbildningen.

- Du lär dig extremt mycket och i varje kurs slipar du ditt ”skill set” inom problemlösning. Det här tar du sedan med dig rakt ut i arbetslivet.

Läs hela berättelsen 
Göm berättelsen 

Felicia Seemann, forskarstuderande, Lunds universitet

Det är ett kreativt arbete. Ibland känns det lite som att vara en konstnär: Jag tittar på bilder, tolkar dem och letar inspiration

Felicia Seemann

Felicia Seemann har en examen från LTH som civilingenjör i teknisk matematik. Sedan ett par år tillbaka är hon också forskarstuderande i Hjärt-MR-gruppen på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Inom MR-tekniken – det vill säga magnetisk resonanstomografi – används magnetfält för att ta medicinska bilder av kroppen.

– Jag extraherar data från bilderna av hjärtat för att sedan applicera dem på matematiska modeller, säger Felicia.

Modellerna simulerar hur ett hjärta beter sig i olika situationer. Det blir en hjälp för läkarna när de ska diagnosticera och bestämma behandling.

– Den senaste tiden har jag på forskat mycket på relationen mellan tryck och volym i hjärtat, och hur man kan studera denna med hjälp av matematiska modeller, vilket är väldigt spännande säger Felicia.

Hon ingår i en arbetsgrupp som består av ett 30-tal läkare, ingenjörer, sjukgymnaster, biomedicinska analytiker och MR-fysiker.

– Vi är en stor grupp, med många olika yrkesområden representerade. Som en röd tråd genom allas arbete går hjärtat. Alla vinner på det här samarbetet. Jag får kunskap om hjärtats funktioner av läkarna och mitt arbete hjälper dem att analysera hjärtats funktion.

– Det är ett kreativt arbete. Ibland känns det lite som att vara en konstnär: Jag tittar på bilder, tolkar dem och letar inspiration.

Kontakten med Hjärt-MR-gruppen fick Felicia Seeman redan när hon skrev sitt examensarbete på LTH.

– Då skrev jag en algoritm som automatiskt detekterar hjärtinfarkter i MR-bilder. Tidigare fick läkarna själva hitta och rita ut kanterna på infarkten i bilderna.

Algoritmen ingår nu i en mjukvara för medicinsk bildanalys som forskargruppen har tagit fram. Den används både av forskare och ute på sjukhus.

– Det är precis så jag vill jobba med matematik. Tillämpat, och med relativt direkta och konkreta resultat av det jag räknar på.

Men det var inte självklart att satsa på en forskarkarriär. Efter examen arbetade Felicia Seeman ett år som teknikkonsult och projektledare i Köpenhamn, men ganska tidigt kände hon att det inte riktigt passade. Hon ångrar ändå inte att hon testade.

– Jag lärde mig mycket om mig själv! Inte minst att det är den tekniska kärnan av något som jag vill jobba med.

Forskarkarriären går vidare och nu förbereder sig Felicia Seeman för att ge sig ut på ett forskarutbyte. Inom kort reser hon till Yale University, i Connecticut, USA. Där ska hon under sex månader delta i en forskargrupp och genomföra ett forskningsprojekt kring hjärtat.

– Jag vill fortsätta att forska och det går att göra både inom akademin och i näringslivet. Just att mitt arbete är direkt kopplat till verklighetens behov gör det väldigt spännande.

Läs hela berättelsen 
Göm berättelsen 

Aminda Ingulfson, forskningsassistent vid SLU och elitryttare

Rörelserna mäts av sensorer och översätts till siffror, som blir till kurvor över hästens rörelsemönster.

Aminda Ingulfson

Hästar och teknik. En perfekt kombination för Aminda Ingulfson, forskningsassistent vid SLU, elitryttare i fälttävlan och civilingenjör i teknisk matematik vid LTH. Klappret från hovar avslöjar att vi har kommit rätt. Aminda Ingulfson tar sin morgonritt när hon svarar i mobilen.

– Jag har drömjobbet. Bättre kan det inte bli, säger hon, och man kan höra en vind svepa över gräsvidderna i Flyinge där hon bor och har sitt stall.

Men när Aminda Ingulfson tagit sin LTH-examen i teknisk matematik i juni 2013 tvekade hon över sitt yrkesval. Det kändes fel att jobba på ett kontor från nio till fem. Hon gick istället Flyinges tvååriga beridarutbildning och startade eget företag inom hästsport.

På beridarprogrammet lärde hon känna en lärare med kontakter inom SLU. När Aminda Ingulfson var igång med sitt företag ringde hennes nuvarande chef på SLU.

– Han var intresserad av mina kunskaper om både hästar och teknik. När forskarna ska granska en hästs bakbensteknik vet jag direkt vad som avses. Jag kan ju termerna och tekniken.

Efter en stund upphör klappret. Hästen har släppts ut i sin hage. Efter lunch övergår ryttaren till sitt distansarbete på SLU. Där utvecklar hon mjukvara till så kallad sports performance. Hästar undersöks med en liknande teknik som används på mänskliga atleter.

– Vi tittar på friska hästar och prestation. Hur de ska röra sig för att må bra och prestera optimalt

Aminda Ingulfson arbetar i MatLab, som hon lärde under utbildningen till ingenjör. Hon tar fram ny mjukvara till programmet och gör det möjligt att analysera hur en häst tar ett hinder. Rörelserna mäts av sensorer och översätts till siffror, som blir till kurvor över hästens rörelsemönster. Tack vare tekniken kan forskarna frysa ett visst ögonblick för att granska om allt går rätt, till exempel under en hinderpassage.

Aminda Ingulfson arbetar för en satsning på friskare och sundare hästar, i stallet och när man rider. Nu finns det mycket teknik som hon anser bör användas, till exempel övervakningskameror i stallet som kan användas för att hålla koll på om hästen är sjuk och beter sig onormalt. Om hästen börjar vandra eller ligga mycket går ett larm.

– Och det var verkligen inte lätt, insåg jag efter ett tag. Men på LTH lärde jag mig att analysera olika vägar till problemlösningar. De extremt svåra mattekurserna gav mig självförtroende att våga göra fel och testa nya vägar till lösningar. Det har jag nytta av idag, säger Aminda Ingulfson.

Nyhet från LTH-Nytt 2019:2

Läs hela berättelsen 
Göm berättelsen