lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Vad tycker branschen?

Tomas Fehrling, Engineering manager på FM global, Stockholm

Jag representerar ett multinationellt företag som försäkrar storindustri jorden runt. Vi gör utvärderingar av alla tänkbara former av tekniska risker: brand, översvämning, el- och IT-skador, maskinskador - för att nämna några.

Vi har goda erfarenheter av brandingenjörerna från Lund men ger alla våra nyanställda två års intern utbildning. Jag ser en god arbetsmarknad för civilingenjörer i riskhantering inom industrin, försäkringsbolagen, riskhanterings- och säkerhetskonsulter samt myndigheter som t.ex. Räddningsverket, Banverket och Vägverket.

Den kompetens jag speciellt efterlyser är internationaliserad kunskap. Risker i t.ex. jordbävningsområden skiljer sig väsentligt från vad vi är vana vid i Sverige. Andra önskemål är större industriell förståelse smat förmåga att översätta en teknisk risk i kronor och ören.

Eva-Marie Abrahamsson, f.d. Räddningschef, Helsingborg

Riskhanteringsingenjörerna kommer att få stora möjligheter på arbetsmarknaden. I kommunerna behövs de i planprocessen, t.ex. på stadsbyggnadskontoren. Med den nya plan- och bygglag som förbereds i Danmark kan det bli en stor arbetsmarknad också på andra sidan sundet. Konsultsektorn växer och alla stora företag borde ha egna riskhanteringsingenjörer som säkerhets-/miljöchefer.

Riskhantering kräver övergripande kunskaper om riskanalys, t.ex. olika datormodeller. Det behövs också en helhetsbild av samhällets planprocesser. Ekonomi och miljö är andra viktiga kunskapsområden.

På vår skyddsavdelning arbetar vi aktivt med samhällsplanering. Förr sågs vi som en bromskloss som kom och ställde krav när huset stod färdigt. Nu är vi en resurs i planeringen, som kan ge råd till företag, myndigheter och enskilda.

Lennart Fager, säkerhetschef på Stora Enso, Skutskärsbruk

Inom industrin har riskhanterings- och säkerhetsfrågor allt mer hamnat i fokus, både självpåtaget och på grund av lagar och paragrafer. Särskilt processindustrin har inte råd med stilleståndstider av något slag. Men den kompetensen som behövs finns inte riktigt. Man köper tjänster för dyra pengar och resultatet blir ofta punktinsatser plus en riskanalys som i en pärm som mer tillfredställer myndigheterna än företaget.

Folk med gedigna kunskaper i riskanalys skulle därför fylla ett stort tomrum på företagens säkerhetsavdelningar. Då handlar det inte bara om att kunna brand och kemi utan även ha god kännedom om riskanalys av alla slag: allmän säkerhet för företaget och tredje man, arbetsmiljön och försäkringsfrågorna. Riskerna måste kunna ställas mot det ekonomiska utfallet för att man skall tala samma språk som företagsledningen.

Bengt Svensson, Risk Manager, E.ON, Malmö

Många uppgifter väntar på riskhanteringsingenjörerna: Tekniska risker av alla slag ska identifieras, analyseras, elimineras eller reduceras. Hit hör också arbetsmiljö och IT-säkerhet samt inte minst analyser av behovet av försäkringar. Alla risker kan nämligen inte investeras bort. Förmågan att göra ekonomiska riskbedömningar är då nödvändigt. Dessa görs idag ofta av civilingenjörer som vidareutbildats av t.ex. försäkringsbolagen.

Förutom hos större koncerner finns arbetsmarknaden hos länstyrelser, kommuner och i andra delar av näringslivet, t.ex. byggbranchen och konsultföretagen. Allt mindre företag skaffar sig riskhanteringskompetens, åtminstone på deltid.

Det viktiga är inte spetskompetens på alla områden utan en bred utbildning som ger ett analytiskt sätt att tänka och en förmåga att tala med alla kategorier av experter.