lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Karriär

Arbetsmarknaden behöver högskoleingenjörer

Framtiden för högskoleingenjörer ser ljus ut 

Studenter med en högskoleingenjörsexamen inom området kan förväntas gå ut till en mycket god arbetsmarknad.

Tiden har skapat ett behov av en ny akademiskt skolad yrkeskategori inom järnvägsområdet - järnvägsingenjörer. Människor med stor teknisk bredd och med intresse av att se helheten, och som kan få nätverk av människor och organisationer att samverka. Järnvägssektorn behöver ingenjörer som inte bara är duktiga tekniker utan även förstår samspelet mellan olika trafikslag. Det är av stor vikt att ha ett flexibelt tänkande, att förstå olika kulturer och att kunna väva samman människa, teknik och miljö. Yrket kommer att ha en bred rekryteringsbas för framtida ledare inom transportsektorn.

Specifikt för byggnadsingenjörer och byggnadstekniker säger Arbetsförmedlingen (feb-16):

Byggkonjunkturen är stark och företagen inom branschen ser ljust på framtiden inför det närmaste året. Det är framför allt bostadsbyggandet som ökar men det gör även de offentliga investeringarna i vägar och järnvägar. Den starka byggkonjunkturen påverkar jobbmöjligheterna positivt för ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning. Även i svagare konjunkturlägen är jobbmöjligheterna mycket goda eftersom det under många år har utbildats alltför få.

Jobbmöjligheterna är mycket goda för såväl erfarna som nyutbildade, även om arbetsgivarna helst anställer ingenjörer och tekniker med yrkeserfarenhet.

Efterfrågan på byggnadsingenjörer och byggnadstekniker väntas öka de närmaste tio åren. Orsaken är att det finns stora behov av investeringar i byggnader, vägar och järnvägar.

Tillgången på byggnadsingenjörer och byggnadstekniker blir inte tillräcklig eftersom alltför få utbildar sig till yrket. Många arbetsuppgifter kräver även yrkeserfarenhet och det tar lång tid från utbildning till att uppnå den kompetens som efterfrågas.

Vad tjänar en högskoleingenjör?

Branschföreningen Sveriges Ingenjörer rekommenderar nyexaminerade högskoleingenjörer att begära en ingångslön på lägst 29 600 kronor per månad + restids- och övertidsersättning (2016 års löneläge).

Medellönen 2015 för en högskoleingenjör var 40 850 kr för privatanställd, respektive 39 070 kr för offentligt anställd.

Vad arbetar före detta studenter med idag?

Mikael Drexler, Asset data manager, Strukton Rail, Köpenhamn

Mitt intresse för järnväg har funnits hela mitt liv då jag lekte mycket med tågbanor när jag var yngre. Efter att ha jobbat några år efter gymnasiet väcktes mitt intresse för järnväg återigen till liv och då kände jag att jag skulle göra slag i saken. Tyvärr fanns inte behörigheten att söka till högskoleingenjörsutbildningen med inriktning järnväg med min gymnasieutbildning. Jag fann då att det tekniska basåret på Campus Helsingborg hade platsgaranti till valfri högskoleingenjörsutbildning, vilket passade mig.

Efter det tekniska basåret började jag min högskoleingenjörsutbildning med inriktning järnväg. Med hjälp av engagerade och kunniga lärare stod jag 3år senare med ett examensbevis i handen och kunde nu fullfölja ett livslångt intresse för att kunna börja arbeta med järnväg.

Jag arbetar idag som Asset data manager för Strukton Rail inom det danska projektet Fjernbane. Projektet går ut på att anpassa det danska järnvägssystemet till ERTMS, vilket är ett EU-gemensamt signalsystem. Mina arbetsdagar är allt från lugna dagar med att skriva dokument till hektiska dagar där beslut måste fattas. Då studietiden med sitt intensiva tentaplugg och relativt lugna tid däremellan är väldigt lik mina arbetsdagar har jag kunnat dra nytta av min tid från Campus Helsingborg till mitt arbetsliv. Och eftersom jag är en person som gillar att ha många bollar i luften och inte sitta still passar detta mig perfekt.

Nicoleta Palerson, uppdragsledare/byggplatsuppföljare, Atkins, Helsingborg

Vad gör du på jobbet?

Jag är dels uppdragsledare i ett antal halvstora järnvägsprojekt, där mellan fem och tio personer är involverade. Där tar vi fram förfrågningsunderlag, alltså en teknisk beskrivning av uppdraget, till en totalentreprenad. Mina dagar består av planering, möte med beställare, granskning av verksamheten och att svara på en hel del frågor.

Exempel på projekt är ett som handlar om att fjärrstyra ett ställverk. Ställverket en elanläggning som styr alla tåg. Tänk dig en lampas kontakt, där man tänder och släcker - ställverket är tusentals sådana kontakter, som bestämmer när och var tågen kan köra.

Jag arbetar även som byggplatsuppföljare. Ett exempel på sådant projekt är en upprustning av en övergång vid en järnväg. Där kontrollerar jag helt enkelt på plats att arbetet är rätt utfört.

Vad är roligast med ditt arbete?

Att det är så varierat. Som person är jag rastlös, och blir lätt uttråkad. Men här får jag ständigt nya saker att göra.

Just nu har jag släppt den tekniska rollen som projektör, för att istället arbeta som uppdragsledare. Inget uppdrag är det andra likt. Ena dagen har jag uppdragsledarmössan på mig, och tar övergripande beslut framför datorn. Andra dagar arbetar jag vid en järnväg. Det är en kul kombination.

Innan jag började läsa till högskoleingenjör arbetade jag som signal- och bantekniker. Som gammal tekniker tycker jag är det roligt att fortsätta arbeta ute på plats, men nu med byggplatsuppföljning.

Vilken är den största utmaningen?

Egentligen samma sak som är det roligaste: att det är så varierat. Jag har många olika roller, och det är en utmaning att hålla koll på alla olika projekt. När någon frågar mig vad jag egentligen kan brukar jag svara: allt och ingenting. Mitt arbete kräver ett generellt och mycket brett kunnande.  

Vad har du med dig av din utbildning?

Jag kan inte påstå att jag minns allt jag lärt mig. Men min utbildning lärde mig att lösa problem. Så även om jag inte vet svaret på allt, vet jag hur man tar reda på svaret.

Anders Liss, projekteringsledare, Tyréns AB

Jag började på LTH av en slump. Jag arbetade som konsult inom databranschen och hade ett uppdrag på Banverkets huvudkontor i Borlänge (idag Trafikverket). På deras intranät läste jag om utbildningen som kändes intressant, således skickade jag iväg en ansökan. När antagningsbeskedet kom var beslutet att börja plugga på LTH enkelt.

Jag tyckte att utbildningen var riktigt bra och har gett mig en kunskapsbredd som är en klar fördel att ha när man arbetar i branschen. Lärarna har varit bra och engagerade och det har varit lätt att påverka och komma i kontakt med ansvariga för utbildningen.

Jag arbetar i dag på Tyréns AB med projektering och projekteringsledning. Jag känner att jag har stor nytta av utbildningens bredd. Den ger en förståelse mellan teknikslag som är nödvändig i detta arbete.