Industridesign

180+120 högskolepoäng  •  3+2 år  •  Kandidat och Masterexamen

Vanessa Rundgren, student kandidatprogrammet

Det finns rent konstnärliga och rent tekniska utbildningar, men det var just blandningen som lockade med Industridesign.

Vanessa Rundgren

Industridesign är en blandning av allt det jag är intresserad av. Jag har alltid gillat att bygga och tillverka, och att rita och måla. Men i skolan var matte, kemi och fysik mina favoritämnen, så jag är även lagd åt det lite tekniska hållet. Det finns rent konstnärliga och rent tekniska utbildningar, men det var just blandningen som lockade med Industridesign.

Efter gymnasiet pluggade jag inredningsdesign i Milano en kortare tid. När jag återvände till Sverige var det Industridesign på LTH jag hade ögonen på. Men hela processen med antagningsprov och intervjuer var lite avskräckande, så det dröjde flera år innan jag sökte. Men till slut bara gjorde jag det – och det har jag inte ångrat en sekund.

Jag trivs jättebra, och det är aldrig tråkigt att gå till skolan. Lokalerna är fina; vi har våra egna arbetsplatser och många olika faciliteter att använda oss av. Allt från verkstäder och fotorum, till sy- och elrum. Våra lärare är hjälpsamma och inspirerande. Jag har redan en klar bild av vad jag vill göra i framtiden, men ändå är jag efter varje ny föreläsning helt hypad på just det ämnet och känner ”det vill jag också syssla med”.

Det finns en sak som jag blir lika förvånad över varje gång det händer. Och ändå händer det hela tiden! Vi är 30 personer i klassen – och varje gång vi får en skoluppgift blir det 30 helt olika slutresultat. Det är roligt att se hur andra tänker, och vi inspirerar varandra och uppmanas av lärarna till att hitta våra egna idéer och arbetssätt inom ramen för uppgiften.

Något av det första som lärarna sade var: ta hjälp av varandra. Visa, tipsa, diskutera. Vi jobbar alltid i ett team – och det är så vi lär oss. Vi är som en liten familj som tillsammans pushar, kritiserar och hjälper varandra framåt.

I framtiden vill jag jobba internationellt med fordonsdesign. Jag har ingen exakt tanke om vilken specifik typ av design – enskilda komponenter eller fordonens mer övergripande design – men jag får se var jag hamnar.

Just fordonsdesign är kanske inte utbildningens fokus, men som student vid Lunds universitet har jag en fantastisk möjlighet att få ägna mycket tid åt det via Lund Formula Student. Formula student är en internationell tävling där studenter från hela världen bygger racerbilar som vi sedan tävlar mot varandra med. Vi är ca 80 studenter från LU som under ett år bygger två bilar, en elbil och en förbränningsbil, som vi sedan åker på en tävlingsturné i Europa med. Jag har varit ansvarig för att ta fram de ergonomiska delarna som säte, ratt och dashboard. Nu är jag Carbon Fiber Manager, och är ansvarig för att alla kolfiberdelar som aero pack, vingar, och ratt tillverkas rätt.

Jag har drömt om att få vara med i Formula Student sedan gymnasiet. Det krävs mycket arbete men det är så kul, och handlar svart på vitt om det jag lär mig i skolan: processen med att ta en idé hela vägen till färdig produkt.

Läs hela berättelsen 
Göm berättelsen 

Hanne Pålsson, VD och grundare, Vevios

Under mina studier inom Industridesign insåg jag också att många produkter inom vård och omsorg behöver utvecklas tekniskt, praktiskt och i sin formgivning.

Hanne Pålsson

Armband med panikgrepp ska ge trygghet. Hanne Pålsson hoppas att äldre och kroniskt sjuka – och personer som lever under hot – ska få användning av ett enkelt och mobilt trygghetslarm som fungerar även utanför hemmet. 2015 var hennes armband ett examensarbete på Industridesignskolan vid LTH, idag är det en produkt som är på väg att nå marknaden.

Hanne Pålsson, hur fick du idén att ta fram ett ”larmband”?

– Jag har arbetat inom hemtjänsten under sju års tid, främst under somrar och julledigheter. Därför vet jag hur illa ställt det kan vara med den teknik och de produkter som idag finns för äldre. Under mina studier inom Industridesign insåg jag också att många produkter inom vård och omsorg behöver utvecklas tekniskt, praktiskt och i sin formgivning.

Hur funkar larmet?

– Armbandet fungerar som en mobiltelefon och binder inte användaren till hemmet eftersom det är mobilt och en helt egen enhet. Varken en mobiltelefon eller en basstation krävs för att larmet ska fungera. Det skickar ut en GPS-positionering som SMS vid aktivering, och eftersom det har ett tydligt feedback-system i form av ljus, ljud och vibrationer vet användaren att någon hört larmet. Larmet kan programmeras med upp till sju olika nummer. Det kan underlätta hemtjänstens arbete, för en stor del av alla trygghetslarmsamtal har visat sig vara av social karaktär.

Vem ska kunna använda larmet?

– Mitt trygghetslarm har en enkel och organisk formgivning. Eftersom den inre knapptekniken är dold och inga materialmöten sker är armbandet estetiskt tilltalande för en bred användargrupp. Vid sidan av äldre och kroniskt sjuka kan målgruppen vara brottsoffer, personer som lever under hot och utövare av extremsport.

Har du tagit patent på din innovation?

– Vevios, som armbandet kallas, har också en ny aktiveringsteknik. Mitt så kallade panikgrepp blev patenterat sommaren 2016. Panikgreppet är ett enklare grepp som går att utföra i en situation med stor stress. Det minskar risken för feltryck.

Nyhet från LTH-Nytt 2017:1

Läs hela berättelsen 
Göm berättelsen