
Programvaruportalen samlar åtta forskningsgrupper från fyra olika institutioner vid LTH.
Forskningen inom bildanalys behandlar frågeställningar inom geometrisk datorseende (att räkna ut kamerans rörelse och scenens form från bilder), medicinsk bildbehandling (automatiska system för att analysera medicinska data) samt kognitivt seende (automatisk scentolkning och scenförståelse. Vi använder verktyg inom analys, algebraisk geometri, projektiv geometri, optimering, statistik och numerisk analys för att modellera och analysera dessa problem.
Forskningsgruppen för Datorgrafik (LUGG) utvecklar nya algoritmer för att skapa bilder utifrån beskrivningar i tre dimensioner. Särskilt fokus ligger på datorgrafik för handhållna datorer som t ex mobiltelefoner, handdatorer och spel.
Digitala bibliotek (Digital Libraries) är en framväxande, tvärvetenskaplig forskningsdisciplin som behandlar elektroniska biblioteks- och informations-tjänster via datornätverk. Forskningsgruppen KnowLib är specialiserad på algoritmer för ämnesspecifika Websökmaskiner och program-system för Web-crawling.
Forskningsgruppen för Konstruktion av inbyggda system analyserar hur hårdvara och programvara fungerar tillsammans i olika tillämpningar. Inbyggda datorsystem finns exempelvis i flygplan, bilar och hemelektronik. ´
Programvarusystem forskar i hur man ska genomföra utvecklingen av programvaruprodukter. I nära samverkan med industrin fokuseras forskningen på kravhantering, verifiering & validering, programvarukvalitet och systemsäkerhet. Olika arbetssätt undersöks genom fallstudier och kartläggningar i företag samt genom experiment.
Programvaruteknik handlar om hela området programmering. Från konstruktion av programspråk, hur program analyseras, översätts och slutligen exekveras på en dator, till hur man programmerar, d v s använder programspråk för att konstruera program som löser ett problem. Forskningen är särskilt inriktad mot objektorienterade programspråk, inkrementella tekniker och konstruktion av programmeringsomgivningar i vid mening.
Ett realtidssystem karaktäriseras av att det inte bara är beräkningens resultat som är av betydelse utan också tidpunkten när resultatet produceras. Datorer som används för styrning och reglering är ett bra exempel på realtidssystem eftersom de måste arbeta periodiskt i en tidskala anpassad till den reglerade processens tidskala och samtidigt kunna reagera på yttre händelser, ofta inom en viss tidsrymd. Två typer av exempel är industriella styrsystem och inbäddade (embedded) system för t.ex. flygtillämpningar, autonoma farkoster eller industrirobotar.
Forskningen inom robotik och semantiska system har ett datavetenskapligt fokus och perspektiv. Forskningen bedrivs kring robotik, automation, mekatronik, intelligenta/semantiska system samt människa-robot-interaktion.
Frågor om innehållet: Mikael Antic
Webbtekniska frågor: webmaster@lth.se
Senast uppdaterad: 2010-05-31