lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

”Vi kan inte bara räkna biomassan som finns på backen”

2018-09-12

Skåne står i fokus, eftersom forskarna kommer att titta närmare på områden där åkermarken används till grödor snarare än djurhållning.

Kristina Blennow verkar som Lise Meitner-professor vid LTH och ägnar en stor del av sin forskning åt frågan vilken kommunikation lantbrukare är i behov av.

Idag finns en outnyttjad resurs i omställningen till fossilfritt – nämligen biomassa som jord- och skogsägare av hittills okända skäl inte säljer. LTH och SLU Alnarp ska i ett nytt samarbete reda ut om och hur viljan att bidra med halm och snabbväxande lövträd kan öka, och hur stor den verkliga potentialen är.

Om Sverige ska klara omställningen till ett fossilfritt samhälle behöver alla resurser – också mark och biomassa – användas effektivt och utan att negativ miljöpåverkan uppstår. Idag görs biomassaråvara som halm och snabbväxande lövträd från nedlagd åkermark ibland inte tillgänglig, trots att de hade kunnat sälja den med ekonomisk vinst. 

I ett samarbete mellan SLU Alnarp och LTH – med finansiering från Energimyndigheten – ska forskare ta reda på hur stor potentialen är och vilken kommunikation lantbrukare skulle behöva för att fatta beslut som leder till att halm och råvara från nedlagd åkermark i högre grad tas tillvara.

Kristina Blennow är professor i landskapsplanering vid SLU i Alnarp – och dessutom så kallad Lise Meitner-professor vid LTH. Hon ägnar en stor del åt sin forskning åt att analysera vilken kommunikation som lantbrukare är i behov av och kommer att arbeta nära en ny doktorand som SLU anställer för att se över hur det i praktiken går att öka biomassatillgång från halm och snabbväxande lövträd från nedlagd åkermark.


Vad kan biomassa från halm och snabbväxande lövträd betyda för samhället?

– Vi skulle kunna få mer energi den vägen och alltså ersätta fossila de bränslena med biomassa. LTH-professorerna Lovisa Björnsson och Pål Börjesson hör till dem som räknat på potentialen. De har funnit att tre till fyra terawattimmar kan frigöras när det gäller halm, medan den nedlagda åkermarken ska kunna ge två till tre terawattimmar per år. Det är en liten del om man jämför med den totala elproduktionen i Sverige, men alla resurser behöver tas tillvara om vi ska klara omställningen till ett fossilfritt samhälle.


Varför verkar lantbrukarna inte så angelägna om att sälja den här typen av råvara?

– Vi vet inte varför lantbrukare inte utnyttjar potentialen, om det beror på kunskapsbrist eller erfarenheter som gör att de inte vill ta tillvara exempelvis halmen. Förklaringen kan vara tidsåtgång och att det bara inte passar med rutinerna på gården, eller att de vill ha kvar mer halm i marken för att bevara fukten och höja bördigheten. En förklaring kan också vara att de saknar erfarenhet av att leverera halm för energiändamål.


Hur ska ni få svar från lantbrukare?

– Det finns ju ändå en del lantbrukare som levererar halm idag. Vi ska analysera på vilka grunder de har valt att göra detta, vad som driver dem att ställa om till att leverera halm och inte lämna kvar den i åkermarken eller använda den som strö till djuren. Vi tittar på områden där åkermarken används till grödor snarare än djurhållning, som i Skåne. Vi kommer att intervjua bönder och göra enkätundersökningar för att förstå deras val, och vi kommer att göra nya beräkningar när det gäller potentialerna. 


Vilka kvalifikationer ska doktoranden ha?

– Vi letar efter en person som är lyhörd och duktig på att prata med människor. Det bör vara en noggrann person med god analytisk förmåga, en person som behärskar kvantitativa metoder. Vi har utlyst tjänsten inom forskarämnet teknologi, men här finns ganska vida möjligheter. Det kan vara någon från SLU i Alnarp eller Uppsala, någon från de tekniska högskolorna, men det kan också vara en exempelvis en kognitionsvetare som fördjupar sig i hur människor fattar beslut. 


När doktoranden är klar efter fyra år, vad hoppas du då att ni har uppnått?

– Då hoppas jag att vi har tagit fram en standard för hur myndigheter och andra experter ska kommunicera på ett bra sätt med lantbrukare om dessa frågor. Om det är informationsbrist som är förklaringen till att bönder inte tar tillvara exempelvis halmen, då ska vi veta vilken riktad information de behöver. Men lantbrukare kan också ha andra skäl till att inte leverera som vi då har tagit fram ny kunskap om. Om fyra år ska vi också ha tagit reda på hur mycket halm som är praktiskt tillgänglig, när man inte bara tar hänsyn till teknoekonomiska och ekologiska begränsningar utan dessutom tar hänsyn till lantbrukares vilja att leverera.


Vad är unikt med ert forskningsprojekt?

– När forskare tittar på naturresurser glömmer de ofta att fråga ägarna, alltså privata bönder och skogsägare, vad dessa är beredda att göra. Men vi kan inte bara att räkna på den fysiska potentialen, på vad som finns på backen. Personer fattar beslut längs vägen också. Så vi ska fylla på med lantbrukarens syn på vad som kan levereras och kommer att levereras. Till syvende och sidst är det de som bestämmer hur mycket av råvaran som är tillgänglig, och vi kan bidra med en grund för bättre beslut.

TIINA MERI


FAKTA | Lise Meitner-professuren

Lise Meitner-professuren vid LTH – ett initiativ som går tillbaka till 1999 – är ett exempel på det arbete som bedrivs för att LTH ska attrahera de bästa talangerna och vara en plats för jämställdhet och mångfald. Genom gästprofessuren bjuds framstående forskare till fakulteten för att under en tid bedriva forskning och stå som förebilder för yngre forskare, lärare och studenter. Sammanlagt är idag nio Lise Meitner-professorer verksamma vid LTH. 


FAKTA | Lise Meitner 

Lise Meitner föddes 1878 i en judisk medelklassfamilj i Wien. Som 14-åring konverterade hon till protestantismen, men detta hindrade inte att hon 1938 skulle tvingas fly undan nazismen, till Sverige.

Ett långt samarbete mellan forskarna Otto Hahn och Lise Meitner ledde till upptäckten av fission (fission som i klyvningen av atomkärnor). 1944 belönades denna upptäckt med Nobelpriset. Priset tilldelades endast Hahn och än idag råder delade meningar om varför Meitner inte fick dela priset.