lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Studenter spårar osynliga plastrester i havet

2017-08-30

Plastskräp som dumpas i haven bryts så småningom ner till seglivade små plastdelar som kan guppa runt i haven i årtionden. Detta vill en grupp LTH-studenter ändra på. Foto: MichaelisScientists/Wikimedia Commons

Växande öar av plastskräp flyter omkring i havet, det vet vi. Men inte alla tänker på att plasten så småningom bryts ner till mindre beståndsdelar, osynliga för blotta ögat men som kan finnas kvar i haven i årtionden och skada växt- och djurlivet. Detta vill en grupp ingenjörsstudenter vid LTH ändra på och håller därför på att utveckla en bärbar biosensor som kan upptäcka och mäta halten dessa så kallade mikroplaster. Satsningen görs inom ramen för en internationell tävling i syntetisk biologi, iGEM.

Det har blivit många sena kvällar i labbet på Kemicentrum i Lund i sommar för de sju civilingenjörsstudenterna. I november åker de och 300 andra lag från hela världen och tävlar i Boston och då ska idén bakom biosensorn vara färdigformulerad och presenterbar. Men redan i juni deltog studenterna i en nordisk delfinal och blev då av både publik och jury framröstad som bästa presentation (vilket innebär att nästa nordiska delfinal kommer äga rum i Lund nästa år).

– Befintliga metoder kräver stora utrustningar och är svåra att använda. Genom att göra fler människor medvetna om de ofantliga mängderna hoppas vi kunna förbättra havsmiljön, säger Sofia Classon, student i bioteknik.

Övriga gruppdeltagare läser kemiteknik, datavetenskap, teknisk nanovetenskap, biomedicin och teknisk matematik.

- Det behövs verkligen många olika infallsvinklar och kompetenser. Men så är ju syntetisk biologi extremt interdisciplinärt och kan förenklat beskrivas som genetisk ingenjörskonst.

Studenternas idé går i korthet ut på att identifiera molekylerna i såväl de föroreningar som fastnar på plasten som ett mjukgörande medel som plasten utsöndrar. Finns båda, finns snudd på garanterat mikroplast i havet.  När sensorn känner av molekylerna bildas ett grönt fluorescerande protein som börjar lysa. Ju intensivare färg, desto högre halt.

- Någon färdig apparat kommer vi inte hinna bygga. Men vi hoppas kunna färdigställa ett fungerande koncept, säger Sofia Classon.

Populärvetenskapligt föredrag: Den 7 september kl 17 – 19 är alla intresserade välkomna och höra studenterna berätta om snabba den utvecklingen inom syntetisk biologi då de håller föredraget ”Från traditionell genteknik till syntetisk biologi - Genetisk ingenjörskonst då, nu och i framtiden”. Läs mer: http://www.lu.se/event/tavling-igem .

iGEM (International Genetically Engineered Machine Foundation) kan beskrivas som ett VM I biologi för studenter. Läs mer: http://2017.igem.org/Main_Page