Skidor i kolfiberkomposit öppnade för nya tillämpningar

Det hela började med att skidentusiasterna, Tobias Björnhov och Jacob Ljung, började utveckla tunna, lätta och slitstarka skidor i kolfiberkomposit, vilket innebär att plast armeras med kolfiber i form av till exempel en väv. De grundade Corebon 2003, då under namnet R-Idea, men företaget kom i gång ordentligt 2008. 

I samband med utvecklingen av skidorna upptäckte bolaget att deras numera patenterade produktionsteknik kunde minska mängden plast i kolfiberkomposit. Genom att packa ihop fibrerna så att de träffar varandra får materialet nya egenskaper, som att det till exempel leder värme och elektricitet bättre än vanlig komposit. 

– Det är vedertaget i industrin att det måste vara en viss mängd plast annars blir det inte bra. Med vår process kan vi göra det fastän de säger att det inte går. Alla har velat göra det här, säger Corebons tekniske chef Rasmus Olsson, som disputerat i reglerteknik på LTH.

Med mindre plast i kompositen får materialet, utöver ledning i fibrerna, även ledning mellan fibrerna, där plast annars skulle suttit och isolerat. 

– När vi utvecklade den här produktionsmetoden började vi fundera på om det går att induktionsvärma också. Då pratade vi med våra kontakter på LTH:s robotlabb och Institutionen för reglerteknik, som hänvisade till avdelningen för Industriell produktion som hade jättebra kunskap, säger Tobias Björnhov. 

En av de personer de kom i kontakt med var Kenneth Frogner, som disputerat i induktionsvärmning på Industriell Produktion. Han är numera en av Corebons sex medarbetare – fler än hälften har en koppling till eller en bakgrund från LTH. 

Med Kenneths forskning i grunden har Corebon tagit fram en process för att minska cykeltiden för uppvärming och kylning av kolfiberkomposit, samt jämn fördelning av värme. Ett patent för processen är under bearbetning. Sedan Kenneths avhandling om jämn och snabb induktionsvärmning blev klar för två år sedan har han arbetat deltid på Corebon. 

– Kolfiberkomposit är betydligt mer komplicerat att induktionsvärma jämfört med stål. Den höga fibervolymen i Corebons kompositer underlättar induktionsvärmingen och är i många fall en förutsättning för bra verkningsgrad och funktion, säger Kenneth Frogner. 

En tillämpning där Corebon kombinerar induktionsteknik med kolfiberkompositstrukturer är värmda valsar. Genom att placera en induktionsvärmare inuti valsen kan energin föras över beröringsfritt till den roterande delen. Resultatet blir en lätt och styv vals vars temperatur kan höjas och sänkas snabbt och jämnt. I produktionssammanhang kan reducerad uppstartstid och stillestånd minska kostnader. 

– Säg att du har en process där du vill värma någonting, som till exempel en tunn film, valsar inom textil- och förpackningsindustrin, vid infärgning eller i maskiner för pappers- och massaindustrin. Då reglerar vår metod värmningen väldigt bra, säger Tobias Björnhov.

När Kenneth inte arbetar på Corebon jobbar han som biträdande lektor på Industriell produktion. 

– Jag jobbar vidare med induktionsvärmning på ganska bred front, vi har riktat in vår verksamhet på LTH lite mer åt komposithållet. Vi har skickat in ett par projektansökningar på det här området, för vi tycker det finns mycket som är outforskat och otestat. Än så länge har vi inte fått något projektanslag, men det kommer, säger Kenneth Frogner. 

Rasmus Olsson doktorsavhandling handlade om batchreglering. 

– Batchtillverkning är som att baka bröd, en satsvis tillverkning. Du tar ingredienserna och blandar ihop dem i en bunke och sedan så låter du dem reagera så att de kommer till ett nytt tillstånd. Det är precis vad vi gör här på Corebon. Vi blandar plast och fiber som ska härda, vilket det gör genom att ha rätt tryck och temperatur under rätt tid, säger Rasmus Olsson.

Utöver värmning utvecklar och producerar Corebon även modulära komponenter i kolfiberkomposit som slitstarka leder, lager, plattor, balkar och rör för tillämpning inom industrin.

Sedan 2008 har bolaget levererat leder och länkarmar till robotlabbet. Delarna är styva, självsmörjande och glappfria, något som kommer väl till pass vid utveckling av industriella robotar som ska uppnå hög repeterbarhet och precision. 

– Vi har designat och producerat delar till robotlabbet för att uppfylla deras höga krav, de har inte kunnat hitta delarna någon annanstans, säger Rasmus Olsson. 

Corebons kompositprodukter har verifierats, utvecklats och testats i samband med kundprojekt inom robot- och automationsindustrin sedan några år tillbaka. 

– Vårt mål är att få till en serieproduktion under 2016, säger Rasmus Olsson.

Text:Emily Binks