lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Samverkar med sikte på ökad kvalitet i samhällsbyggandet

2018-09-12

Förtätning av städer, återbruk av lokaler och hur samhällen på landsbygden kan utvecklas är ämnen som universitetslektor Per-Johan Dahl ser fram emot att genomlysa och samverka kring.

LTH och Region Skåne vill stärka och sprida kunskaper om hur hållbara städer och samhällen byggs. Per-Johan Dahl – som tillträtt ett samverkanslektorat vid Institutionen för Arkitektur och byggd miljö – vill göra det genom att samla skilda discipliner och sudda ut gränsen mellan akademi och praktik. I höst är hans arbetsplats huvudsakligen i Beirut.

Arkitekten Per-Johan Dahl har en omväxlande karriär bakom sig – de senaste tolv åren har han gått till jobbet i Los Angeles, Hongkong, Turin, New York, och ambitionen har ständigt varit att låta akademisk forskning och egen praktik berika vartannat. 

Hösten 2018 blir speciell – då verkar han inte bara som gästprofessor vid Lebanese American University i Beirut utan tillträder också ett samverkanslektorat vid Institutionen för Arkitektur och byggd miljö inom hållbara livsmiljöer, med fokus på arkitektur, form och design. 


Regional nod skapas

Vid LTH blir uppdraget att skapa en regional ”nod” för forskning och samverkan kring arkitektur och samhällsbyggnad, med sikte på att stärka kvaliteten i byggandet av hållbara städer och samhällen.

– I Sverige kan vi se att den senaste högkonjunkturens snabba byggande inte alltid blivit så lyckat. Idag märks en större efterfrågan när det gäller kunskap om hur det går att öka kvaliteten i samhällsbyggandet, och här tror jag att LTH och Lunds universitet med sin breda, samlade kompetens har mycket att tillföra, säger Per-Johan Dahl.

Ett grepp som LTH:s nya lektor – vars tjänst delfinansieras av Region Skåne – vill använda för att säkra hållbara städer och samhällen är att koppla ihop akademin med näringslivet och offentliga aktörer, så att viktiga frågeställningar kring hållbara livsmiljöer förs över, och så att teori och praktik stärks i växelverkan.

– För egen del är jag väldigt driven av genomförandet, och det jag hoppas kunna bidra med är att föra in olika teorier kring stads- och husbyggandet i praktiken. Om man som arkitekt är teoretiskt stark och vet vart man är på väg, då har man har mycket att tillföra i ett genomförande, är min erfarenhet.


Teorier och experiment kan ge nytänkande kring livsmiljöer

I Sverige, menar Per-Johan Dahl, har arkitekten en jämförelsevis svag roll. Efter examen får arkitekter enligt honom ofta erfara att idéer inte genomförs.

– Men jag har upptäckt att när jag som praktiker förbättrat mina teoretiska kunskaper, då har jag också fått lättare att förhandla och på så sätt bidra till kreativitet och problemlösning i plan- och byggprocesserna. 

Introducerandet av teoretiska perspektiv kan vid sidan av stärkt arkitektroll leda till att ny mark bryts i utformandet av våra livsmiljöer, menar Per-Johan Dahl:

– Nytänkande i byggprocessen hålls tillbaka av sådant som silotänkande inom förvaltning och industri, föråldrade konventioner och kortsiktiga vinstintressen. Här är teorier, men också experiment, väldigt användbara för att utmana och arbeta kreativt i komplexa processer.

 

Hållbarhetsmål – liksom estetiska och humanistiska värden

Vilka konkreta frågor pockar då på lösningar och svar när LTH och Region Skåne försöker skapa en samverkansnod för arkitektur och samhällsbyggnad i södra Sverige?

– Det är mycket som måste göras och forskningsfrågorna bör utvecklas i samverkan. Men några aktuella ämnen som jag kan tänka mig att vi stöter på handlar om förtätningen av städerna, återbruk av lokaler, hur samhällen på landsbygden kan utvecklas. 

I stads- och husbyggandet ställs intressen mot varandra, förklarar Per-Johan Dahl, med följden att olika yrkesgrupper måste samarbeta. Han ger ett exempel: 

– För att utforma en mångsidigt hållbar damm som samlar upp regnvatten och dessutom stöttar biologisk mångfald, rekreation och kontemplation behövs kunskap från biologer, arkitekter, landskapsarkitekter, miljöpsykologer, specialister på vattenrening och så vidare. Tillsammans kan de här grupperna skapa flexibla och mångfunktionella system. 

Utmaningen är enligt Per-Johan Dahl att bygga städer som svarar mot de 17 globala hållbarhetsmålen och samtidigt ser till estetiska och humanistiska värden. 

– Kvaliteteter som ljus, privata sfärer, trivsel måste alltid säkras, precis som tillgången till en god livsmiljö för alla. Ska vi lyckas med en verkligt hållbar samhälls- och stadsbyggnad – då måste vi samverka och byta kunskaper och erfarenheter.

TIINA MERI


FAKTA | Hållbarhetsmålen

Agenda 2030, som antogs av FN:s medlemsländer 2015, innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling. Siktet är inställt på att till år 2030 avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen samt lösa klimatkrisen.

FAKTA | Per-Johan Dahl 

  • Tog magisterexamen 1999 på Arkitektskolan, LTH
  • Disputerade 2012 vid UCLA i Los Angeles  
  • Anställd vid LTH – ett samverkanslektorat med fokus på hållbara livsmiljöer, delfinansierat av Region Skåne
  • Ska vid sidan av undervisning bygga upp en regional nod för forskning och samverkan kring arkitektur och samhällsbyggnad