lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Miljöprofessor vill backa ut ur den fossila återvändsgränden

2017-06-29

- Som forskare fortsätter jag att leverera fakta om den palett av lösningar som finns, säger Lovisa Björnsson.

Skiftet från fossila bränslen till förnybara drivmedel kommer att äga rum, och Sverige ska vara förebilden som visar världen att det går. Det säger LTH-professorn Lovisa Björnsson om omställningen inom transportsektorn, de fossila bränslenas sista utpost.

År 2045 ska Sverige ha minskat utsläppen av växthusgaser med 85 procent. Det beslutet togs 2016 av riksdagen, och det är långt mer omfattande än exempelvis EU:s krav på 10 procent förnybara drivmedel år 2020. För att lyckas med detta krävs en radikal omställning av den svenska transportsektorn, som fortfarande domineras av fossila drivmedel.

Nyckeln till framtidens drivmedel är mångfald, framhåller Lovisa Björnsson, professor vid Miljö- och energisystem på LTH. Biogas, biodiesel, etanol och el beskriver hon som de starka ben som dagens förnybara transportsektor står på.

– En hög diversitet i de råvaror, tekniska system och förnybara drivmedel som vi jobbar med kan göra det lättare att klara av omställningen i transportsektorn. Det fossila bränslets dominans är en historisk parantes, säger Lovisa Björnsson.

Som forskare arbetar hon med biologiska processer och miljösystem, i syfte att producera biodrivmedel. Hon jagar dubbla effekter: hur kan vi skapa ett drivmedel som i sig skapar en annan miljönytta? Hon har tagit fasta på hur jordbruket kan försörja oss i omställningen till fossilfrihet – samtidigt som biodrivmedel kan stärka jordbrukets långsiktiga hållbarhet.

– EU-direktiven är tydliga, åkermark ska inte användas till att producera energigrödor. Men i vår forskning har vi sett att åkermarker med ensidiga växtföljder – där spannmål odlas år efter år – utarmas på kol. Det leder både till att jorden tappar i bördighet och att utsläppen av växthusgaser ökar.

Om växtföljden istället görs mer varierad, så att gräs ersätter spannmål några år i växtföljden, så förhindras utarmningen, utsläppen av växthusgasen minskar och gräset kan dessutom användas till att producera exempelvis biodrivmedel.

– Att odla gräs istället för spannmål har kortsiktigt en direkt negativ inverkan på livsmedelsproduktionen. Men marken kommer å andra sidan att på lång sikt ge högre avkastning, och fungera som en kolsänka. Dessutom har vi gräs som kan användas till att ersätta fossila drivmedel. Båda sektorerna vinner i det långa loppet på en sådan här typ av diversifierad odling, berättar Lovisa Björnsson. Ett idag redan existerande miljösystem för utvinning av förnybara drivmedel med dubbel klimatnytta är biogas som utvinns ur gödsel. Idag går två tredjedelar av biogasen direkt till transportsektorn, och användningen blir allt vanligare exempelvis inom kollektivtrafiken.

– Vi vet hur de fossila bränslena kan ersättas och vi vet vad som lägger locket på förändringen: politik och ekonomi. Sveriges uttalade mål är att det ska ske en stor omställning i transportsektorn. Det är bestämt. Men nu då? Ingen politiker pekar med hela handen. Som forskare fortsätter jag att rakt och tydligt leverera fakta om den palett av lösningar som finns. Det är min pusselbit. Sedan måste andra delar av samhället stå för övriga bitar, säger hon.

Hon berättar att LTH och Lunds universitet ligger i framkant när det gäller att angripa framtidens drivmedel ur ett brett perspektiv. Ett exempel på det är LU Biofuels, ett  gränsöverskridande forskarnätverk. Ett annat är LTH:s medverkan i det nationella initiativet f3, som är ett kunskapscentrum för förnybara drivmedel.

– Vill vi på riktigt hitta hållbara transportsystem och förnybara drivmedel måste arbetet med det spänna över många sektorer. Miljösystem där jordbruks- och transportsektorn samarbetar är bara ett exempel, säger hon.

Sverige har internationellt sett ambitiösa mål, men globalt sett spelar Sveriges omställning från fossila bränslen en ganska liten roll för att minska världens utsläpp av växthusgaser. Sverige är litet land som redan nu är relativt långt fram i omställningen.

– Att fossila bränslen är en återvändsgränd är de flesta överens om. Det är en stark drivkraft att vara forskare i ett land som inte kör på tills vi når botten utan redan nu har siktet inställt på framtidens drivmedel. Så får man tänka för att inte låta sig nedslås av världsutvecklingen, som ärligt talat ofta går i fel riktning.

Att just Sverige lyckas med omställningen tycker Lovisa Björnsson är extra viktigt.

– Lyckas inte vi i Sverige, med våra goda förutsättningar, vem kan då lyckas? Vi måste ge resten av världen ett kvitto på att det går, och ett exempel på hur.

Text: Sara Hängsel
Bild: Håkan Kogg Röjder