lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

”Källsorterat” avlopp ger prima gödsel och motverkar framtida vattenbrist

2017-03-29

Stora miljövinster kan hämtas hem om toaletter och matavlopp får eget avlopp, visar Hamse Kjaerstadius avhandling. Illustration: NSVA

Ett världsunikt avloppssystem ger hopp om ökad hållbarhet för urbana områden. Hamse Kjerstadius, doktorand i kemiteknik vid LTH, har granskat systemet och funnit att biogasproduktion, växtnäringsåtervinning och värmeåtervinning kan öka.

En ny avhandling från Lund har granskat miljöeffekterna av en ett nytt, världsunikt avloppsystem i en framväxande stadsdel i Helsingborg. Det största skillnaderna mot dagens system är att köksavfallet mals ner i en matavfallskvarn bredvid diskhon medan toaletten får ett eget avlopp och inte blandas med köks- och badvatten såsom idag. 

Mat- och toalettavfallet forslas bort till en behandlingsanläggning några hundra meter bort för att bli växtnäring och biogas. Med separerade avlopp blir det också enklare att återvinna bad- och köksvattnet till färskvatten.

-  Enligt mina beräkningar kan biogasproduktionen närapå att dubbleras och återförseln av näringsämnena kväve och fosfor till jordbruket ökar med 700 respektive 300 procent, säger Hamse Kjerstadius, doktorand i kemiteknik vid LTH som 31 mars lägger fram sin avhandling ”Enhancing anaerobic digestion in urban wastewater management”.

För att minska övergödningen är det viktigt att enkelt få tillbaka näringsämnena till åkern, betonar Hamse Kjerstadius. Den globala kvävecykeln pekas ut som en av framtidens största utmaningar för mänskligheten, till och med allvarligare än den globala uppvärmningen.

Näringsämnena i toalettavlopp är alltså prima växtnäring för åkermark.

- Problemet är att vi idag blandar in en massa andra avlopp, t ex dagvatten och industriavlopp, med toalettavlopp. Förutom att det blir alldeles för utspätt, får vi in oönskade tungmetaller och andra föroreningar som är svårt att rena bort. Avloppsslam är därför ganska impopulärt att använda idag. Med källsorterande system utvinns näringsämnena i en fraktion ren från oönskade föroreningar och detta i fraktioner som är attraktiva för jordbruket.

Sammantaget ställer sig Hamse Kjerstadius mycket positiv till systemet och hoppas att fler kommuner kommer att inspireras av lösningen nu när större delen av Sveriges snart hundra år gamla ledningsnät ändå behöver bytas ut under kommande decennier.

- När ledningsnäten byggdes en gång tiden var egentligen den enda uppgiften att forsla bort avloppsvatten från staden. Idag har vi helt andra utmaningar och avloppsnäten måste anpassas till dessa. Vanligt avfall är vi duktiga på att återvinna, men inte avlopp! Ett exempel på det är att vattenlagstiftningen inte har ändrats avseende återvinning sedan den skrevs för 50 år sedan.

Det innebär en kostnadsökning på ca 25 procent att bygga så här, enligt de uträkningar Hamse Kjerstadius gjort tillsammans med SP, Sveriges provningsanstalt.  Men den ökade investeringskostnaden vägs upp av miljövinster i form av ökad hållbarhet för urbana områden; ökad biogasproduktion, ökad växtnäringsåtervinning, ökad värmeåtervinning och minskad klimatpåverkan

Oceanhamnen, som det nya stadsdelen heter, förväntas bli inflyttningsklar i slutet av 2018. Området kommer rymma 320 lägenheter och arbetsplatser för sammanlagt 1600 personer.

I världen finns bara tre liknande pågående pilotsatsningar, i Holland, Tyskland och Belgien. De förväntas stå klara ungefär samtidigt. Dessa andra satsningar tar dock inte hand om matavfallet separat och fokuserar inte i samma utsträckning på att återanvända näringsämnen.

Kristina Lindgärde


Fakta: försöket i Helsingborg
 
Det är framförallt två förändringar som gör det nya avloppsystemet speciellt:

Nytt toalettavfall: De vakuumtoaletter som skall införas i området får ett helt eget avloppsrör, vilket innebär att urin och bajs inte blandas ut med bad- köksvatten och dagvatten såsom idag. Separationen och den låga spolvolymen i vakuumtoaletterna innebär att bättre teknik kan användas i den behandlingsanläggning som ligger några hundra meter bort från bostadsområdet.

På så vis kan mer biogas produceras och från resterna kan bli utmärkta gödselprodukter för åkermark. Vidare kan bad- och köksvatten återvinnas vilket kan bli mer och mer aktuellt i framtiden då allt fler svenska kommuner periodvis erfar vattenbrist.

Nytt köksavfall: Den andra förändringen rör köksavfallet. De bruna påsarna skippas. Istället mal de boende ner köksavfallet ner i en matavfallskvarn bredvid diskhon. På så vis erhålls ett renare matavfall som också kan rötas direkt till biogas.