lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Hög tid att kartlägga sinande grundvatten

2017-08-24

80 000 förorenade platser finns i Sverige enligt Naturvårdsverket. Många av dessa har eller kan komma att förorena grundvattentäkter. Här undersöks förorenat grundvatten från en kemtvätt i Hagfors.

Grundvattnet sinar och är dessutom inte sällan förorenat. För att klara vattenförsörjningen är det hög tid att Sverige gör en ordentlig kartläggning av sina grundvattentillgångar och bygger ut ett omfattande system för övervakning. Regeringen har meddelat att man ska göra en översyn, men satsningen behöver ökas rejält - och det brådskar, anser Torleif Dahlin, professor i teknisk geologi vid LTH som 3-7 september arrangerar en internationell konferens i Malmö om ny teknik för att kartlägga grundvatten och förorenad mark samt annan geoteknik såsom energilagring events.eage.org/en/2017/23rd-european-meeting-of-environmental-and-engineering-geophysics

Orsakerna till de sjunkande grundvattennivåerna är minskad grundvattenbildning och ett överutnyttjande i vissa områden, samt att vi människor under årens lopp successivt förändrat marken genom att exempelvis dika ut våtmarker och skapa stora hårdgjorda ytor i städerna. De sjunkande nivåerna har - hittills - värst drabbat framförallt sydöstra Sverige, Gotland och Öland.

Tio år för att komma i kapp
Också grundvattnets kvalitet är hotat: Enligt Naturvårdsverket finns i Sverige cirka 80 000 förorenade platser, varav många har eller kan komma att förorena grundvattentäkter.

Enligt Torleif Dahlin är det hög tid att göra en satsning på att kartlägga Sveriges grundvattenresurser.

- Annars kan vi inte sätta in rätt åtgärder och få till stånd en långsiktigt hållbar förvaltning för att skydda våra vattenresurser för kommande generationer, däribland grundvattnet. Har man väl förorenat en grundvattentäkt är den förstörd inom överskådlig tid.

Man bör räkna med minst tio år för att hinna ikapp det man har försummat, enligt Torleif Dahlin:

- Även om tekniken har utvecklats starkt på senare år behöver vi vidareutveckla, anpassa och nyutveckla metoder för att bättre skydda vårt viktigaste livsmedel. Med bättre koll kan man också spara pengar och bara göra det som är har betydelse, säger han.

”En tickande bomb”
Problematiken med att föroreningar från exempelvis jordbruk, bensinmackar, tvätterier och soptippar sipprar ut i grundvattnet beskriver Torleif Dahlin som en ”tickande bomb”. Det kan årtionden innan gifterna når vattentäkterna.

- Ett problem är att det är dyrt att sanera idag. Det vanligaste är att man fraktar bort den förorenade jorden och lägger till nya jordmassor. Men det finns billigare sätt, så kallad in-situ sanering, men det ökar kraven på bra kontrollmetoder, vilket vi arbetar med.

Utsläpp från jordbruk fortsätter
Medan nedlagda bensinmackar och tvätterier är gamla synder som nu börjar visa sig, fortsätter utsläppen från jordbruket:

- Vi ser allt mer spår av bekämpningsmedel från jordbruket i grundvattnet. Här har lagstiftningen stramats åt de senaste åren men en ytterligare översyn är nödvändigt. Man har inte koll på läget vilket gör att problemet kan vara mycket större än man tror.

För liten satsning
Regeringens meddelade i juni att man kommer att satsa 200 miljoner, varav en del ska gå till att kartlägga grundvattenresurserna. Men tillskottet är otillräckligt, enligt Torleif Dahlin:

- Som jämförelse kan nämnas att Danmark nyligen genomfört en landsomfattande kartläggning till en kostnad av omkring 250 miljoner euro, ca 2,4 miljarder kronor. Kartläggningen finansierades genom en avgift på allt vatten som konsumeras i landet.

På den kommande konferensen lyfts ny teknik för att kartlägga grundvattenmagasin. Andra tillämpningar som tas upp är geofysik för kartläggning av förorenad mark, geotekniska och bergtekniska
förundersökningar, arkeologi, etc. En av de parallella konferenserna handlar om hållbar energi, där det ingår geotermisk energi, energilagring i mark och koldioxidlagring.

FAKTA

Användbara geofysiska metoder
En metod, som är relativt ny och användes i stor skala i den danska grundvatten-kartläggningen nyligen, är att kartlägga större ytor med elektromagnetiska vågor. Vågorna skickas ut från en helikopter. SkyTEM är ett exempel. Systemet har också på senare tid testats på Gotland och Öland av Sveriges geologiska undersökning (SGU).

En kompletterande metod är resistivitetsmetoden och som kan ger en mer detaljerad bild av jordlager och berggrund i ett område, t.ex. en 3D-modell av ett mindre område. Den kan upptäcka föroreningar och därmed ge underlag för saneringsåtgärder och för att undvika allvarliga miljöskador. Grundprincipen är att olika material leder ström olika bra. Berg ger högre motstånd än exempelvis vatten och lera.

En geofysisk kartläggning måste alltid kombineras med andra undersökningar, såsom borrning och provtagning med efterföljande analyser, men kan utifrån de geofysiska undersökningarna planeras smartare och optimeras för att i slutänden minska kostnaderna för undersökning och övervakning.

Så får vi vårt dricksvatten idag
Vårt dricksvatten får vi i huvudsak från lika delar grundvatten och ytvatten, det vill säga sjöar och floder.

Fördelar med grundvattnet är att det är bättre skyddat mot föroreningar än ytvatten, så man slipper problem med förgiftning av exempelvis mikroorganismen Cryptosporidium som förekommit på flera ställen i landet på senare år. Det är också en fördel att grundvatten har jämnare kvalitet och temperatur över året än ytvatten, vilket minskar behovet av klorering av vattnet.

Grundvattnet kan dock förorenas av gifter från pesticider i jordbruket, förorenad mark från före detta kemtvättar, bensinstationer, soptippar, etc., och har man väl förorenat en grundvattentäkt är den förstörd inom överskådlig tid. Man måste då ta till dyra reningsmetoder eller avsaltning för att få fram bra dricksvatten. Det är därför enormt viktigt att skydda grundvattnet mot föroreningar.

Varför kartläggning och övervakning
Med en kartläggning av grundvattnet får man reda på var det finns vattentillgångar, på vilket djup de befinner sig, hur mycket vatten de handlar om, hur skyddade de är och hur tillgängligt det är. Med en löpande övervakning går det att se förändringar och (risk för) föroreningar.