lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Från snilleblixt på stranden till produkt som räddar liv

2018-02-28

Radar-trion bakom universitets-spinoffen Acconeer: Mikael Egard, Lars-Erik Wernersson och Mats Ärlelid. Med deras lilla sensorn ”i magen” får robotgräsklippare vett att väja för små djur och sjukvårdsutrustning möjlighet att övervaka andning utan att klibba på huden, till exempel.

En ny miniradar tar tekniken från andra världskriget in i våra vardagsrum. I december listades spinoff-bolaget Acconeer på Nasdaqbörsen och snart kör massproduktionen igång. Men hela historien började på en strand flera år tidigare.

Skanör, augusti 2005. På Falsterbo strandbad sorlar det av folk. De badar i vågskummet eller sitter uppflugna på sand-dyner och fläktas av ljumma vindar som luktar salt och semester.

En av dem är Lars-Erik Wernersson, nybliven fysikprofessor vid LTH. Han har precis tagit ett dopp men måste nu förbereda en föreläsning till nästa vecka. I samma veva ska han byta institution, från fysik till elektrovetenskap. Han slår upp en lärobok i mikrovågsteknik och borstar bort sanden från uppslaget.

Då slås han plötsligt av en tanke.

– Varför använder mina nya kollegor bara de längre radiovågorna för att bygga kommunikationsutrustning? Varför inte pulser av kortare radiovågor? Med dessa borde gå att skapa kortare intervall och därmed nya användningsområden, funderar han.

Under sin tid som heltidsfysiker har han utvecklat en elektrisk komponent i nanostorlek som kan generera tätare signaler jämfört med vanliga transistorer. Kanske kan den komma till användning i hans nya roll?

Tänkt och gjort. Han packar ihop badväskan och när han kliver in i E-huset några dagar senare skriver han ihop en ansökan till ett nytt forskningsprojekt. Den går igenom och två doktorander anställs – Mikael Egard och Mats Ärlelid, med examen från teknisk fysik respektive elektroteknik.

Flera avgörande händelser kommer att inträffa under årens lopp. Lars-Erik Wernersson minns särskilt en.

– Vi var i labbet för att testa vår nybyggda radiosändare. Jag plockade ner en plastlinjal från hyllan och höll upp den i radiovågsfältet. Då såg vi att radiovågorna till hälften gick igenom och resten studsade tillbaka. Och det var precis vad vi ville! För då visste vi att vår teknik både skulle kunna användas till att identifiera material och att sensorn skulle kunna monteras bakom plast. Det var en häftig känsla.

Ett halvår senare inträffar en annan viktig händelse. Mats Ärlelid har precis publicerat en artikel. Några dagar senare får han ett mejl av en radartillverkare i Göteborg som vill träffas.

– Vi tog chansen och åkte dit. Det blev aldrig något affärssamarbete, men vi hade en hel del kontakt. Deras frågor tvingade oss att staka ut en riktning och tänka i nya banor när det gällde möjliga användare. De hade ju en renodlat kommersiell synvinkel. Själva fick de omvärldskunskap.

Överhuvudtaget återkommer forskarna till hur olika personer och organisationer varit viktiga för att ge knuffar i rätt riktning: Den interna stödfunktionen LU Innovation och senare såddfinansiären LU Holding, finansiären SSF som ordnade entreprenörsdagar och tävlingar, experter i regionen som tankat in viktig kunskap, exempelvis entreprenören Mårten Öbrink.

Allra viktigast har varit att få till den där eftertraktade tvärvetenskapen, tycker Lars-Erik Wernersson. (Längre ner i korridoren sitter exempelvis 5G- och antennforskare som visade sig spela in viktigt kunnande.) Enligt honom behöver det inte vara svårare än att byta arbetsplats då och då – såsom han själv gjorde för snart tretton år sedan.

– Därför tror jag att Science Village kan bli en välkommen injektion för universitetet. Vissa forskare kommer ju förmodligen att flytta dit och få nya kollegor. Man måste röra om i grytan då och då, säger han.

Text: Kristina Lindgärde
Foto: Kennet Ruona

Artikeln publicerades ursprungligen i LUM, Lunds universitets magasin: http://www.lum.lu.se/innovationsresan-fran-snilleblixt-till-produkt/