Hoppa till huvudinnehåll

Äldre promenerar mer om de får utforma sina kvarter

Att involvera äldre och personer med funktionsnedsättningar i förbättringsarbetet av gångmiljön i deras egna kvarter är inte kostsamt i kronor räknat, men det ger en varaktig positiv effekt. Det visar en avhandling där två stadsdelar i Kristianstad, ett med och ett utan brukarmedverkan i planeringen av gångmiljön, följts under tio års tid.

– Publicerad den 2 juni 2016

Berglind Hallgrímsdóttir visar i sin avhandling att de äldre i stadsdelen med brukarmedverkan promenerade mer och deltog i fler aktiviteter jämfört med de äldre i stadsdelen där arbetet med gatumiljön löpte på som vanligt.

De positiva resultaten gäller särskilt för de allra sköraste äldre, och för personer med omfattande funktionsnedsättningar.

Åtgärderna som de äldre själva föreslog var inte kostsamma. Det handlade bland annat om att jämna till trottoarer, fasa av kantstenar, sätta ut bänkar, separera fotgängare och cyklister, enkelrikta vissa gator och sänka hastigheten till 30 kilometer i timmen.

Avhandlingen visar också att det inte räcker med punktinsatser för att den positiva effekten ska bestå: En kontinuerlig utvärdering av gångmiljöernas tillgänglighet behövs, där kommunernas trafikplanerare tar fasta på att integrera brukarna i det dagliga arbetet.

Avhandlingen A ten-year development of accessibility in the outdoor environment – Municipal challenges and older people’s perception läggs fram fredagen den 3 juni av Berglind Hallgrímsdóttir, civilingenjör i Väg- och vattenbyggnad och doktorand vid Lunds universitets tvärvetenskapliga åldrandeforskningscenter, CASE.

Läs också Berglind Hallgrímsdóttirs debattartikel i Dagens Samhälle.