lu.se

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Först på jobbet får bästa platsen

2017-06-19

Arbetsmiljö­forskaren Aneta Wierzbicka vill studera ett aktivitetsbaserat kontor. Foto: Robert Olsson

En växande trend på dagens arbetsplatser är aktivitetsbaserade kontor – arbetsplatser där de anställda inte har egna skrivbord och får ta en plats som är ledig när de kommer till sina jobb. Arbetssättet anses gynna kommunikationen mellan de anställda och lättare kunna anpassas efter de aktiviteter som äger rum. Men hur personalens hälsa och effektivitet påverkas vet man inte.

− Trenden med aktivitetsbaserade kontor är lite som ett stort experiment med de anställda. Allt fler arbetsplatser väljer att haka på, men egentligen vet vi inte vad en sådan arbetsmiljö innebär för hälsan, produktiviteten och arbetstillfredsställelsen, säger Aneta Wierzbicka.

Hon är docent och forskar om arbetsmiljö vid Designvetenskaper, LTH och studerar boende-, inomhus- och arbetsmiljöer för att få bättre förståelse för hur de ska utformas och organiseras för att vara hälsosamma.

Aneta Wierzbicka är kritisk till införandet av en ny kontorsutformning utan att känna till konsekvenserna av det. Aktivitetsbaserade kontor har ännu inte studerats tillräckligt för att vi ska kunna säga att de leder till hälsosamma och hållbara arbetsmiljöer. Förändringen av våra arbetsplatser mot aktivitetsbaserade miljöer styrs i hög grad av ekonomiska skäl, men om produktivitet minskar och personalen inte trivs, kan det i värsta fall leda till större kostnader för organisationen.

− Även om arbetsplatsens utgifter verkar minska med lägre kostnader för utrymme och service, så kan det i själva verket bli precis tvärtom ifall de anställda inte kan prestera som tidigare. Att sätta personalen tillsammans betyder inte per automatik att de är lika produktiva eller kommunicerar och interagerar mer, speciellt inte om de är missnöjda med förändringen.

− Utgångspunkten måste tas i människans behov och inte i hur mycket pengar en organisation kan spara på att minska kontorsytan.

I en miljö där de anställda förväntas flytta på sig till olika rum när de byter arbetsuppgifter, har Aneta Wierzbicka svårt att se att det är människans behov som styr utvecklingen.

− För att må bra och vara produktiv på sin arbetsplats behöver många människor ett personligt utrymme – något man inte kan få i ett aktivitetsbaserat kontor. De individuella ergonomibehoven kan också vara svårlösta. Alla människor behöver olika höjd på sina skrivbord och har olika behov gällande ljus, ljud och temperatur i rummet.

För att få mer kunskap om konsekvenserna av aktivitetsbaserade arbetsmiljöer, vill Aneta Wierzbicka nu tillsammans med forskare från Healthy Indoor -Environments Group vid Lunds universitet studera en kontorsombyggnad före och efter införandet av aktivitetsbaserade kontor.

− Hur påverkas personalen av den nya kontorsutformningen? Hur mår de? Förändras deras produktivitet? Ökar kommunikationen egentligen mellan medarbetarna? Är de positiva till att byta plats för att utföra olika uppgifter? För vilken typ av organisation kan aktivitetsbaserade arbetssätt fungera?

Aneta Wierzbicka lyfter de frågor hon menar borde ha ställts och besvarats långt innan arbetsplatserna följde trenden mot aktivitetsbaserade kontor.

Text: Jessika Sellergren
Publicerad i LUM nr 4, 2017